Fiskala skatter
Foto: Sören Andersson

Företagen är medvetna om att det är bråttom att hitta lösningar på miljöproblemen. Men en röra av skatter, regler och subventioner försvårar arbetet, konstaterades under seminariet.

Dags att rensa i miljöskatteröran

NYHET Publicerad

MILJÖ Subventioner å ena sidan, skatter på det man just subventionerat å den andra. Det är verkligheten på en rad områden när olika miljöskatter träder i kraft. ”Det är en fullständig röra av styrmedel, helt utan logik. Nu måste regeringen rensa upp i det här”, säger professor Runar Brännlund som utrett miljöskatternas effektivitet på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

– El-området, det är paradexemplet på hur tokigt det kan bli med både skatter och subventioner på samma område. Det finns statliga subventioner som ska skynda på att vi får mer vindkraft och solkraft. Samtidigt har vi skatt på den elkonsumtion som de nya energislagen producerar.

Det var ett av många iögonfallande exempel som professor Runar Brännlund tog när Svenskt Näringslivs seminarium om de svenska miljöskatternas effektivitet gick av stapeln i Visby.

Punktskatter på olika områden är ett lika enkelt som populärt styrmedel som regeringen kan ta till när ett beteende ska förändras. Just miljöområdet är det område där det finns en rad olika skatter som ska minska, förändra, rent av stoppa beteenden som regeringen menar påverkar miljön negativt.

– Men då vore de rimligt att de som förespråkar de olika skatterna också kan redogöra för de effekter som skatten får och framför allt om skatt verkligen är det mest effektiva sättet att ta sig an ett visst miljöproblem, sa Maria Sunér Fleming, expert på miljöfrågor på Svenskt Näringsliv.

Det finns det ett flertal exempel på, menade Runar Brännlund. Egentligen är det bara två miljöskatter som gör skäl för namnet och som verkligen fungerar.

– Koldioxidskatten och svavelskatten. De tar direkt på de utsläpp man vill komma åt och har också visat sig fungera. De flesta andra skatter med miljöstämpel slår helt blint. Varför har vi en fordonsskatt, det är ju inte bilen i sig som är problemet utan att köra med den? Men vi måste betala skatt även om bilen står oanvänd, slog han fast.

Ett annat tydligt exempel är den nya flygskatten. Den räknas på antalet resenärer under en flygning, inte utsläppet från flygplanet. Alltså tar staten in flygskatt även om flygplanet flygs på luft och inte ger några utsläpp alls.

Hans Wendschlag på datorföretaget HP tog upp kemikalieskatten. Där betalar tillverkarna miljöskatt beräknad på produktens vikt, inte de eventuella hälsofarliga produkter som kan finnas invändigt.

– Kemikalieskatten är dessutom utformad utan att man konsulterat den expertis som finns, bland annat på Kemikalieinspektionen. Den är en fullkomlig kalldusch för oss om inte annat för att administrationen för att räkna ut vad vi ska betala är fullkomligt mördande. Det hade varit enklare att höja momsen på våra produkter med en halv procent.

De konsumenter som dessutom väljer att skicka efter någon av HP’s produkter från Kina klarar sig dessutom undan kemikalieskatten. Hans Wendschlag har nu, tillsammans med kollegor från andra företag i branschen, startat arbetet med att ta fram ett förslag på en skatt som är uppbyggd på ett helt annat sätt.

Det är ett exempel på att företagen är mer än villiga att självmant medverka i arbetet på ökad hållbarhet istället för att utsättas för ytterligare beskattning. I många fall ligger olika branscher före och når olika uppsatta mål snabbare än vad lagstiftningen säger.

– Det är inte skatter som ska till för att vi ska nå olika mål, till exempel nollat koldioxidutsläpp senast 2050. Lösningen för det är tekniksprång, näringspolitik och exportpolitik, det är de faktorerna som driver miljöfrågan idag, konstaterade Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige.

Marie Sunér Fleming höll med:

– Miljöproblemen är globala och måste lösas tillsammans med andra länder. Ensidiga nationella skatter och krav på miljöområdet försämrar konkurrenskraften för svensk industri. Det påverkar den svenska välfärden men kan också få rakt motsatt miljöeffekt om företagen flyttar tillverkning till andra länder med lägre miljökrav.

