Vecka 3: Ny cybersäkerhetslag och satsning på rymdförmågor
Nya cybersäkerhetslagen börjar gälla – så påverkas företagen
Cyberattacker och intrång drabbar allt fler företag. Carl Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, underströk på Folk och Försvars rikskonferens att totalförsvaret angår alla. Det kan endast vara framgångsrikt om företag bidrar och förstår vikten av åtgärder. Nu träder en ny lagstiftning i kraft som preciserar krav på cybersäkerhetsåtgärder. De som omfattas får krav på att införa systematiskt cybersäkerhetsarbete med dokumentation av tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder, riskanalyser och leverantörskontroller. De ska också rapportera betydande cyberincidenter till ansvarig tillsynsmyndighet. Nya lagen gör cybersäkerhet till en ledningsfråga där ledningen ska förstå risker och övervaka det systematiska säkerhetsarbetet. Verksamhetsutövare sorteras upp som väsentliga eller viktiga. Hur uppdelningen görs preciseras i föreskrift MCFFS 2026:1 om anmälan och identifiering av väsentliga och viktiga verksamhetsutövare. Vilken tillsynsmyndighet som gäller för olika sektorer preciseras i cybersäkerhetsförordningen och föreskrift från myndigheten för civilt försvar, MCF. Varje juridisk person som omfattas av cybersäkerhetslagen ska anmäla sin verksamhet till behörig myndighet, se föreskrift om anmälan och identifiering MCFFS 2026:1. Anmälan sker via en ny portal på MCF:s hemsida som öppnar den 2 februari 2026 och anmälan ska ske utan onödigt dröjsmål. I anmälningsformuläret ska uppgifter om bland annat sektor, klassning som väsentlig eller viktig verksamhetsutövare och kontaktperson uppges. Vägledning från MCF väntas i slutet av januari.
Läs hela artikeln: Nya cybersäkerhetslagen börjar gälla – så påverkas företagen
Uppdrag om robusthöjande åtgärder för dagligvaruhandel och centrallager för dagligvaror
Regeringen ger Livsmedelsverket, Tillväxtverket och Myndigheten för civilt försvar (MCF) i uppdrag att analysera behovet av och föreslå robusthöjande åtgärder för dagligvaruhandel och centrallager för dagligvaror. Myndigheterna ska också analysera om alla – eller ett urval av – butiker och centrallager ska prioriteras när det gäller dessa åtgärder. Därtill ska myndigheterna analysera behovet av och föreslå konkreta åtgärder för att säkerställa att livsmedel ska nå konsumenter i händelse av att butikslokaler eller centrallager är obrukbara. Uppdraget pågår till och med 1 juni 2027, med en delredovisning 1 juni 2026.
Myndigheten för civilt försvar får ett tydligare ansvar
För att Sverige ska ha en stark beredskap så behövs en välutvecklad totalförsvarsplanering. Regeringen har därför beslutat att förstärka och förtydliga det ansvar som Myndigheten för civilt försvar har. I och med regeringens beslut förtydligas Myndigheten för civilt försvars ansvar för det civila försvaret. Myndigheten ska vara pådrivande i arbetet med civilt försvar samt inrikta och samordna det civila försvaret nationellt för att förebygga och hantera konsekvenser av krig och krigsfara. Ändringarna tydliggör också att Myndigheten för civilt försvar ansvarar för att inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap bistå näringslivet med information om försörjningsberedskap eller uppgift om vart företag kan vända sig för att få sådan information.
Försvarsmakten satsar på rymdförmågor
Med start under 2026 kommer ett tiotal svenska satelliter höja den operativa förmågan och stärka både Sveriges och Natos förmåga i rymddomänen. Genom nya avtal som FMV tecknat kommer spanings- och övervakningsresurser från rymden att levereras till Försvarsmakten. På uppdrag av Försvarsmakten har FMV tecknat avtal med två satellitleverantörer, det amerikanska företaget Planet Labs och finska ICEYE. Avtalet löper på flera år och omfattar anskaffning av satelliter och satellitdata, där de första satelliterna kommer att skjutas upp redan under 2026. Försvarsmakten hade tidigare som mål att ha egna operativa satelliter 2030 men tack vare ett intensivt och målmedvetet arbete så blir det verklighet redan i år.
Oljevarning efter kaoset i Iran: ”Då rusar priserna”
Det geopolitiska kaoset kring oljan i Venezuela är omfattande. Samtidigt är priset redan på väg upp efter tullarna och protesterna i Iran. Det värsta scenariot rent energimässigt vore om Hormuzsundet på något sätt påverkas.
Läs hela artikeln: Oljevarning efter kaoset i Iran: ”Då rusar priserna” (Tidningen Näringslivet)
10 geostrategiska insikter värda att beakta 2026
Komplexa geopolitiska förändringar i kombination med en alltmer osäker global affärsmiljö kommer att ställa ökade krav på företag under 2026. EY-Parthenon har analyserat de senaste trenderna och händelserna som formar det geostrategiska landskapet. Nu sammanfattas tio insikter som understryker vikten av att företagsledare agerar proaktivt och strategiskt för att effektivt hantera dessa risker och möta de nya utmaningar som ligger framför oss. 10 nyckelfrågeställningar för 2026:
Statlig påverkan: Man kommer fortsätta att använda subventioner, handelspolicyer och investeringar för att styra näringsliv och handel i önskad riktning.
Handel under press: Nya handelspolicyer, som tullar och krav på lokalt innehåll, kommer fortsätta påverka företags leveranskedjor.
