Vecka 6: Rysslands ekonomi bromsar – EU-lån till Ukraina och nya tullspel

Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet – en modern lagstiftning

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Förslaget syftar till att möjliggöra för Försvarets radioanstalt att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även under sådana särskilda förhållanden. Det föreslås även ändringar i lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, som bland annat innebär ett nytt ändamål som möjliggör signalspaning i övningsverksamhet ett reviderat ändamål om kartläggning av internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen ett undantag för nödliknande situationer från det befintliga förbudet mot att inhämta signaler mellan en avsändare och mottagare som båda befinner sig i Sverige och från skyldigheten att förstöra sådana signaler.

Samhällets behov av posttjänster under höjd beredskap och krig

FOI har tagit fram en studie som visar att fysisk post fortsatt är en kritisk del av totalförsvaret. Särskilt för rättssäkerhet, myndighetsutövning, samhällsinformation, medicinska flöden och försörjning av reservdelar. Samtidigt konstateras i studien att samhällsviktiga aktörer generellt saknar en samlad kunskap om verksamhetens övergripande behov av fysiska postförsändelser i fredstid, vilket försvårar arbetet med prioriteringar inför höjd beredskap och ytterst krig.

Läs hela studien: FOI Memo 8972

Rysslands tillväxt faller – Putin: ”Sämre än väntat”

Stora investeringar i armén har initialt sporrat tillväxten i Ryssland tvärt emot förutsägelserna om en ekonomisk kollaps efter invasionen av Ukraina 2022. Men de ökade utgifterna har drivit upp inflationen vilket drar ner tillväxten, samtidigt som företagen kämpar mot höga lånekostnader som påförts för att tygla prisökningarna.

EU nära uppgörelse om Ukraina-lån på 90 miljarder euro

EU‑ambassadörerna står mycket nära en överenskommelse om ett 90 miljarder euros lån till Ukraina, avsett att finansiera både militärt stöd och allmänt budgetstöd, enligt Politico.Nyckelpunkter i det föreslagna avtalet är att Ukraina ska kunna köpa vapen från tredjeländer (t.ex. USA och Storbritannien) när motsvarande produkter inte finns tillgängliga inom EU eller vid brådskande behov. Det gäller särskilt luft- och missilförsvar, ammunition till stridsflyg och långdistanskapaciteter. Storbritannien kan delta i upphandlingar, men måste då bidra ekonomiskt till räntekostnaderna.Frankrike har drivit på för att EU-länder – som står för räntekostnaderna – ska gynnas mest av försvarskontrakten. Det återspeglas i avtalet genom krav på ”balans av rättigheter och skyldigheter” för tredjeländer. En expertgrupp för Ukrainas försvarsindustri ska stödja kontroll och efterlevnad.Europeiska kommissionen planerar att låna upp 90 miljarder euro på kapitalmarknaden.Man använder outnyttjade medel i EU‑budgeten för att täcka räntekostnader; om dessa inte räcker får medlemsländerna stå för resterande del.

Efter ryska stoppet: USA sänker tullarna mot Indien

USA:s president Donald Trump uppgav den2 februari att USA kommer att sänka sina tullar på Indien till 18 procent efter att premiärminister Narendra Modi gått med på att stoppa inköp av rysk olja, vilket sätter punkt för månader av handelsfriktion mellan länderna. Trump sade att han talade med Modi den 2 februari och diskuterade ”många saker”, däribland handel, ett slut på kriget i Ukraina samt möjligheten att Indien köper mer olja från USA och till och med från Venezuela.

Visa alla inlägg