Regeringens jobbpolitik ett slag i luften

Att Sverige ska nå EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020 var ett av statsminister Stefan Löfvens viktigaste vallöften inför valet 2014. Nu är det mindre än tre år kvar och vi är långt ifrån att vinna EM-guldet i jobbskapande. Regeringens jobbprogram floppar. Det behöver skapas 340 000 nya jobb om vi ska klara jobbmålet år 2020.

Lista: Det här måste regeringen göra NU

Antalet inskrivna arbetslösa ökar nu i Sverige. Regeringens senaste prognos för arbetslösheten visar dessutom att Sverige inte kommer under sex procent arbetslöshet under de närmaste åren, trots delmålet att komma under den nivån redan nästa år. Jämförbara länder som Tyskland har cirka fyra procent arbetslöshet.

Regeringens åtgärdslista har mycket riktigt varit bred, men inte särskilt vass. En granskning av regeringens paradreformer visar på undermåliga resultat:

Traineejobb. Det enskilt största löftet gällde 32 000 traineejobb. Åtgärderna skulle gå till en arbetslös utan erfarenhet och kombineras med utbildning. Resultatet? I maj i år hade 473 personer fått en traineetjänst, ungefär 1,5 procent av det uppsatta målet.

Extratjänster. 2014 lanserades förslaget om extratjänster. 20 000 subventionerade anställningar utlovades. I verkligheten har 3 713 personer fått en plats, 18 procent av målsättningen. Samtidigt står tusentals långtidsarbetslösa människor i passivitet när Fas 3 har avvecklats.

Utbildningskontrakt. 20 000 arbetslösa unga skulle få ett utbildningskontrakt med möjlighet att påbörja eller återgå till gymnasiestudier. I maj hade endast 2 555 personer ett utbildningskontrakt. Närmare 80 procent av dessa är dessutom heltidsstuderande vilket innebär att de skulle ha studerat oavsett insatsen.

Beredskapsjobb. Regeringen utlovade ”5 000 moderna beredskapsjobb” i staten. Det är ett år sedan nu och i dagsläget finns några hundra platser, varav majoriteten tycks finnas på Arbetsförmedlingens egna kontor.

Snabbspåren. Insatsen sjösattes för att hjälpa nyanlända med utbildning eller yrkeserfarenhet att snabbt hitta jobb inom sitt yrkesområde. Syftet är också att underlätta jobbmatchningen, vilket vore välkommet. I mars i år gick endast 1 200 personer ett snabbspår, vilket motsvarar en och en halv procent av samtliga inskrivna nyanlända flyktingar i etableringsuppdraget.

Matchningsanställning. Tillväxtverket har tilldelats 50 miljoner kronor under 2017 för att skapa matchningsanställningar för nyanlända. Utfallet hittills ser svagt ut. Endast ett fåtal av projekten går till det som var tanken: att pröva hur bemanningsföretag i högre utsträckning kan bidra i etableringsinsatser.

Konstgjorda åtgärder kommer inte bidra till att pressa ner arbetslösheten i tillräcklig utsträckning. Det som behövs är riktiga jobb. Skillnaderna är alltjämt betydande mellan utlandsfödda och infödda, mellan unga och medelålders och mellan låg- och högutbildade. Exempelvis har antalet utomeuropeiska ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen ökat med 18 procent på ett år.

Det är bra att regeringen har tuffa mål. Ännu bättre vore det om regeringen också genomförde de reformer som behövs för att öka jobbtillväxten.

Utvecklingskraften hos företagen – som är jobbskaparna – behöver frigöras. RUT-avdraget behöver utvidgas. Skattekilarna behöver filas ned, inte minst behöver Sveriges höga marginalskatter sänkas. Arbetsförmedlingen behöver läggas ner. Fler riktiga enkla jobb behöver växa fram. Det krävs bättre möjligheter att lära sig jobbet på jobbet, yrkesvuxenutbildningen behöver stärkas och möjligheterna att lära sig svenska utanför arbetstid förbättras. Endast så kan Sverige nå jobbmålet år 2020.