Yrkeshögskolan redo för expansion – ”Men får inte bli ihjäl-älskad”

Mycket händer på Yrkeshögskolan som har gått från lite av en doldis till en hyllad utbildningsform. Sammantaget innebär ökade anslag på 15 procent på tre år flera utbildningar. I december klubbade riksdagen igenom förslaget som fanns med i höstbudgeten.

Utredningen Framtidens yrkeshögskola har samtidigt flera förslag på förändringar som införandet av fördjupningsutbildningar som ska korta vägen till examen och statlig finansiering av nationella lärmiljöer för investeringstunga utbildningar. Centralt är också att utbildningsformen fredas från överreglering.

– Men det viktigaste med utredningen är den kompass som används för att navigera i uppdraget, nämligen det som handlar om yrkeshögskolans särart och funktionssätt, det vill säga att den tar sin tydliga utgångspunkt i näringslivets kompetensbehov. Särarten beskrivs på ett bra och tydligt sätt vilket är en förutsättning för att värna yrkeshögskolan i framtiden, sa Hanna Cederqvist, policyexpert kompetensförsörjning, under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Hon fick medhåll från övriga deltagare på seminariet som alla framhöll att framgångsreceptet är utbildningarnas närhet till näringslivet.

– Det finns en liten risk att yrkeshögskolan blir ihjäl-älskad och att man lägger alldeles för många uppdrag på den just för att den funkar så bra. Det gäller för politiken att hålla kvar i kärnuppdraget, säger Sofia Hylander, utredare inom utbildning och omställning på TCO.

Förhoppningen är att näringslivet, som länge har förespråkat yrkeshögskolan, även engagerar sig framgent.

– Vi behöver duktiga engagerade personer från näringslivet och resten av arbetslivet i ledningsgrupperna och de behövs som föreläsare i utbildningarna. Om inte engagemanget i näringslivet ökar i samma takt så kommer vi inte att kunna expandera yrkeshögskolan som vi vill, säger Magnus Wallerå, gd på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Okomplicerade saker

Praktiken för eleverna blir central, den som kallas Lärande i arbete (LIA). Det är ofta de praktiska momenten som leder till jobb.

– LIA på yrkeshögskolan är ett utmärkt sätt att få erfarenhet. Och vi ser ju också att det är väldigt många företag som rekryterar därifrån, säger Diana Vasiliou, expert på utbildning och kompetensförsörjning på Företagarna.

Sofia Hylander menar att yrkeshögskolan kan spela en större roll i framtidens utbildningssystem. Yrkeshögskolan behöver ta ett stort ansvar för hela utbildningsutbudet.

– Om man ska vara ärlig så är yrkeshögskolan som utbildningsform bättre lämpad än högskolan att ta ett ansvar för att utveckla ett utbildningsutbud som är snabbfotat och har en direkt koppling till arbetsmarknaden, säger hon.

Mia Bernhardsen, chef för avdelningen för näringslivets kompetensförsörjning, har också varit särskild utredare för Framtidens yrkeshögskola. Hon betonar att det råder konsensus kring många av förslagen och att det finns ett skriande behov av rätt utbildad arbetskraft ute på företagen:

– Det är ganska okomplicerade saker vi lägger fram och det krävs inte mycket mod för att genomföra dem. Jag hoppas att man ser det som en signal om att det är precis det här näringslivet behöver. Vi har en enorm kompetensutmaning framför oss, säger hon.

Oliver Rosengren, suppleant i Utbildningsutskottet (M), är liksom arbetsmarknadens parter imponerad av yrkeshögskolan. Han betonar att det är en generös utbildningsinsats som gynnar företagen och som därför också måste bjuda tillbaka genom att erbjuda LIA-platser.

Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på Visita, vittnar om att det finns många goda exempel i hans bransch där företag har förstått förträffligheten i systemet.

– Men det finns också exempel där man behöver lära sig att förstå systemet och hur viktigt det är både för företaget och individen och för att höja produktiviteten och skapa nya jobb, säger han.

Sedan omställningsstödet såg dagens ljus kan även yrkeshögskolan ge personer som vill växla karriär eller vidareutbilda sig en möjlighet.

– Jag tänker att det är viktigt att man möter upp den nya gruppen studenter som kommer i och med det nya omställningsstudiestödet. Det kan vara att man kan plugga på heltid men också på deltid och kombinera distans med fysiska träffar, säger Mia Nikali, utredare på LO med ansvar för utbildningsfrågor.

Ny utbildningsform med potential

Under seminariet diskuterades också en utbildningsform som utreds av Margareta Landh, Myndigheten för yrkeshögskolan. Det handlar om en yrkesutbildning på gymnasial nivå, men det är inte en gymnasial utbildning. Utbildningen ger alltså inte en gymnasieexamen. Inspirationen kommer från yrkeshögskolan.

I den stora flora av utbildningar som finns blir det här ett tillskott framför allt för de som har en gymnasial utbildning och som efter några år ute i arbetslivet vill sadla om, menar Margareta Landh. Utbildningsformen kan även täppa igen hålen i utbildningsutbudet på kommunal nivå.

– Vi tänker oss ofta att det är en person som har en gymnasieexamen, till exempel från Samhällsprogrammet, och sedan har jobbat några år. Så kommer hen på att det här med att jobba med el och elektronik är kul och vill gå vidare. Som det är nu är det praktiskt taget omöjligt för en sådan person att få en plats i vuxenutbildningen, säger hon.

Det beror på att dessa personer hamnar långt ned i prioritetsordningen vid urval som systemet är utformat i dag.

Även denna utbildningsform – som Margareta Landh kallar Yrkesskola – har stor potential, understryker Hanna Cederqvist, inte minst för att den ska fokusera på företagens behov.

– Yrkesutbildning på denna nivå sker primärt inom yrkesvux som är viktig för kompetensförsörjningen till näringslivet. Men vi ser behov av ett bredare utbud av utbildningar som möter näringslivets behov av yrkesutbildning, säger hon.

På fredag lämnar Yrkesvuxutredningen över utredningens betänkande till regeringen.