Framtidens arbetsmarknad under lupp i nytt projekt

– Genom att ha koll på framtidens arbetsmarknad kan vi agera här och nu men också möta kommande utmaningar – det är en överlevnadsfråga för företagen, säger Carina Lindfelt, chef på Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsavdelning.

Tanken med projektet FrAM, som Svenskt Näringsliv drog igång förra året, är att lyfta de stora frågor som kommer att påverka framtidens arbetsmarknad, och föreslå förändringar som behövs för att hantera dem. Bland de nio fokusområden som har identifierats finns bland annat ökad global konkurrens, teknikutveckling, kompetensjakt och förändringar i värderingar och beteenden.

Arbetsmarknadens parter har ett stort gemensamt ansvar för förändringarnas påverkan på arbetsmarknaden, poängterar hon, och en del utmaningar har redan adresserats.

Till exempel har Svenskt Näringsliv gjort en framtidsanalys och lagt fram ett förslag till en förändring av dagens system behöver ändras, lagen om anställningsskydd, arbetsförmedlingen, arbetslöshetsförsäkringen, omställning och kompetensutveckling.

Vissa saker kan företag och parter lösa själva medan andra är beroende av ändringar i lagstiftningen, påpekar Carina Lindfelt.

– För att öka förståelsen för problemen vill vi öppna ögonen på både politiker och på oss i partssystemet. Vågar vi inte se utmaningarna som företag och medarbetare står inför kommer våra system inte att kunna leverera det som behövs.

Förändringstakten skiftar mellan olika branscher och det varierar hur långt de har kommit i att rusta sig för framtiden, konstaterar hon.

– Vi gör inte vårt jobb för fortsatt god svensk konkurrenskraft om vi inte analyserar vad som händer i omvärlden, och visar på vad som behöver göras.

Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, håller med om vikten av att ligga steget före.

– Att förstå arbetsmarknaden och hur den utvecklas är en grundpelare i vår verksamhet, och då gäller det att ibland ta ett lite längre perspektiv.

Det är flera faktorer som gör spaningen mot framtidens arbetsmarknad extra viktig just nu, påpekar han. En av dem är digitaliseringen som kommer att få fundamentala konsekvenser för arbetsmarknad, kompetensförsörjning och internationell konkurrenskraft.

– Eftersom det är mycket som påverkar arbetsmarknadens utveckling behövs det flera scenarier för vad som sannolikt händer inom respektive område, och hur det bidrar till den samlade bilden.

Det är inte enkelt att förutse framtiden men även om de scenarier som sätts upp inte blir rätt i detalj kommer säkert flera av dem att vara riktningsmässigt rätt, konstaterar han.

För Svenskt Näringsliv handlar FrAM-projektet också om att attrahera nya bolag.

– Vi är en stark och samlande kraft för stora delar av det svenska näringslivet, och det är viktigt att vi är intressant för bolag som kanske inte är så stora just nu men som är en viktig del av framtiden, säger Jan-Olof Jacke.

Anna-Lena Bohm, Svenskt Näringslivs vice ordförande, betonar FrAM-projektets betydelse för att svenska företag ska hitta rätt kompetens.

– Kompetensbristen är uppenbar i nästan alla branscher. Om vi inte spanar och förstår framtidens arbetsmarknad kommer vi att stå där om ett antal år och inte kunna attrahera arbetstagare.

Hon märker redan nu att unga som söker jobb ställer andra krav än tidigare. Till exempel har arbetsmiljö, hållbarhet och trivsel större betydelse, och de ställer krav på flexiblare arbetstider.

– De tittar på mycket mer än bara jobbet och lönen. För att veta vad som kommer att krävas som arbetsgivare måste vi försöka se vart samhället är på väg och vilka utmaningar vi har framför oss.

Det handlar också om att Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen.

– Allt fler företag kommer att rekrytera utanför landets gränser för att klara kompetensförsörjningen, och kan vi ligga långt framme i hur vi jobbar med de här frågorna blir Sverige ett attraktivt land.

Ett av projektets nio områden, fackförbundens vikande medlemstal och att det är svårare att motivera företag för kollektivavtal, är en fråga som Anna-Lena Bohm brinner särskilt för.

– För att fack och arbetsgivarorganisationer ska vara relevanta för nya generationer tror jag att vi behöver hitta en ny relation där vi agerar mindre som motparter och mer som samarbetspartner.