Dags att rensa i miljöskatteröran

– El-området, det är paradexemplet på hur tokigt det kan bli med både skatter och subventioner på samma område. Det finns statliga subventioner som ska skynda på att vi får mer vindkraft och solkraft. Samtidigt har vi skatt på den elkonsumtion som de nya energislagen producerar.

Det var ett av många iögonfallande exempel som professor Runar Brännlund tog när Svenskt Näringslivs seminarium om de svenska miljöskatternas effektivitet gick av stapeln i Visby.

Punktskatter på olika områden är ett lika enkelt som populärt styrmedel som regeringen kan ta till när ett beteende ska förändras. Just miljöområdet är det område där det finns en rad olika skatter som ska minska, förändra, rent av stoppa beteenden som regeringen menar påverkar miljön negativt.

– Men då vore de rimligt att de som förespråkar de olika skatterna också kan redogöra för de effekter som skatten får och framför allt om skatt verkligen är det mest effektiva sättet att ta sig an ett visst miljöproblem, sa Maria Sunér Fleming, expert på miljöfrågor på Svenskt Näringsliv.

Det finns det ett flertal exempel på, menade Runar Brännlund. Egentligen är det bara två miljöskatter som gör skäl för namnet och som verkligen fungerar.

– Koldioxidskatten och svavelskatten. De tar direkt på de utsläpp man vill komma åt och har också visat sig fungera. De flesta andra skatter med miljöstämpel slår helt blint. Varför har vi en fordonsskatt, det är ju inte bilen i sig som är problemet utan att köra med den? Men vi måste betala skatt även om bilen står oanvänd, slog han fast.

Ett annat tydligt exempel är den nya flygskatten. Den räknas på antalet resenärer under en flygning, inte utsläppet från flygplanet. Alltså tar staten in flygskatt även om flygplanet flygs på luft och inte ger några utsläpp alls.

Hans Wendschlag på datorföretaget HP tog upp kemikalieskatten. Där betalar tillverkarna miljöskatt beräknad på produktens vikt, inte de eventuella hälsofarliga produkter som kan finnas invändigt.

– Kemikalieskatten är dessutom utformad utan att man konsulterat den expertis som finns, bland annat på Kemikalieinspektionen. Den är en fullkomlig kalldusch för oss om inte annat för att administrationen för att räkna ut vad vi ska betala är fullkomligt mördande. Det hade varit enklare att höja momsen på våra produkter med en halv procent.

De konsumenter som dessutom väljer att skicka efter någon av HP’s produkter från Kina klarar sig dessutom undan kemikalieskatten. Hans Wendschlag har nu, tillsammans med kollegor från andra företag i branschen, startat arbetet med att ta fram ett förslag på en skatt som är uppbyggd på ett helt annat sätt.

Det är ett exempel på att företagen är mer än villiga att självmant medverka i arbetet på ökad hållbarhet istället för att utsättas för ytterligare beskattning. I många fall ligger olika branscher före och når olika uppsatta mål snabbare än vad lagstiftningen säger.

– Det är inte skatter som ska till för att vi ska nå olika mål, till exempel nollat koldioxidutsläpp senast 2050. Lösningen för det är tekniksprång, näringspolitik och exportpolitik, det är de faktorerna som driver miljöfrågan idag, konstaterade Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige.

Marie Sunér Fleming höll med:

– Miljöproblemen är globala och måste lösas tillsammans med andra länder. Ensidiga nationella skatter och krav på miljöområdet försämrar konkurrenskraften för svensk industri. Det påverkar den svenska välfärden men kan också få rakt motsatt miljöeffekt om företagen flyttar tillverkning till andra länder med lägre miljökrav.

Företagen är medvetna om att det är bråttom med olika lösningar men medverkan i miljöarbetet kräver långsiktiga och pålitliga politiska beslut. Att ständigt behöva anpassa verksamheten till olika mer eller mindre genomtänkta pålagor hämmar utvecklingsarbetet. Särskilt som styrmedlen, enligt Runar Brännlund, växt till en närmast ogenomtränglig röra av skatter, regler och subventioner.

– Vi måste rensa i röran, hitta de fungerande åtgärderna och samtidigt höja blicken globalt. Vad kan vi göra för att nå störst effekt, inte i Sverige utan i atmosfären.