Vassare integration ger 400 miljoner i vinst

NYHET Publicerad

DEBATTARTIKEL Svenskt Näringsliv presenterar en ny rapport med två reformförslag för att få nyanlända i arbete. Tillsammans kan de leda till 400 miljoner kronor i samhällsekonomisk vinst. "Integrationen är en ödesfråga för Sverige", skriver Mikaela Almerud och Tobias Krantz.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.

Foto: Nicklas Mattsson
Mikaela-mer-beskuren

Mikaela Almerud

Sveriges oförmåga att integrera invandrare är en stor svaghet. Statistik som SCB tagit fram på uppdrag av Rådet för integration i Arbetslivet (RIA) visar att andelen förvärvsarbetande bland flyktingar och deras anhöriga är betydligt lägre än i andra grupper. Efter elva år i Sverige förvärvsarbetade knappt 50 procent av kvinnorna och drygt 60 procent av männen i denna grupp.

Tiden till etablering är beroende av utbildningsnivå och tidigare erfarenheter. Personer med en högre utbildning har lättare att etablera sig än de med lägre utbildning. Enligt statistik från SCB tar det i genomsnitt fem år från folkbokföring för en person som kommer som flykting med en eftergymnasial utbildning att etablera sig. Till det ska läggas till tiden före folkbokföring. De som invandrade 2015 har en genomsnittlig väntetid på 15 månader för att få uppehållstillstånd. Kommunplacering i de fall det är aktuellt kan i värsta fall dröja upp till ett år.

Ledtiderna är ohållbara. Om kompetensen inte tillgängliggörs på arbetsmarknaden kan företagen inte tillvarata den. Situationen gör att svenska företag går miste om kompetens. Det drabbar dessutom den enskilde, vars humankapital urholkas och etablering försvåras i takt med tiden borta från arbetsmarknaden. I år kommer 42 000 personer få uppehållstillstånd. Cirka 25 000 av dem i arbetsför ålder. Vår förmåga att möta upp med lösningar som snabbar på deras förutsättningar att matchas mot arbetsmarknaden kommer att avgöra deras möjligheter till självförsörjning.

Svenskt Näringsliv föreslår två reformer som syftar till att korta tiden till etablering: att centralisera processen för validering av reell kompetens för behörighet och tillgodoräknande i högskolan till en instans, istället för att den som idag genomförs på respektive lärosäte, samt att utvidga provtjänstgöring som ett alternativ till de kompletterande utbildningar som idag krävs för invandrade akademiker som vill jobba inom ett legitimationsyrke. Damvad Analytics har på uppdrag av Svenskt Näringsliv räknat på de samhällsekonomiska effekterna av dessa två reformer.

Effekten av att centralisera validering för behörighet och tillgodoräknande på högskolan är beräknade baserat på dels individer som erhållit examen men som saknar dokumentation, dels individer utan fullständig examen men med dokumentation. Det handlar om minst 421 individer 2015. Effekten av ett utvidgat system för provtjänstgöring, som idag finns som ett alternativt sätt för läkare med specialistutbildning att uppnå legitimation, baseras på att ett liknande system skulle införas för ytterligare fem yrkeskategorier – läkare utan specialistutbildning, grundutbildade sjuksköterskor, apotekare, tandläkare samt gymnasielärare. Det handlar om 1 240 individer inom dessa yrkesområden som befann sig i Arbetsförmedlingens etableringsprogram 2015.

Totalt sett och med förväntad effekt skulle dessa reformer innebära en samhällsekonomisk vinst på 360 miljoner kronor genom höjd produktionsnivå. Dessutom skulle reformerna innebära ökade skatteintäkter och minskade fördelningspolitiska transfereringar med nästan 280 miljoner kronor. Den senare motsvarar det statliga anslaget för Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet 2017.

En utvärdering från 2016 som Universitetskanslersämbetet gjort av kompletterande utbildningar visar att de leder till jobb men att det tar lång tid. Ett år efter avslutad utbildning har bara i genomsnitt 66 procent etablerat sig. Tre år efter är 79 procent etablerade. Bristen på kontaktnät nämns som en tänkbar förklaring till fördröjd etablering. Uppföljningen saknar också statistik över hur genomströmningen på utbildningarna varför resultatet sannolikt är sämre.