AI och cybersäkerhet: AI ses alltmer som en viktig del av nationell säkerhet och kommer att spela en stor roll i cybersäkerhetskonflikter.
Vattenbrist: Ökad efterfrågan på vatten, inklusive för industrianvändning , kan leda till fler konflikter om vattenrättigheter.
Kritiska mineraler: Geopolitisk konkurrens om viktiga mineraler för teknik och försvar kommer att förändra produktions- och handelsmönster.
Skuld och kapital: Geopolitisk konkurrens och politisering av kapital kommer att påverka det globala finansiella systemet.
Nordamerika: Den politiska situationen i Nordamerika kommer att vara osäker, vilket påverkar regionala leveranskedjor.
Asien-Stillahavsområdet: Regeringar kommer att fokusera på ekonomisk säkerhet, inte minst i ljuset av ökande spänningar mellan USA och Kina.
Europa: Interna politiska splittringar och förändringar i den globala ordningen utmanar Europas säkerhet och konkurrenskraft.
Mellanöstern: Aktörer i regionen kommer att justera sina strategier, vilket förändrar spelplanen och kan innebära såväl investeringsmöjligheter som hot
.
Fortsatta försörjningslösningar och utbildningsinsatser till förmån för Ukraina
Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag dels att genomföra en försörjningslösning för materiel donerad till Ukraina, dels att genomföra utbildningsverksamhet för utvecklingen av Ukrainas försvarsförmåga. Viss materiel som Sverige donerat är i behov av reparation och med detta uppdrag får Försvarsmakten föra in ukrainsk materiel som överlåtits av Sverige för reparation. Försvarsmakten får också genomföra mekaniker- och operatörsutbildning av ukrainsk personal i Sverige eller i EU- eller Natoländer. Sverige har sedan 2022 levererat ett stort antal olika kvalificerade vapen- och sensorsystem till stöd för Ukraina. Dessa system och materiel kräver en långsiktig och anpassningsbar försörjningslösning som innehåller bland annat tekniskt systemstöd, reservdelar och utbytesenheter samt ammunition. Försvarsmakten får också i uppdrag att under 2026 genomföra och delta i utbildningsverksamhet för att utveckla Ukrainas försvarsförmåga. Uppdraget omfattar militär grund- och befattningsutbildning, utbildning kopplad till försvarsmateriel som Sverige har skänkt till Ukraina, samt annan utbildning för ukrainska elever, utifrån Ukrainas behov. Utbildningsverksamheten gör det möjligt för Ukraina att upprätthålla.
Nya gruvor avgörande för Sveriges totalförsvar och ekonomiska säkerhet
Gruvindustrin är avgörande för all modern teknik och inte minst modernt försvarsmateriel. Utan sällsynta jordartsmetaller och kritiska mineral kan industrin inte producera och försvaret inte utrustas. Regeringen har därför som ambition att bidra till svensk och europeisk säkerhet genom att främja öppnandet av nya gruvor. Säkerhetsaspekter kommer att väga tungt när dessa frågor avgörs framåt. Europa står i dag för 3 procent av världsproduktionen av metaller, men använder omkring 25 procent. Sverige och EU är till stor del beroende av ett fåtal tredjeländer vad gäller kritiska råmaterial. Vissa av dessa länder delar inte europeiska värderingar eller lever upp till de miljökrav och anställningsvillkor som finns inom EU. Kina har skapat sig en monopolställning som gör att de i praktiken kontrollerar den internationella tillgången till dessa metaller. För att minska Sverige och EU:s beroende behövs fler gruvor. Sverige har stor potential att utvinna de metaller som är avgörande för Europas industri och säkerhet.
En betraktelse från Rikskonferensen i Sälen
Folk och Försvars Rikskonferens 2026 är nu avslutad. Tre dagar av viktiga, intressanta och allvarsamma föreläsningar och diskussioner. Under parollen handlingskraft och leverans diskuterades en stor mängd frågor. Det låter sig inte göras att sammanfatta eller recensera men vissa uttalanden och presentationer kommer definitivt bli ihågkomna. Däribland Ukrainas Ambassadörs konstaterande att det ryska agerandet felaktigt beskrivs som oförutsägbart då det istället i allra högst grad är förutsägbart, ÖBs beskrivning av ineffektiv myndighetsbyråkrati som en fientlig handling, SACEURs lovord om Sverige, Kommissionär Kubilius förslag om en gemensam EU-försvarsmakt, Ewa Skoog-Haslum tydlighet, konkreta insiktsfulla erfarenheter från Tobias Hansson från Hitachi och Christian Levin från Scania, konkreta beskrivningar av genomförda övningar av bland annat Carl Carlsson från Svensk Sjöfart, Ärkebiskop Martin Modéus fredstrappa, Martin Kraghs Rysslandspresentation och Kristina Sandklefs dito om Kina, samstämmigheten från Gunnar Strömmer och Teresa Carvalho, Luay Mohageb och Evin Cetin trovärdiga vittnesmål om unga, brott och framtid och Andreas von der Heide och Jakob Hallgrens avrundning.
Sist men inte minst den av MCF, Försvarsdepartementet och Svenskt Näringsliv gemensamma lansering av den blåa broschyren till näringslivet. Och om elefanten i rummet innan konferensen var eventuell kritik mot den amerikanska administrationens geopolitiska agerande så kan man konstatera att elefanten försvann i Sälen. Detta och alla andra insiktsfulla och viktiga presentationer och diskussioner ger handlingskraft och visar på att vår motståndskraft växer.
För er som inte följde konferensen så finns den här att ses i efterhand: Folk och Försvar
Vecka 8: Vikande tullintäkter för Trump och ny lag för beredskapslager

