Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

NYHET Publicerad

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad som bestäms i branschavtal, menar KTH-professorn Eric Giertz.

Eric Giertz

"Inom områden där lönen hänger på intjäningsförmågan höjs lönetaken kraftigt men det är samtidigt viktigt att vara medveten om att risknivån ökar markant", säger Eric Giertz.

Foto: Jesper Mott

För dagens arbetsgivare gäller det att förstå att en person med en viss kompetens kan ha flera olika delar av arbetsmarknaden att välja mellan. Exempelvis kan någon som har studerat it på KTH antingen bli sin egen it-konsult, anställd it-konsult, ta jobb på ett webbaserat tjänsteföretag, gå in i offentlig sektor eller jobba i tillverkningsindustrin.  

Beroende på valet hamnar individen i lönebildningssystem med helt olika principer, konstaterar Eric Giertz, professor emeritus vid KTH. 

– För en nyutexaminerad civilingenjör finns det idag en mängd möjliga lönemodeller. Vissa vill in i konsultföretag för att försöka bli partner medan andra vill in i organisationer med större trygghet men där möjligheten att tjäna mycket pengar är mindre.  

Enligt Eric Giertz har hr-chefer traditionellt utgått från att lönen är en kostnad som ska hållas nere så mycket som möjligt i förhandlingarna. Därigenom har de stämt av lönerna för olika kategorier av medarbetare med kollegor i den egna branschen.  

– För nyckelpersoner behöver dagens hr-chefer även se lönen som ett viktigt medel att attrahera och behålla talanger på en fri och konkurrensutsatt marknad – och därmed undvika att bestämma sina löner utifrån karteller med andra.  

Det handlar om att investera i de talanger som behövs för att det ska gå bra för företaget, konstaterar han.  

– Hr-chefen måste förstå vilka nyckelkompetenser som företaget måste knyta till sig och hur dessa talanger sedan ska motiveras, utvecklas, utvärderas och premieras. Men det är också viktigt att kunna avveckla de som inte presterar bra.  

Ett industriföretag i behov av nyckelkompetens måste inse att det inte bara konkurrerar med andra industriföretag som har samma avtalsstruktur och liknande lönenivåer. En person med eftertraktad kompetens kan välja mellan flera olika arbetsmarknader och utvecklingsmöjligheter.  

– Därför fungerar det inte att se lönen enbart som en kostnad som ska hållas nere. Det gäller att skapa en attraktiv miljö på många plan, i form av lön och annat.  

Mycket har hänt med lönebildningen sedan de flesta jobbade inom tillverkningsindustri, offentlig sektor eller handel och lönerna till största delen styrdes genom centrala avtal.  

– För vissa delar av arbetsmarknaden stämmer det fortfarande men allt fler jobbar i tjänsteverksamheter som kan ha väldigt olika karaktär och där lönebildningen ser väldigt olika ut. 

En förändring som påverkat lönestrukturen är att många storföretag och organisationer har outsourcat delar som inte ingår i deras kärnverksamhet, som städning, catering och vissa transporter. Det har fått till följd att till exempel en städare som förr var anställd på ett verkstadsföretag och omfattades av IF Metalls avtal idag troligen är anställd i ett mer renodlat servicebolag inom ett avtalsområde med lägre lönenivåer. 

– Outsourcingen ledde till lägre löner och ett sänkt lönegolv för de här grupperna. Samtidigt har det skapat förutsättningar för en positiv löneutveckling för de ingenjörsmässiga yrkesarbetare som är kvar i industriföretagen.  

Vilken lönebildningsmodell som gäller beror mer på verksamhetstyp än på vilken bransch företaget verkar inom, enligt Eric Giertz.  

I och med att företag även har outsourcat utvecklingsarbete har även kunskapsintensiva uppdragsverksamheter expanderat kraftigt. Det är företag som säljer kvalificerade konsulttjänster, till exempel arkitekter, managementkonsulter, it-konsulter och advokater. Många av dessa företag debiterar per timme för sina tjänster och då finns det en direkt koppling mellan varje konsults debiteringsgrad och företagets intäkter. Ändå kan lönebildningen se ganska olika ut, förklarar han.  