Trots tveksamma resultat och långa ledtider fortsätter regeringen satsa uteslutande på de kompletterande utbildningarna. Det är aldrig smart att lägga alla ägg i en korg. Arbetsgivarna kan axla en större roll i att hjälpa fler in på arbetsmarknaden i ett tidigare skede genom provtjänstgöring, men för att möjliggöra det behövs en omfördelning av resurser så att de kan frigöra kompetens för till exempel handledning och få ersättning för minskad produktivitet.

Vidare behöver reell kompetens, när den valideras, göras det på ett enhetligt och rättssäkert sätt och utan motstridiga intressen som idag. Utgångspunkten måste vara att klä på individer med enbart det som krävs för att kunna utföra sitt yrke utifrån givna regelverk.

Integrationen är en ödesfråga för Sverige. Det krävs omfattande reformer på flera områden och de behövs snabbt. Det finns en risk att de 9 respektive 11 år det tar för 60 procent av de män och 50 procent av de kvinnor som kommer som flyktingar att etablera sig i Sverige, kommer att öka ytterligare. Vågar regeringen visa mod och genomföra snabba reformer, i stort och smått, med självförsörjning och matchning på arbetsmarknaden som utgångspunkter kan de kanske sätta sig själva på kartan som de som istället lyckades vända utvecklingen.

Debattartikeln har publicerats på UNT.se 9/3 2017

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Medhelp lockar med jobb från Thailand

KOMPETENS Medhelp, som länge jobbat med sjukvårdsrådgivning per telefon, har bestämt sig för att storsatsa på e-hälsa. För att locka duktiga sjuksköterskor erbjuds de att jobba från Thailand, Malta eller hemifrån.
NYHET Publicerad:

Brist på glasblåsare hotar anrikt bruk

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Ulf Rosén har blåst liv i Reijmyre Glasbruk. Nu behöver han anställa. Men det råder enorm brist på glasblåsare. Han är beredd att ta emot nyanlända syrier på stående fot, men valideringen tar för lång tid.
NYHET Publicerad:

Samverkan ger nyanlända jobb i Sunne 

INTEGRATION Sunne är den kommun som är näst bäst i landet på att få nyanlända i arbete. Bakom framgången ligger ett bra företagsklimat, nära samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv, och att företagare vill och vågar ta in personer som inte kan perfekt svenska.
NYHET Publicerad:

Stor arbetskraftsbrist hinder för ökad produktion

KOMPETENS Svensk trä- och möbelindustri växer och företagen har ett mycket stort rekryteringsbehov - men de har svårt att hitta personer med rätt utbildning. En tredjedel av företagen uppger att arbetskraftsbristen är ett hinder för ökad produktion, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

”Transportstyrelsen, ni ska hjälpa – inte stjälpa!”

DEBATT Transportstyrelsen vill stoppa landets transportelever från att övningsköra under sin arbetsplatsförlagda del av utbildningen – eftersom de saknar yrkeskompetensbevis. Transportföretagen och Transportarbetareförbundet skrev nyligen tillsammans på SvD debatt och varnade för förödande konsekvenser.
NYHET Publicerad:

Utredning om antagningssystemet utan arbetslivets perspektiv

KOMMENTAR Regeringen föreslås förenkla antagningssystemet och bredda vägarna in till högskolan. Det är bra, så länge det inte sänker kraven för att komma in. Men i utredningen om antagningssystemet, liksom i mycket annat, saknas arbetslivets perspektiv, skriver Mikaela Almerud, högskoleexpert.
NYHET Publicerad:

Motorbranschcollege ska locka fler unga

KOMPETENS Motorbranschens rekryteringsbehov ökar sedan flera år tillbaka. Närmare 6 000 personer kommer att behöva rekryteras de kommande tre åren. För att möta detta satsar branschen nu på att etablera Motorbranschcollege.
NYHET Publicerad:

Vassare integration ger 400 miljoner i vinst

DEBATTARTIKEL Svenskt Näringsliv presenterar en ny rapport med två reformförslag för att få nyanlända i arbete. Tillsammans kan de leda till 400 miljoner kronor i samhällsekonomisk vinst. "Integrationen är en ödesfråga för Sverige", skriver Mikaela Almerud, expert utbildning och kompetensförsörjning och Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Utvisas för fem år gammal miss