Företagen är medvetna om att det är bråttom med olika lösningar men medverkan i miljöarbetet kräver långsiktiga och pålitliga politiska beslut. Att ständigt behöva anpassa verksamheten till olika mer eller mindre genomtänkta pålagor hämmar utvecklingsarbetet. Särskilt som styrmedlen, enligt Runar Brännlund, växt till en närmast ogenomtränglig röra av skatter, regler och subventioner.

– Vi måste rensa i röran, hitta de fungerande åtgärderna och samtidigt höja blicken globalt. Vad kan vi göra för att nå störst effekt, inte i Sverige utan i atmosfären.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dags att rensa i miljöskatteröran

MILJÖ Subventioner å ena sidan, skatter på det man just subventionerat å den andra. Det är verkligheten på en rad områden när olika miljöskatter träder i kraft. ”Det är en fullständig röra av styrmedel, helt utan logik. Nu måste regeringen rensa upp i det här”, säger professor Runar Brännlund som utrett miljöskatternas effektivitet på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

"Vi måste använda skattekronorna mer effektivt"

VÄLFÄRD Välfärden står inför enorma utmaningar. Men det finns utrymme för effektivisering, menar Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne. "Egentligen behöver vi inte mer pengar till välfärden. Vi måste bara bli mer effektiva", sa hon under ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Vårdföretagarna: Kommunal trixar med siffrorna

VÄLFÄRD Den ideologiska striden om vinster i välfärden fortsätter. I en ny rapport presenterar fackförbundet Kommunal siffror som kritiker menar är missvisande. ”Det är inte seriöst att trixa med siffrorna på det här sättet”, säger Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna.
NYHET Publicerad:

Kompetensbristen gör företagen till samhällsentreprenörer

KOMPETENS Var fjärde rekrytering misslyckas för att företagen inte hittar rätt kompetens, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Nu tar allt fler företag saken i egna händer och startar gymnasieskolor och yrkesutbildningar. Scania och Ica är två exempel som lyftes fram på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Framfusiga politiker utmanar svenska modellen

ARBETSMARKNAD Den svenska arbetsmarknadsmodellen ifrågasätts, modellen hotas av politiken. Parter från såväl arbetsmarknad som politik diskuterade frågan på ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Höga ägarskatter lägger krokben för företagande

SKATTER Utan företag inget välstånd i Sverige. Det har varit ett återkommande tema under Svenskt Näringslivs seminarier i Almedalen och var det även när de svenska ägarskatterna diskuterades. De måste sänkas för öka de svenska företagens konkurrenskraft.
NYHET Publicerad:

Jobb en förutsättning för integration

ARBETSMARKNAD Med många utlandsfödda utanför arbetsmarknaden och företag som skriker efter kompetens borde integrationen kunna lösas. Men varför går det så långsamt? Och vad behöver göras för att det ska fungera bättre? Det diskuterades vid ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

”Utan konkurrenskraft ingen välfärd”

KONKURRENS Konkurrenskraftiga företag garanterar välfärden. Men varför är det ingen som diskuterar Sveriges globala konkurrenskraft? Det är en ödesfråga för framtiden, menade deltagarna när Svenskt Näringsliv inledde årets seminarier i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Ökande brottslighet drabbar företagare

ALMEDALEN En tredjedel av Sveriges företagare upplever ett ökande problem med brott mot sina verksamheter jämfört med för två er sedan. Bedrägerier, inbrott, rån och skadegörelse är de vanligaste brotten som företagen drabbas av. ”Det är en extremt oroande utveckling och politikerna verkar inte förstå hur krisartat det är”, säger Karl Lallerstedt, ansvarig för Näringslivets Säkerhetsdelegation.
NYHET Publicerad:

Kvalitetsstyrning bästa sättet att utveckla välfärden

ALMEDALEN Reepaluutredningen hävdar att det inte går att mäta kvalitet i välfärden. Det stämmer inte, säger forskarna Lars G Mattsson, tv, och Lars Sörqvist.
NYHET Publicerad:

