Vecka 4: Innovationer och stärkt konkurrenskraft

Ny satsning på innovation för det civila försvaret

Regeringen startar ett långsiktigt samarbete för att stärka det civila försvaret genom nytänkande och innovation. Myndigheten för civilt försvar och Vinnova har i dagarna skrivit under en överenskommelse om ett Nationellt innovationsprogram för civilt försvar. Programmet är på tre år och den första insatsen som startar i vår kommer vara en öppen utlysning som handlar om skydd av civilbefolkningen. Bakgrunden till satsningen är att Myndigheten för civilt försvar fått i uppdrag av regeringen att vidta åtgärder för en stärkt innovationsförmåga inom det civila försvaret. Överenskommelsen signerades av Mikael Frisell, generaldirektör för Myndigheten för civilt försvar och Darja Isaksson, generaldirektör för Vinnova den 19 januari 2026.

Stärkt skydd när avtal och samarbeten hotar Sveriges säkerhet

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som stärker möjligheterna att ingripa mot avtal och andra förfaranden som kan hota Sveriges säkerhet. Förslagen innebär bland annat att myndigheterna får utökade befogenheter att besluta om åtgärder mot olämpliga avtal och samarbeten och att en anmälningsplikt införs för att dessa förfaranden ska upptäckas. Lagrådsremissens förslag:

• Möjlighet att ingripa mot fler avtal och samarbeten: Tillsynsmyndigheterna ska kunna ingripa med förelägganden mot parterna i ett förfarande som bedöms olämpligt, även om förfarandet inte omfattas av ett krav på säkerhetsskyddsavtal.

• Anmälningsplikt: Verksamhetsutövare som exponerar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i viss nivå eller motsvarande säkerhetskänslig verksamhet och som inte omfattas av dagens krav på säkerhetsskyddsavtal, måste anmäla pågående förfaranden till tillsynsmyndigheten.

• Sanktionsavgift: De som inte uppfyller anmälningsplikten ska kunna få en sanktionsavgift.

• Interimistiska förelägganden: Tillsynsmyndigheterna får möjlighet att fatta tillfälliga beslut för att snabbt kunna vidta åtgärder mot riskfyllda förfaranden.

• Utökad tillsyn: Myndigheterna får bättre möjligheter att utreda om ett förfarande är olämpligt.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026. För att ge verksamheterna tid för anpassning ska anmälningsplikten fullgöras från den 1 januari 2027.

Ett stärkande av Europeiska unionens ekonomiska säkerhet

Meddelandet beskriver hur kommissionen avser hantera rådande geopolitiska utmaningar med intensifierad konkurrens om resurser och teknik både på kort sikt och i ett längre perspektiv. Avsikten är att tydliggöra de strategiska överväganden EU behöver göra för att kunna behålla och stärka sin geoekonomiska ställning. Ett huvudbudskap i meddelandet är att EU behöver gå från reaktivt agerande till ett strategiskt, effektivt och proaktivt användande av befintliga ekonomiska verktyg för att värna EU:s ekonomiska säkerhet. Vid behov kommer kommissionen att föreslå nya verktyg.

Läs hela faktapromemorian.

Strategi ska stärka Europas konkurrenskraft och minska beroendet av tredjeländer

Strategin föreslår:

• Stöd till EU-byggda fartyg och nya upphandlingsregler som premierar hållbarhet och “Made in EU”.

• Samordnade beställningar inom EU för fartyg som färjor, isbrytare, forskningsfartyg och maritima drönare.

• Klimatanpassning, där EU kan justera sin lagstiftning för att följa internationella IMO-regler, och överväger att skjuta upp vissa ETS-krav för sjöfarten.

• Finansiering via utsläppshandelssystemet, där intäkter från sjöfarten kan nå 10 miljarder euro per år och öronmärks för rederier och varv.

• Koppling till försvarspolitiken, med stöd till fartyg och undervattensdrönare som kan användas både civilt och militärt.

• Förbättrad maritim övervakning, från rymden till havsbotten, för att möta säkerhetsutmaningar.

• Möjliga förändringar av tullar och prisregler för att motverka snedvriden konkurrens.

• Modernisering av varven, med satsningar på robotik, AI, ren teknik och snabbare tillståndsprocesser.

• Kommande översyner av regler, bland annat för passagerarsäkerhet, marinutrustning och hållbar finansiering inom sjöfarten.

EU-rådet ger slutligt klartecken till ett stegvis förbud mot rysk gasimport

EU-länderna har nu formellt antagit ett regelverk som stegvis förbjuder import av rysk naturgas — både via pipelines och som LNG. Beslutet är en del av REPowerEU‑målet att göra EU oberoende av rysk energi. Förbudet börjar gälla sex veckor efter att reglerna trätt i kraft, med övergångsperioder för befintliga kontrakt. Ett fullt stopp införs för LNG i början av 2027 och för pipelinegas hösten 2027. Medlemmarna måste kontrollera ursprunget på gas som importeras, och brott mot reglerna kan leda till mycket höga böter för både företag och individer. Senast den 1 mars 2026 ska EU-länderna också ta fram planer för hur de ska bredda sina gasleverantörer och ersätta rysk gas. Företag måste rapportera kvarvarande kontrakt med ryska leverantörer, och länder som fortfarande importerar rysk olja ska lämna liknande diversifieringsplaner.