
Viktiga förbättringar i personaloptionsbeskattningen
För att underlätta för små, unga företag att rekrytera och behålla nyckelpersoner infördes 2017/2018 lättnader i beskattningen av personaloptioner i vissa fall. Lättnaderna var välkomna men gränsvärdena var lågt satta och lagstiftningens utformning föranledde betydande praktiska problem hos berörda företag. Regeringen, tillsammans med Liberalerna och Centern, är nu överens om ett förslag till förbättringar i dessa delar. Dessa ska nu granskas av Lagrådet.
När förslaget till lättnader var på remiss under 2016 framförde Svenskt Näringsliv att det är viktigt att gränsvärdena i förslaget höjs då det annars mycket väl kan inträffa att relativt nystartade företag med arbetskraftsintensiv verksamhet överskrider de föreslagna gränsvärdena och därmed går miste om möjligheterna att använda de föreslagna reglerna om skattelättnader för personaloptioner. Någon höjning aktualiserades dock tyvärr inte då. Nu föreslås i lagrådsremissen att vissa gränsvärden höjs, vilket är viktigt inte minst för många nya entreprenörsföretag. – Gränsen för hur stort medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget får vara föreslås höjas från 49 till 149 och gränsen för nettoomsättning eller balansomslutning föreslås höjas från 80 miljoner kronor till 280 miljoner kronor. En annan utvidgning som föreslås är att även styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska kunna omfattas av lättnaderna.
När det gäller de praktiska problemen ( se bl.a. tidigare inlägg på denna blogg ) innebär de nu aktuella förslagen väsentliga förbättringar. Det föreslås/förtydligas nu att en personaloption ska kunna utnyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel, samt att en personaloption även ska kunna avse en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.
Förslagen föreslås träda i kraft 1 januari 2022.
Sammanfattningsvis är det betydande förbättringar som föreslås, men det kvarstår behov av ytterligare förbättringar och det är angeläget att regeringen fortsätter arbetet med att säkerställa en väl fungerande personaloptionsbeskattning. Bl.a. kvarstår den brist som föranledde den utredning var arbete ligger till grund för den här aktuella lagstiftningen (SOU 2016:23) att föreslå särskilda regler för de situationer avkastningen på de andelar som erhålls omfattas av de s.k. 3:12-reglerna. I lagrådsremissen anges tyvärr endast att regeringen finner att denna fråga faller utanför det aktuella lagstiftningsärendet.
Förslagen återfinns i denna lagrådsremiss.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.