”Vi behöver en stopplag direkt”

ALMEDALEN Bagatellartade detaljer ska inte hindra företag från att få behålla kvalificerad arbetskraft.
NYHET Publicerad:

Stora vinster med individuell lönesättning

ALMEDALEN De allra flesta anser att prestation ska synas i lönekuvertet. Men samtidigt känner inte många till vilka lönekriterier som gäller på arbetsplatsen. Det visar en rapport om lön, motivation och prestation som Svenskt Näringsliv presenterade på ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Kritiserad lag behöver förändras

ALMEDALEN Lagen om anställningsskydd, Las, har kritiserats genom åren. Nu kräver flera instanser att regelverket utreds grundligt och förändras. Företagaren Anna-Lena Bohm anser att Las i grunden är bra, men att turordningsreglerna försvårar för hennes företag att växa och behålla den arbetskraft hon vill ha.
NYHET Publicerad:

”Vi har obalanserade konfliktregler”

ALMEDALEN Den svenska modellen i sin nuvarande form har funnits i 20 år. Den har skapat stabilitet på den svenska arbetsmarknaden med reallöneökningar som följd. Men trots att det finns en tämligen stor samstämmighet om att den svenska modellen fungerar och att industriavtalet kommer leva kvar under överskådlig tid så finns ett antal konflikter kring hur den ska användas. Konflikten om konfliktreglerna är den tydligaste.
NYHET Publicerad:

Näringslivet vill se bättre rustade studenter

ALMEDALEN Dagens högkonjunktur kombinerat med hög arbetslöshet riskerar att lamslå arbetsmarknaden. I grunden handlar det om problem med kompetensförsörjning och att få ungdomar motiverade till att gå ut i näringslivet. ”Att eleverna inte förbereds tillräckligt väl för ett framtida arbetsliv slår hårt mot de svenska jobben och vårt välstånd”, säger utbildningsexperten Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

Så ska Sverige hamna i topp i välståndsligan

ALMEDALEN Sverige ska vara ett av de fem länder i topp i den europeiska välståndsligan. För att nå dit krävs ett antal reformer som Svenskt Näringsliv har föreslagit. Men hur går det arbetet? En ny rapport visar att mer måste göras och nu har ett viktigt år gått.
NYHET Publicerad:

Regeringen tvingar igenom nya upphandlingsregler

ALMEDALEN Många remissinstanser var emot. Trots det tänker regeringen införa nya lagar för upphandling med bland annat krav på kollektivavtal. Följden är kaos och regler som är omöjliga att följa och utvärdera. Risken finns att kommuner väljer att upphandla mindre. Det hävdade kritikerna när frågan ventilerades vid ett seminarium.
NYHET Publicerad:

Efterfrågad yrkesutbildning måste bli mer attraktiv

ALMEDALEN Kompetensförsörjningen är en av svenska företags största utmaningar. Det måste bli lättare att byta spår senare i livet och yrkesutbildningarna måste bli mer attraktiva. Annars kommer problemen att växa. ”Det är väldigt allvarligt. Kan vi inte matcha bättre på marknaden står vi inför brutala problem”, sa Caroline af Ugglas, vice vd, under ett seminarium i Almedalen.
NYHET Publicerad:

Den svenska modellen måste utvecklas

ALMEDALEN Almega anordnade ett Almedalsseminarium där man talade om hur den svenska partsmodellen och kollektivavtalen behöver utvecklas för att Sverige ska kunna klara sig i den globala konkurrensen. Anna-Lena Bohm, vd på Uniguide, betonade vikten av att jobba med lönesättningen och att flexibiliteten i kollektivavtalen ökar.
NYHET Publicerad:

Chefer måste skapa legitimitet hos anställda

ALMEDALEN Under Svenskt Näringslivs Almedalsseminarium om motivation och lön slog två forskare fast ledarskapets betydelse för att lönesättningen ska kunna vara ett effektivt verktyg för att öka motivationen hos medarbetarna. Lönesättande chefer behöver vara tydliga med hur lönesättningen går till, och involvera medarbetarna så att de upplever att systemet är rättvist.