”Återstarten är redan här”

Svenskt Näringsliv har i en rapport försökt att bedöma konjunkturen i ett osäkert läge när coronakrisens mest akuta fas är på väg att ebba ut.

Pandemin slår hårt mot Sveriges tillväxt. BNP föll med tolv procent andra kvartalet i år. Men en långsam återhämtning under hösten gör att BNP landar på sex procent vid årsskiftet, spår arbetsgivarorganisationen.

För nästa år bedöms ekonomin växa något igen, tre procent. Det tar dock ända till senhösten 2022 innan BNP är tillbaka på förkrisnivå.

Vad gäller arbetslösheten så är grundantagandet att den kommer att stiga kraftig och når över tio procent. Risken är överhängande att den biter sig fast på en hög nivå under flera år.

Ekonomen Göran Grahn, Svenskt Näringsliv, konstaterar att den svenska statsskulden är förhållandevis låg i jämförelse med andra EU-länder.

– Till 2022 ökar statsskulden med 750 miljarder kronor. Det innebär att skulden som andel av BNP går från 35 till 50 procent. Trots en dramatisk utveckling, så ligger vi långt under gränsen vid 60 procent, säger han.

När krispaketen successivt fasas ut, så är tillväxt det enda sättet att långsiktigt hantera krisens negativa effekter på arbetslöshet, företagande, offentlig ekonomi och statskuld. Men då behöver förutsättningarna för företagen stärkas, efterfrågan stimuleras, arbetslinjen återskapas och utrikeshandeln säkras, anser Svenskt Näringsliv.

–  Sverige behöver tillväxt för en lyckad återstart. Det behöver fungera på såväl kort som lång sikt, säger Lars Jagrén, senior advisor.

Han vill se en balans mellan bevarande och förnyelse, nytt ersätter gammalt.

–  Åtgärder som var viktiga före krisen, är om möjligt ännu viktigare idag. Sverige har ett antal strukturella problem som integration, effektivisering av offentlig sektor och fallande konkurrenskraft. De problemen kvarstår. Dessutom måste regelverken tillåta mer dynamik i ekonomin.

När Sverige nu går in i fas två så är det avgörande att företagen finns kvar och undviker konkurser. Akuts stöd kan behövas förstärkas och förlängas. Det lägger ribban för hur mycket företagen kommer att våga investera, producera och anställa, enligt Jagrén.

Han leverera också klartext om vad som krävs på skatteområdet.

– Var tydlig med 3:12- reglerna, inför inte arvs-och gåvoskatt är uppmaningen till politikerna.

Dessutom vill han att Sverige även fortsättningsvis är en stark röst för frihandel och en väl fungerande inre marknad.

Nordeas Susanne Spector, senior analyst, andas en viss optimism i en kommentar till rapporten. Hon räknar med ett grundare fall och en snabbare återhämtning av ekonomin bland annat beroende på att hushållen har sparat i ladorna.

Hon konstaterar att återhämtning redan är på gång.

– Vill det sig väl, så är det bara lika illa som under finanskrisen, säger hon.

En avgörande faktor för hur den ekonomiska krisen kommer att utvecklas är höstens avtalsrörelse.

Löneökningarna måste ligga på en sådan nivå att återhämtningen kan ta fart, samtidigt som lönestrukturen underlättar för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden, argumenterar Susanne Spector.

– Här vilar ett stort ansvar på parterna.

Även Svensk Handels vd Karin Johansson betonar att det är angeläget att svensk ekonomi snabbt vänder och återgår till det normala.

– Det finns ett utdraget behov av rehabilitering, vilket kräver fortsatt stöd från regering och riksdag. Men en framgångsrik återstart förutsätter att de flesta i befolkningen kan gå tillbaka till ett jobb, säger hon i en kommentar.