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Safiqul Alam är den senaste i raden av utländska personer som utvisas på grund av formella småmissar. ”Jag har investerat mina guldår i Sverige”, säger han. ”Mycket olyckligt” säger Volvo CE som förlorar en värdefull medarbetare med nischkompetens som knappt går att hitta.
NYHET Publicerad:

Hoppas på framtida yrkestävlingar i landet

KOMPETENS I mitten av februari arrangerades Industrikampen 2017 – ett regionöverskridande samarbete inom Teknikcollege. Skoltävlingar är ett sätt att gemensamt arbeta med utbildningarnas status och kvalitet.
NYHET Publicerad:

Samverkan med företagen motiverar industrielever

KOMPETENS Det är få elever som går där, men de som gör det är mycket motiverade. Faktum är att åtta av tio elever lämnar det industritekniska programmet på gymnasiet med godkända betyg. Och det är samverkan med näringslivet som är framgångsfaktorn.
NYHET Publicerad:

”Bryt tabut kring enkla jobb”

INTEGRATION Många arbetsplatser skulle tjäna på att ta in någon som utför enkla uppgifter som inte kräver utbildning, eller ens kunskaper i svenska. Men för att arbetsgivare ska ta steget krävs någon ekonomisk lättnad, enligt Lee Wermelin som gjort att 50 invandrarkvinnor nu jobbar inom förskolan.
NYHET Publicerad:

Mer yrkeshögskola – fler jobb!

KOMMENTAR Utbildningsplatserna inom yrkeshögskolan skulle behöva vara dubbelt så många. Och i veckan blev det klart att de kommer att fortsätta att vara för få. Det är lätt att förstå företagens frustration, skriver Mia Liljestrand, expert på yrkesutbildning för vuxna.
NYHET Publicerad:

Tävlingar ger positivare bild av yrkesprogram

YRKESTÄVLINGAR Flera undersökningar visar att många förknippar yrkesutbildning med goda möjligheter att få ett jobb. Under EuroSkills 2016 genomfördes en undersökning, som bekräftar detta. Dock visar den även att yrkesutbildning fortfarande kan få bättre status.
NYHET Publicerad:

Brister i SFI försvårar företagens rekrytering

INTEGRATION Språkkunskaper är en viktig del i integration och för att ta sig in på arbetsmarknaden. Idag finns emellertid stora brister i språkundervisningen för invandrare. Ökad flexibilitet, nationell kvalitetssäkring och likvärdighet, efterlystes vid ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Två miljoner visningar för youtube-succén

TEKNIK Teknikföretagens succésamarbete med youtubern Therese Lindgren har blivit ett fenomen bland unga tjejer. Miniserien ”Therese testar teknik” har nu hela två miljoner visningar.
NYHET Publicerad:

Uppförsbacke för nyanlända företagare

ARBETSMARKNAD Utrikesfödda drar sig för att starta eget. Språkbarriär, låg utbildning, brist på stöd och byråkratiska system är hinder på vägen till det egna företaget och en försörjning. Ett undantag är syrier. De är mer benägna att starta företag än andra invandrargrupper.
NYHET Publicerad:

Nya sanktioner hotar seriösa arbetsgivare

KOMMENTAR Idag har regeringens utredning om åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden presenterat sina förslag. Blir förslagen verklighet kommer de att hämma seriösa arbetsgivares vilja att rekrytera utomeuropeisk arbetskraft.
NYHET Publicerad:

Vill lyfta karriärvägarna inom bilbranschen

KOMPTENS Det råder akut kompetensbrist i bilbranschen i Umeå. Samtidigt gapar många skolbänkar tomma på de fordonstekniska utbildningarna. Lars Oscarsson, vd för Lundström bil & kaross, bjuder därför in till öppet hus för att locka ungdomar till branschen.
NYHET Publicerad:

Uddeholms engagerar sig redan i grundskolan

SAMVERKAN Uddeholms AB vann kategorin Stora företag när Teknikcolleges samverkanspris nyligen delades ut. Anledningen stavas ett målmedvetet arbete med elever redan i grundskolan.