Talangjakt och marginalskatter – del 1
Svenskt Näringsliv har nyligen släppt rapporten “Talangjakten och marginalskatterna” om de skadliga effekterna av Sveriges internationellt sett extrema marginalskatter. I rapporten föreslår vi en reform som skulle göra Sveriges arbetsbeskattning internationellt konkurrenskraftig och stärka incitamenten till såväl utbildning som arbete.
Idag beskattas arbetsinkomster i Sverige med världens högsta skattesats, 60 procent. Det är högre än i något annat OECD-land. Dessutom visar vi i rapporten att Sverige tar ut denna skatt redan vi relativt låga inkomstnivåer. Denna kombination innebär att Sverige är extremt när det kommer till beskattning av arbetsinkomster som är något högre än genomsnitt.
Detta får konsekvenser bland annat för människors utbildningsval, samt för svenska företags möjligheter att hitta rätt kompetens, samt behålla och sporra sin personal. Det får i sin tur följdverkningar på det totala arbetsutbudet genom att de arbetade timmarna i den svenska ekonomin blir färre än de annars skulle vara.
Sverige har också den lägsta utbildningspremien inom hela OECD. Figuren nedan är hämtad från rapporten och visar respektive lands utbildningspremie (blå staplar) samt högsta marginalskatt (röda staplar). Sverige är sämst i klassen på båda punkterna. Det är inte hållbart att Sverige ligger så dåligt till i så centrala områden som incitamenten för kunskap och arbete. Vi redovisar i rapporten vilka problem som kan förväntas uppstå som en konsekvens av detta. För att komma till rätta med bland annat dessa problem föreslår vi att den statlig inkomstskatten reformeras. Reformen och fler belysande fakta skriver jag om i nästa inlägg om rapporten.
Utbildningspremier och högsta marginalskatt i OECD-länder
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...