Kampen hårdnar alltmer inför presidentvalet

Sent den socialistiske presidenten Francois Hollande beslöt att inte ställa upp för omval när hans mandat går ut i vår. Hans popularitetssiffror har länge slagit bottenrekord. Beslutet fick premiärministern Manuel Valls att snabbt avgå för att söka socialistpartiets nominering. Men han misslyckades totalt. Partimedlemmarna valde i stället socialistledaren Benoit Hamon, som dock hittills gjort ett svagt intryck både som ledare och presidentkandidat.

För de konservativa drog sig förre presidenten Nicolas Sarkozy ur spelet redan tidigt i höstas då han misslyckades bli vald till deras presidentkandidat. Efter flera interna valomgångar mellan ledare inom partiet i höstas gick uppdraget till Francois Fillon, tidigare premiärminister under Sarkozy.

En rättslig undersökning pågår nu av Fillon för en mångårig anställning han gjort av sin hustru. Misstanken finns att hans fru och även söner inte utfört uppgifter som de avlönats för med statliga medel.

Förhållandet blev känt redan tidigare. Flera av ledarna inom partiet vaknade då för ett kort tag åter till liv, men gav snabbt upp tanken om att komma tillbaka. Fillon hävdar att han följt gällande regler och har vägrat avgå. Sista ordet i ledarstriden är dock kanske ännu inte sagt.

Emmanuel Macron var i flera år socialisternas finansminister innan han avgick sent förra våren. Han är nu en stark kandidat till presidentposten och som hela hösten varit på frammarsch. Sista tiden har allt fler socialistledare slutit upp bakom honom, och även andra kända politiker. Macron ligger nu tvåa i opinionsundersökningarna om vem som ska bli ny president.

I täten finns Marine Le Pen, ett redan länge känt namn som ledare för Nationella Fronten (FN) efter fadern. Marine Le Pen anklagas för penningsummor som partiet fått i stöd, bl a av EU-parlamentet, men som missbrukats. Hittills har hon vägrat erkänna och göra något åt det.

Frågan är vem av kandidaterna som bäst kan lösa problemen på arbetsmarknaden. Efter nio svåra år med stigande arbetslöshet föll den 2016 för första gången på nytt.

Den steg heller inte i januari 2017 utan låg kvar på tidigare nivå. Den har dock förbättrats för ungdomarna under 25 år och även för de långtidsarbetslösa.

De arbetssökande som arbetat fler än 78 timmar under månaden var nu 1,3 miljoner eller nära 10 procent fler än för ett år sedan.

De arbetslösa i kategori A (de som inte arbetat under månaden) var 3,47 miljoner i Frankrike i januari 2017. Med EU-statistik låg arbetslösheten i Frankrike på 10 procent säsongjusterat i januari 2017.