Vecka 50: Företag stärker försvaret och svenska doktorander är en bristvara

Företag är avgörande för vårt civila försvar

Fyra år efter Rysslands invasion av Ukraina saknas fortfarande viktiga strukturer i det civila försvaret. Att totalförsvaret verkar bli ett offer för den svenska statsförvaltningens långsamma processer är oacceptabelt. Sverige har inte råd att vänta. Allt det regeringen hittills har gjort har varit nödvändigt för att återuppbygga grundkapaciteten. På systemnivå är till exempel spannmålslager väldigt viktigt. De kommer att komma till stor nytta när leveranskedjor störs. Men civil beredskap är mer än att rusta Myndighetssverige. Att handel kan ske med omvärlden är fundamentalt. Hur väl vi kan försvara Göteborgs hamn kommer att vara mer avgörande för den långsiktiga beredskapen än beredskapslager. Vi måste även kunna säkerställa att betalsystem fungerar och att Swish eller banktjänster inte ligger nere. Det är därför positivt att regeringen har valt att bredda civilplikten för att även kunna utbilda personer för att skydda svensk digital infrastruktur mot cyberattacker. De allra flesta företag kommer att försöka bedriva sin verksamhet som vanligt om kriget kommer. De har sedan den fullskaliga invasionen 2022 förberett sig på och beaktat säkerhetsrisker. Vad företagen däremot behöver är tydligare styrning från myndigheter. De behöver veta vad staten eventuellt kommer att kräva av dem redan nu. Det krävs besked om vilka företag som kan förväntas säkerställa en viss kapacitet – och få betalt för det.

Läs hela ledararen: Företag är avgörande för vårt civila försvar

Så ska civilbefolkningen skyddas vid ett angrepp

Vid ett väpnat angrepp är det en grundläggande uppgift för det civila försvaret att skydda civilbefolkningen. MSB och länsstyrelserna har därför på uppdrag av regeringen tagit fram en plan med skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna fick i juli 2024 i uppdrag att ta fram en övergripande planering av åtgärder för att stärka skyddet av civilbefolkningen, med fokus på skyddsrum, utrymning och tillhörande inkvartering. Planeringen innehåller bland annat en geografisk prioritering med identifierade riskområden.

Prioriteringen är gjord bland annat utifrån vilka områden i Sverige som bedöms vara sannolika mål vid ett väpnat angrepp, var det finns viktiga totalförsvarsanläggningar och annan samhällsviktig verksamhet. MSB och länsstyrelserna redogör även för vilka skyddsåtgärder som är lämpliga för olika områden. I befolkningstäta områden som löper större risk att utsättas för väpnat angrepp, och i områden där det finns människor som av olika anledningar inte kan utrymmas, behöver det finnas fler skyddsrum. I områden med få skyddsrum i förhållande till befolkningsmängden behöver det finnas fler möjligheter till utrymning.

MSB och länsstyrelserna har i arbetet samverkat med Försvarsmakten och Polismyndigheten. Som ett nästa steg kommer de att involvera berörda kommuner och planera för kommunikationsinsatser riktade till befolkningen.

Förslag som ska stärka det finansiella systemets förmåga att hantera it-attacker

Regeringen föreslår en ny funktion för operativ krishantering med beredskap att agera snabbt när samhällsviktiga finansiella tjänster riskerar att slås ut. En lagrådsremiss med förslag kring funktionens sammansättning och arbete har nu beslutats. Digitaliseringen innebär att det finansiella systemet och samhällsviktiga finansiella tjänster, till exempel betalningar, är sårbara för störningar i den digitala infrastrukturen. Det kan handla om allt från omfattande strömavbrott till it-attacker.

För att motverka att en sådan driftstörning i det finansiella systemet eskalerar till en samhällskris föreslår regeringen att det inrättas en funktion för operativ krishantering. Funktionen ska dels stödja arbetet med att upprätthålla det finansiella systemet i Sverige om samhällsviktiga finansiella tjänster slås ut, dels underlätta samordningen mellan myndigheter och företag och koordinera de åtgärder som behövs för att upprätthålla det finansiella systemet. Riksbanken får ansvaret att leda funktionen och ska även få bjuda in andra aktörer att medverka. Förutom Riksbanken ska Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och vissa företag i den finansiella sektorn ingå i funktionen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Sverige och USA förlänger samarbete om yttre rymden

Försvarsminister Pål Jonson har undertecknat ett avtal med USA som innebär en förlängning av det befintliga ramavtalet om samarbete kring utforskning och användning av yttre rymden för fredliga ändamål. Avtalet, som upprättats för att främja vetenskaplig och teknisk utveckling, stärker det långvariga partnerskapet mellan våra länder inom rymdfrågor. Förlängningen av avtalet innebär att Sverige och USA fortsätter samarbeta inom rymdforskning och nyttjande av rymden Detta samarbete bidrar till att utveckla innovationer som gynnar både samhälle och industri, samtidigt som det främjar internationell fred och säkerhet. Som exempel på samarbete under avtalet finansierar Rymdstyrelsen genom det svenska företaget ECAPS utvecklingen av ett raketmotorsystem, bestående av ett miljövänligt bränsle med tillhörande motor. Det är avsett att ersätta de mycket giftiga hydrazinbaserade bränslesystem som i dag är vanligast på marknaden.