I vissa delbranscher är man anställd med fast lön. I några kan man göra ett antal hundår som nyanställd och de som blir kvar kan bli partner och delägare och får ta del av utdelningar. I andra företag relateras lönen till debiteringsgrad vilket innebär att lönen kan variera kraftigt över tiden för den enskilde.  

En variant som blir allt vanligare i vissa delbranscher är att stora konsultföretag med kända varumärken inte anställer sina konsulter. I stället är varje konsult en egen företagare som engageras som underkonsult när jobben trillar in. Utkomsten blir direkt beroende av beläggningen för den enskilde konsulten och det stora konsultföretaget tar inget ansvar för konsulter som inte är belagda.  

– Inom områden där lönen hänger på intjäningsförmågan höjs lönetaken kraftigt men det är samtidigt viktigt att vara medveten om att risknivån ökar markant. 

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Svensk lönemodell klarar trycket

LÖNEBILDNING Den svenska lönemodellen står stark, även om det blåser upp till strid inför höstens avtalsrörelse, menar Irene Wennemo, Medlingsinstitutets generaldirektör. Hon litar på att systemet håller emot krav på alltför snabba löneökningar i enstaka branscher.
NYHET Publicerad:

Dahl: Allt fokus på att värna jobben

AVTAL 2020 I årets avtalsrörelse har alla parter ett intresse av att se till att jobben stannar i Sverige, konstaterar vice vd Mattias Dahl som inte utesluter ett nollbud från arbetsgivarsidan. ”Det beror helt på hur ekonomin ser ut och vad företagen klarar av”, säger han.
NYHET Publicerad:

Rekordfå tror på löneökningar

UNDERSÖKNING Arbetstagares förväntningar på generella lönehöjningar är historiskt låga inför höstens förhandlingar, enligt en undersökning. ”Det är en kraftig förstärkning av den nedåtriktade trend som vi har sett de senaste åren”, säger Skops Örjan Hultåker.
NYHET Publicerad:

Distansarbete kan krympa kontoren

HALLÅ DÄR Camilla Forsling, ansvarig för löneundersökningar i Norden, på Willis Towers Watson. Er undersökning visar att produktiviteten inte påverkats nämndvärt av coronakrisen trots att många jobbar på distans. Hur ser det ut?
NYHET Publicerad:

Utbildning räcker inte mot arbetslöshet

KRÖNIKA Oenigheten är stor kring vad som är bästa sättet att stödja de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Nationalekonomer förespråkar lägre ingångslöner medan facken anser att utbildning är nyckeln, skriver Edel Karlsson Håål, löneexpert.
NYHET Publicerad:

”Fysiska möten värdesätts mer i framtiden”

ARBETSMARKNAD Företag och anställda kommer att jobba på ett annat sätt på andra sidan corona. Det säger Mattias Dahl, vice vd. ”Det som annars hade hänt under tio år händer på ett år när det gäller digitalisering, men samtidigt upptäcker vi hur mycket det mänskliga mötet betyder”, säger han.
NYHET Publicerad:

LO: ”Coronahöjning” för vissa grupper fungerar inte

LÖNEBILDNING Att höja lönen kraftigt för vissa grupper på grund av corona fungerar inte. Lönebildningen måste vara långsiktigt hållbar. Det menar LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson. ”Sedan kanske det kommer en ny kris och då vill en annan grupp ha mer betalt”, säger han.
NYHET Publicerad:

Tappa inte greppet om lönebildningen

KRÖNIKA Vi är i den största kris som de flesta av oss upplevt och det är oklart hur länge den kommer att pågå. För att inte riskera att fler jobb går förlorade är det viktigt att hålla huvudet kallt i lönebildningen. Det skriver Edel Karlsson Håål, lönebildningsexpert.
NYHET Publicerad:

