Talangjakten och marginalskatterna – del 2
När världens högsta skatter på arbete läggs på svenskarnas inkomster blir resultatet en starkt progressiv fördelning av skattebetalningarna. Faktum är att tiondelen med de högsta inkomsterna står för 30 procent av alla skatter. De två högsta tiondelarna betalar hälften av alla skatter. Detta visas i figuren nedan, som också finns i rapporten. De färgade komponenterna i staplarna avser slutlig skatt, arbetsgivaravgiften (skattedelen) respektive moms.
En slutsats man kan dra av detta är att det är viktigt för Sverige att personer med goda inkomster har incitament att arbeta och driva företag i Sverige. Skattebortfallet om dessa personer de minskar sin arbetstid, flyttar utomlands eller avstår från att arbeta är betydande. En klok skattepolitik utgår därför från att villkoren och incitamentet för arbete, utbildning och flit ska vara goda i Sverige. Det vinner både individer och statskassan på.
Som vi visar i rapporten skulle det medföra ett tillskott för statens finanser om fler får behålla mer av sina löner och inkomster. Genom att sänka inkomstskatten för de 1,4 miljoner personer som betalar statlig inkomstskatt skulle staten få in mer skatteintäkter. I rapporten visar vi hur det skulle kunna ske genom ett konkret reformförslag. Förslaget är analyserat och kostnadsberäknat med vedertagna modeller och med stöd i relevant forskning på skattebasens elasticitet. Eftersom staten får en större kaka att beskatta efter vår reform kan både skattebetalarna och staten vinna ekonomiskt på den.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...