Talangjakten och marginalskatterna – del 2
När världens högsta skatter på arbete läggs på svenskarnas inkomster blir resultatet en starkt progressiv fördelning av skattebetalningarna. Faktum är att tiondelen med de högsta inkomsterna står för 30 procent av alla skatter. De två högsta tiondelarna betalar hälften av alla skatter. Detta visas i figuren nedan, som också finns i rapporten. De färgade komponenterna i staplarna avser slutlig skatt, arbetsgivaravgiften (skattedelen) respektive moms.
En slutsats man kan dra av detta är att det är viktigt för Sverige att personer med goda inkomster har incitament att arbeta och driva företag i Sverige. Skattebortfallet om dessa personer de minskar sin arbetstid, flyttar utomlands eller avstår från att arbeta är betydande. En klok skattepolitik utgår därför från att villkoren och incitamentet för arbete, utbildning och flit ska vara goda i Sverige. Det vinner både individer och statskassan på.
Som vi visar i rapporten skulle det medföra ett tillskott för statens finanser om fler får behålla mer av sina löner och inkomster. Genom att sänka inkomstskatten för de 1,4 miljoner personer som betalar statlig inkomstskatt skulle staten få in mer skatteintäkter. I rapporten visar vi hur det skulle kunna ske genom ett konkret reformförslag. Förslaget är analyserat och kostnadsberäknat med vedertagna modeller och med stöd i relevant forskning på skattebasens elasticitet. Eftersom staten får en större kaka att beskatta efter vår reform kan både skattebetalarna och staten vinna ekonomiskt på den.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle