28 juni 2017

Talangjakt och marginalskatter – del 1

Svenskt Näringsliv har nyligen släppt rapporten “Talangjakten och marginalskatterna” om de skadliga effekterna av Sveriges internationellt sett extrema marginalskatter. I rapporten föreslår vi en reform som skulle göra Sveriges arbetsbeskattning internationellt konkurrenskraftig och stärka incitamenten till såväl utbildning som arbete.

Idag beskattas arbetsinkomster i Sverige med världens högsta skattesats, 60 procent. Det är högre än i något annat OECD-land. Dessutom visar vi i rapporten att Sverige tar ut denna skatt redan vi relativt låga inkomstnivåer. Denna kombination innebär att Sverige är extremt när det kommer till beskattning av arbetsinkomster som är något högre än genomsnitt.

Detta får konsekvenser bland annat för människors utbildningsval, samt för svenska företags möjligheter att hitta rätt kompetens, samt behålla och sporra sin personal. Det får i sin tur följdverkningar på det totala arbetsutbudet genom att de arbetade timmarna i den svenska ekonomin blir färre än de annars skulle vara.

Sverige har också den lägsta utbildningspremien inom hela OECD. Figuren nedan är hämtad från rapporten och visar respektive lands utbildningspremie (blå staplar) samt högsta marginalskatt (röda staplar). Sverige är sämst i klassen på båda punkterna. Det är inte hållbart att Sverige ligger så dåligt till i så centrala områden som incitamenten för kunskap och arbete. Vi redovisar i rapporten vilka problem som kan förväntas uppstå som en konsekvens av detta. För att komma till rätta med bland annat dessa problem föreslår vi att den statlig inkomstskatten reformeras. Reformen och fler belysande fakta skriver jag om i nästa inlägg om rapporten.