Vem betalar skatterna?
Skillnaderna i hur mycket skatt vi betalar är stora i Sverige. Mer än hälften kommer från blott en femtedel av hushållen. Detta beror inte enbart på att inkomsterna är högre utan också på progressiviteten i skattesystemet.
Om man med hjälp av SCB:s mikrosimuleringsverktyg, FASIT, delar in Sveriges hushåll i tio lika stora grupper, så kallade deciler, beroende på hur hög ekonomisk standard de har, visar det sig att tiondelen med högst standard betalar drygt 20 gånger mer skatt (298 mdkr) än tiondelen med lägst standard. De betalar också mer än dubbelt så mycket som decil 9, det vill säga gruppen av hushåll med näst högst ekonomisk standard (diagram 1).
1. Slutlig skatt per decilgrupp fördelad efter hushållens ekonomiska standard
Mdkr, år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Samma data kan också åskådliggöras i lite bredare inkomstintervall, så kallade kvintiler, eller femtedelar (diagram 2). En sådan indelning visar att hushållen med lägst ekonomisk standard, kvintil 1, svarar för cirka fyra procent av skatterna, medan den femtedel med högst ekonomisk standard står för drygt hälften (51 procent). Lägger man samman hushållen i de två översta kvintilerna svarar dessa för över 70 procent av skatterna.
2. Slutlig skatt per kvintilgrupp fördelad efter hushållens ekonomiska standard
Andel av total (%), år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Istället för att studera hushåll kan man naturligtvis också se till enskilda skattebetalare. Alla individer som betalar skatt fördelas då på motsvarande sätt i fem grupper, där kvintil 1 utgörs av den femtedel som betalar minst och kvintil 5 av femtedelen som betalar mest. Även denna indelning (diagram 3) visar på en stor spridning – till och med något större än vad som var fallet för hushållen. De 40 procent som betalar mest svarar här för så mycket som tre fjärdedelar (76 procent) av skatterna, medan de 40 procent som betalar minst endast står för en tiondel.
3. Slutlig skatt per kvintilgrupp fördelad efter privatpersoners skatteinbetalningar
Andel av total (%), år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Att individer och hushåll med högre inkomster betalar mycket skatt beror naturligtvis på att de tjänar mer. Mönstret förstärks dock av skattesystemets progressivitet, det vill säga att andelen skatt stiger med inkomsten. Det är därför relevant att komplettera redovisningen ovan med ett mått som också tar hänsyn till inkomsternas storlek.
Denna bild av omfördelningen blir dock långt ifrån komplett om man inte också tar hänsyn till de skattefria bidragen. Inom skatteforskningen görs detta ofta genom att betrakta bidrag som ”negativa skatter”. Beräkningsmässigt innebär detta att de totala skatterna minskas med de skattefria bidragen. Genom att sedan relatera dessa tal till de skattepliktiga inkomsterna får man fram ett slags mått på den genomsnittliga skatten i varje grupp – ett mått som i viss mån illustrerar omfördelningen via skatter och bidrag.
I diagram 4 nedan redovisas dessa ”genomsnittsskatter”. Populationen har på samma sätt som i diagram 3 strukturerats utifrån hur mycket skatt individerna betalar. Indelningen är dock mer finkornig; varje kategori representerar här fem procent av populationen, det vill säga en tjugondel av skattebetalarna.
Som framgår är den genomsnittliga skatten starkt negativ för grupperna som betalar minst skatt. En negativ genomsnittlig skatt kan tyckas kontraintuitiv, men beror alltså på att dessa individer betalar relativt lite i skatt samtidigt som en betydande andel av deras inkomster utgörs av skattefria bidrag (negativa skatter).
Bland grupperna som betalar mest skatt syns på motsvarande sätt en tilltagande genomsnittlig skatt. Detta mönster hade framträtt ännu tydligare om indelningen varit mer finkornig, exempelvis percentiler (hundradelar). Även med indelningen som används i diagram 4 framträder dock progressiviteten i det svenska skattesystemet tydligt.
4. Skatt som andel av bruttoinkomst
Procent, år 2021
Källa: SCB (FASIT) samt egna beräkningar
Definitioner och förklaringar
Skatt
Variabeln som används benämns Slutlig skatt och visar summan av de skatter vi själva deklarerar för. Det handlar således primärt om kommunal och statlig inkomstskatt, kapitalskatt samt kommunal fastighetsavgift. Från detta dras olika skattereduktioner, som exempelvis jobbskatteavdrag och ROT/RUT.Ekonomisk standard
Ett begrepp SCB använder för att jämföra levnadsstandard mellan olika typer av hushåll. Det avgörs dels av hushållets disponibla inkomst, dels av dess sammansättning: ensamstående/sammanboende, antal barn, osv.Skattepliktiga inkomster
Består av faktorinkomster (primärt arbetsinkomster och kapitalinkomster) samt av skattepliktiga transfereringar från socialförsäkringssystemet och ålderspensionssystemet.Skattefria bidrag
Hit räknas bl.a. barnbidrag, studiebidrag och ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag). I statistiken ingår vanligtvis också studielån, men eftersom dessa är lån (om än i vissa avseenden mer förmånliga) har de exkluderats i denna sammanställning. För en liknande illustration över hur bidragen påverkar progressiviteten, se Bastani och Selin (2019), ”Skillnad på marginalen”, IFAU, s. 56.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...