I regeringens lagrådsremiss föreslås en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att det i Sverige ska finnas beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. I denna lagrådsremiss föreslås en ny lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan. Förslaget innebär att de...
Vecka 7: Gotlandsfärjor, ståltullar och Europas techskifte

Regeringen uppdrar åt Trafikverket att utreda olika alternativ för nästa upphandling av färjetrafiken till och från Gotland. I uppdraget ingår att utreda för- och nackdelar med en sammanhållen upphandling av fartyg och drift alternativt med statligt ägda fartyg och upphandlad drift. I uppdraget ingå...
Vecka 6: Rysslands ekonomi bromsar – EU-lån till Ukraina och nya tullspel

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden. Det för...
Vecka 5: Klart med gasstopp och innovation ska stärka civilt försvar

Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första ...
Vecka 4: Innovationer och stärkt konkurrenskraft

Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första ...
Vecka 51: Skärpta sanktioner mot Ryssland och satsning på drönarbranschen

EU fattade den 18 december beslut att lista ytterligare 41 fartyg som ingår i den ryska skuggflottan. I och med detta beslut omfattas nu totalt 598 fartyg av EU:s sanktioner mot skuggflottan. Åtgärden är en del av EU:s arbete för att öka trycket på Ryssland. De listade fartygen förbjuds bland annat ...
