Vem betalar skatterna?
Skillnaderna i hur mycket skatt vi betalar är stora i Sverige. Mer än hälften kommer från blott en femtedel av hushållen. Detta beror inte enbart på att inkomsterna är högre utan också på progressiviteten i skattesystemet.
Om man med hjälp av SCB:s mikrosimuleringsverktyg, FASIT, delar in Sveriges hushåll i tio lika stora grupper, så kallade deciler, beroende på hur hög ekonomisk standard de har, visar det sig att tiondelen med högst standard betalar drygt 20 gånger mer skatt (298 mdkr) än tiondelen med lägst standard. De betalar också mer än dubbelt så mycket som decil 9, det vill säga gruppen av hushåll med näst högst ekonomisk standard (diagram 1).
1. Slutlig skatt per decilgrupp fördelad efter hushållens ekonomiska standard
Mdkr, år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Samma data kan också åskådliggöras i lite bredare inkomstintervall, så kallade kvintiler, eller femtedelar (diagram 2). En sådan indelning visar att hushållen med lägst ekonomisk standard, kvintil 1, svarar för cirka fyra procent av skatterna, medan den femtedel med högst ekonomisk standard står för drygt hälften (51 procent). Lägger man samman hushållen i de två översta kvintilerna svarar dessa för över 70 procent av skatterna.
2. Slutlig skatt per kvintilgrupp fördelad efter hushållens ekonomiska standard
Andel av total (%), år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Istället för att studera hushåll kan man naturligtvis också se till enskilda skattebetalare. Alla individer som betalar skatt fördelas då på motsvarande sätt i fem grupper, där kvintil 1 utgörs av den femtedel som betalar minst och kvintil 5 av femtedelen som betalar mest. Även denna indelning (diagram 3) visar på en stor spridning – till och med något större än vad som var fallet för hushållen. De 40 procent som betalar mest svarar här för så mycket som tre fjärdedelar (76 procent) av skatterna, medan de 40 procent som betalar minst endast står för en tiondel.
3. Slutlig skatt per kvintilgrupp fördelad efter privatpersoners skatteinbetalningar
Andel av total (%), år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Att individer och hushåll med högre inkomster betalar mycket skatt beror naturligtvis på att de tjänar mer. Mönstret förstärks dock av skattesystemets progressivitet, det vill säga att andelen skatt stiger med inkomsten. Det är därför relevant att komplettera redovisningen ovan med ett mått som också tar hänsyn till inkomsternas storlek.
Denna bild av omfördelningen blir dock långt ifrån komplett om man inte också tar hänsyn till de skattefria bidragen. Inom skatteforskningen görs detta ofta genom att betrakta bidrag som ”negativa skatter”. Beräkningsmässigt innebär detta att de totala skatterna minskas med de skattefria bidragen. Genom att sedan relatera dessa tal till de skattepliktiga inkomsterna får man fram ett slags mått på den genomsnittliga skatten i varje grupp – ett mått som i viss mån illustrerar omfördelningen via skatter och bidrag.
I diagram 4 nedan redovisas dessa ”genomsnittsskatter”. Populationen har på samma sätt som i diagram 3 strukturerats utifrån hur mycket skatt individerna betalar. Indelningen är dock mer finkornig; varje kategori representerar här fem procent av populationen, det vill säga en tjugondel av skattebetalarna.
Som framgår är den genomsnittliga skatten starkt negativ för grupperna som betalar minst skatt. En negativ genomsnittlig skatt kan tyckas kontraintuitiv, men beror alltså på att dessa individer betalar relativt lite i skatt samtidigt som en betydande andel av deras inkomster utgörs av skattefria bidrag (negativa skatter).
Bland grupperna som betalar mest skatt syns på motsvarande sätt en tilltagande genomsnittlig skatt. Detta mönster hade framträtt ännu tydligare om indelningen varit mer finkornig, exempelvis percentiler (hundradelar). Även med indelningen som används i diagram 4 framträder dock progressiviteten i det svenska skattesystemet tydligt.
4. Skatt som andel av bruttoinkomst
Procent, år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Definitioner och förklaringar
Skatt
Variabeln som används benämns Slutlig skatt och visar summan av de skatter vi själva deklarerar för. Det handlar således primärt om kommunal och statlig inkomstskatt, kapitalskatt samt kommunal fastighetsavgift. Från detta dras olika skattereduktioner, som exempelvis jobbskatteavdrag och ROT/RUT.Ekonomisk standard
Ett begrepp SCB använder för att jämföra levnadsstandard mellan olika typer av hushåll. Det avgörs dels av hushållets disponibla inkomst, dels av dess sammansättning: ensamstående/sammanboende, antal barn, osv.Skattepliktiga inkomster
Består av faktorinkomster (primärt arbetsinkomster och kapitalinkomster) samt av skattepliktiga transfereringar från socialförsäkringssystemet och ålderspensionssystemet.Skattefria bidrag
Hit räknas bl.a. barnbidrag, studiebidrag och ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag). I statistiken ingår vanligtvis också studielån, men eftersom dessa är lån (om än i vissa avseenden mer förmånliga) har de exkluderats i denna sammanställning. För en liknande illustration över hur bidragen påverkar progressiviteten, se Bastani och Selin (2019), ”Skillnad på marginalen”, IFAU, s. 56.
Skattekrånglet ska inte stoppa unga företagare

Invecklade skatteregler ska inte hindra gymnasieungdomar från att sälja tjänster genom ett UF-företag. I Ds 2026:21 föreslås därför ett nytt sätt att betala skatt. Förslaget kan göra det enklare för både UF-företagare och deras kunder.
Hur svårt ska det vara att få anstånd med en tvistig skatt?
För drygt ett decennium sedan uppmärksammade Svenskt Näringsliv problemen med att få anstånd med betalning av skatt i rapporten Anstånd i skattemål - hur tveksamt ska det vara? Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen visar att problemen består (mål nr 3422-26).
Skattefrågor till Fredrik Rosengren
Sedan i våras är Fredrik Rosengren Skatteverkets generaldirektör. Närmast kommer han från Kronofogdemyndigheten men innan dess har han en lång bakgrund på Skatteverket i andra chefsroller.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