Svenska doktorander har blivit en bristvara – ”En väckarklocka”

De svenska doktoranderna har nästan försvunnit. Inom ai-området kommer 80 procent från andra länder – och en stor del lämnar Sverige inom några år. Det här hotar Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, skriver experten Emil Görnerup på Ny Teknik debatt.

Nya teknologier omformar våra samhällen. Kanske snabbare och djupare än någonsin. Teknik är geopolitik som påverkar länders säkerhet. I denna omvälvande tid utgör forskarutbildningen spetsen i den svenska kompetenskedjan. Som världsledande innovationsland är den helt avgörande för vår långsiktiga konkurrenskraft. Det är där vi i dag bygger en stor del av vår kompetensbas inom teknisk utveckling. Mot denna bakgrund har Svenskt Näringsliv tagit fram en ny rapport där vi kartlägger karriärvägar och geografisk mobilitet inom fyra teknikområden av strategisk betydelse för Sverige: artificiell intelligens (ai), halvledarteknik, kvantteknik och nanoteknik. Resultatet är en väckarklocka för ett område som är såväl underdebatterat som underreformerat: De svenska doktoranderna har försvunnit.

I undersökningen kommer 70 pro­cent av de disputerade från andra länder än Sverige. Högst är andelen inom ai där hela 80 procent av doktoranderna kommer från andra länder. Kompetensen lämnar landet. 40 procent av de disputerade har lämnat Sverige inom tre år efter avslutad examen. Efterfrågan finns i näringslivet. Andelen disputerade som går till näringslivet ökar med tiden efter disputation, vilket indikerar större möjligheter i näringslivet och mer begränsade karriärvägar inom akademin. Trenden är starkast bland de disputerade som är verksamma i Sverige.

Läs rapporten: Vart tar forskarna vägen? En kartläggning av forskares karriärvägar inom fyra strategiskt viktiga tekniker för Sverige

Ryska cyberattacker mot företag i Väst som hjälper Ukraina

Hackargrupper med kopplingar till Ryssland utnyttjar vanliga, legitima webbsajter för att sprida avancerad skadlig kod till företag i Väst som samarbetar med och ger bistånd till Ukraina. En färsk analys från cybersäkerhetsföretaget Arctic Wolf har identifierat en del av den ryska militära underrättelsetjänsten GRU som sannolikt ytterst ansvarig för attackerna. Analysen avslöjar hur de aktuella attackerna mot ukrainska intressen är en ny variant på en välkänd attackmetod, SocGholish. Den bygger på att plantera skadlig kod på webbsajter för att lura besökarna att tro att deras webbläsare behöver uppdateras. Genom att klicka på uppdateringen öppnas möjligheten för angriparna att fortsätta attacken. Användare som bara försöker göra rätt genom att hålla sin programvara uppdaterad riskerar då att omedvetet initiera en stor cyberattack.

Arctic Wolf följer upp sin analys med förslag på några konkreta åtgärder som kan förebygga attacker genom SocGholish och liknande cyberhot: Begränsa möjligheterna till programuppdateringar. Installationen ska alltid ske genom centrala kanaler och från godkända källor – aldrig via ett webbläsarfönster. Övervaka misstänkt aktivitet på klienter, bland annat för att upptäcka avvikande nätverksuppkoppling och automatiserad skriptkörning. Använd en modern lösning för skydd av slutpunkter för att upptäcka och stoppa försök att installera dold skadlig kod. Inför tydliga rutiner för hur uppdateringsmeddelanden ska hanteras. Utbilda och informera användarna löpande så att de lär sig känna igen falska uppdateringar och manipulerade webbsajter.

Läs hela analysen: Russian RomCom Utilizing SocGholish to Deliver Mythic Agent to U.S. Companies Supporting Ukraine (Arctic Wolf)

Belgien kan dra EU till domstol över frysta ryska tillgångar

I det belgiska parlamentet den 11 december var premiärminister Bart De Wever fortsatt starkt tveksam till EU-kommissionens förhoppningar om att ge ett mångmiljardlån till Ukraina med hjälp av de ryska pengarna.

– Det (Ryssland) är ett land som vi inte är i krig med. Det vore som att gå in på en ambassad, föra ut alla möbler och sälja dem, sade De Wever, enligt tidningen Le Soir.

Han utesluter inte att Belgien eller värdepappersinstitutet Euroclear, där de ryska pengarna rent fysiskt finns, kan dra frågan till domstol om EU:s stats- och regeringschefer ändå väljer att använda pengarna. EU-ledningen i Bryssel trycker på för ett beslut nästa vecka. De Wever, som vill ha garantier för att Belgien slipper stå ensamt vid eventuella skadeståndskrav, utlovar samtidigt konstruktiva förhandlingar.