Unionen vill se permanent system för korttidsarbete

STÖDSYSTEM Exportföretagen är ryggraden i svensk ekonomi som ger pengar till välfärden och utrymme för reallöneökningar. Därför är det viktigt att corona inte leder till protektionism och stängda gränser, säger Martin Wästfelt förhandlingschef på Unionen.
NYHET Publicerad:

Sveriges Ingenjörer: Viktigt att komma snabbt ur startblocken

KOMPETENS Att rädda kompetensen är en av de viktigaste frågorna just nu, hävdar Camilla Frankelius på Sveriges Ingenjörer. Mängder av verksamhetskritiska projekt har frysts och Sverige måste vara redo när hjulen börjar rulla igen för att inte hamna i bakvattnet.
NYHET Publicerad:

”Corona påskyndar automationen”

INDUSTRI Många företag inom branschorganisationen Ikem ser ingen större nedgång på grund av corona. Oron för framtiden finns och påskyndar automationen. ”Det är ett sätt att dra ner på personalkostnaderna”, säger förhandlingschefen Lars Askelöf.
NYHET Publicerad:

Kvinnor kan tvingas lämna byggsektorn 

JÄMSTÄLLDHET Blir coronakrisen långvarig riskerar byggbranschens satsningar på jämställdhet och mångfald att gå om intet. Mats Åkerlind på Byggföretagen jämför med 1990-talet då kvinnor och utlandsfödda tvingades att lämna – och sedan kom de aldrig tillbaka.
NYHET Publicerad:

Transportföretagen: Inför samma system som i Danmark 

STÖDPAKET Delar av transportsektorn står stilla men för många företag är korttidspermitteringar inget alternativ. Transportföretagens vd Marcus Dahlsten vill se direkta stöd från staten för att täcka fasta kostnader, som i Danmark och Norge.
NYHET Publicerad:

Intresset för att jobba i vården ökar

KOMPETENS Vårdföretagen går för högtryck och gör fantastiska insatser just nu. En positiv bieffekt av corona är att fler vill jobba inom vården.
NYHET Publicerad:

Lönebildningen får inte drabbas av panik

KRÖNIKA Coronapandemin gör att arbetsmarknaden gasar och bromsar samtidigt. Omorienteringen blir säkert långsiktigt bra men i det akuta skedet är många förlorare, konstaterar lönebildningsexperten Edel Karlsson Håål.
NYHET Publicerad:

Allvarligt läge för detaljhandeln 

STÖDPAKET Nästan vart tredje företag inom sällanköp uppger att de klarar högst två månader till om situationen inte förbättras. Läget är kaotiskt och allvarligt, konstaterar Johan Davidson på Svensk Handel.
NYHET Publicerad:

Smartaste sättet att använda extern lönestatistik

STATISTIK Företagsnära lönebildning handlar om att lägga ett pussel och där är marknadslönedata är en viktig del. Här berättar Anna Danielsson om den lönestatistik som Svenskt Näringsliv varje år tar fram till medlemsföretagen i tjänsten Näringslivets lönestatistik.
NYHET Publicerad:

Företagen måste tänka nytt i slaget om kompetensen

KOMPETENS Idag kan lönemodellen se helt olika ut beroende på vilket jobb och vilket företag en person väljer. Det gör att företag måste tänka om i slaget om kompetensen. Hr-chefer kan inte längre se lönen enbart som en kostnad, menar KTH-professorn Eric Giertz.
NYHET Publicerad:

Så sätter betaltjänsten Klarna konkurrenskraftiga löner

INDIVIDUELL LÖN Klarnas nya lönemodell har gjort lönesättningen mindre vildvuxen och de fantasifulla titlarna färre. Att koppla lönen till kompetens och beteende ger större rättvisa och den som utvecklas snabbt kan snabbt få en högre lön, enligt David Morgenstern på Klarna.
NYHET Publicerad:

”Sifferlösa avtal följer konjunkturen” 

HALLÅ DÄR Christian Kjellström, nationalekonom och utredare på Medlingsinstitutet. Vad lyfter ni fram i er senaste årsrapport?