Nya siffror: Var fjärde rekrytering misslyckas helt – ”En katastrof”

Enligt den senaste Rekryteringsenkäten från Svenskt Näringsliv är det tydligt att kompetensbristen hos företagen fortfarande är påtaglig.

Sju av tio företag som rekryterar har svårt att hitta rätt kompetens, och att siffran har varit bestående sedan 2015 visar på att det inte är konjunkturläget som bestämmer möjligheterna att hitta rätt kompetens. Det konstaterar Kristina Cunningham, expert inom kompetensförsörjning.

Alla branscher över hela landet rekryterar, men är läget mer tudelat än för två år sedan när den förra Rekryteringsenkäten genomfördes.
– Vissa branscher, många kopplade till byggkrisen, rekryterar betydligt färre nu än förra gången, medan andra branscher gasar för fullt. Där är det mellan åtta och nio företag av tio som fortfarande rekryterar, säger hon.

Mycket av efterfrågan på kompetens är kopplad till klimatomställningen och till den tekniska och digitala utvecklingen, visar enkäten. Till exempel är behovet stort inom elinfrastruktur, energieffektivisering, och it – allt ifrån mjukvaruutveckling till it-säkerhet.

Jämfört med för två år sedan är det något fler rekryteringsförsök som lyckas, men fortfarande misslyckas ett av fyra rekryteringsförsök helt. Detta trots att det borde vara lättare nu att hitta kompetens, konstaterar Kristina Cunningham.
– Att så många rekryteringar misslyckas samtidigt som Arbetsförmedlingen rapporterar om över 350 000 arbetslösa är ett tydligt tecken på att matchningen på arbetsmarknaden inte fungerar, säger hon.

Enkäten visar att det för nio av tio företag får konsekvenser när de har svårigheter att rekrytera.
– För företagen är det många gånger en katastrof att inte hitta rätt kompetens. Misslyckade rekryteringar tenderar att leda till sämre lönsamhet. Att behöva tacka nej till uppdrag och att leveranser till kunder tar längre tid påverkar både på kort och lång sikt. Ofta tvingas befintlig personal, liksom ledning och ägare, jobba mer.

Yrkeskompetens saknas

Det vanligaste skälet till att rekryteringar misslyckas är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet. 20 procent av företagen som inte hittar kompetens sänker sina krav och många anställer personer utan specifika utbildningskrav.
– I stället tar de in personer som de tror på, med rätt attityd eller engagemang, och lägger mer tid själva på bas- och vidareutbildning, säger Kristina Cunningham.

Det mest eftersökta är yrkeskompetens, i synnerhet gymnasial yrkeskompetens som erbjuds på gymnasiet och på Komvux, visar enkäten. Nästan vartannat företag har de senaste månaderna försökt rekrytera medarbetare med den utbildningsnivån.

En tredjedel av företagen söker personer med en högskoleutbildning, och en tredjedel söker personer med yrkeskompetens på eftergymnasial nivå, motsvarande yrkeshögskolan.

– Den som har praktiskt yrkeskunnande med några års arbetslivserfarenhet inom yrket är hett eftertraktad inom många branscher. Vi behöver omvärdera synen på yrkesutbildning och praktiskt kunnande i Sverige, säger Kristina Cunningham.

Bättre matchning

Det innebär att det behövs fler som läser yrkesutbildningar i gymnasiet och på Komvux, fler som läser högre utbildningar utifrån arbetsmarknadens behov, men också att det blir lättare att gå kortare kurser för att bygga på sin kompetens på en snabbföränderlig arbetsmarknad, påpekar hon.

– Utifrån resultatet från enkäten ser vi att det behövs bättre matchning och ökad mobilitet på arbetsmarknaden, utbildningar med hög kvalitet som svarar mot arbetsmarknadens behov, och goda möjligheter till omställning och yrkesväxling.

Svenskt Näringsliv vill att den träffsäkra yrkeshögskolan fortsätter att expandera. Den har fått många i jobb som både näringsliv och offentlig sektor efterfrågar.

– När vi ser glappet mellan vad företagen vill anställa och vilka som finns tillgängliga ökar blir det ännu mer uppenbart att utbildningarna i högre grad behöver svara mot arbetsmarknadens behov. Det är mycket som behöver göras i utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken, säger Kristina Cunningham.

Hämmar innovation

För gemene man kan kompetensbristen leda till att människor inte kan ta sig till jobbet via kollektivtrafiken, eller att det saknas personal som städar arbetsplatserna, bygger elledningar eller installerar laddstolpar. Det kan också hindra utvecklingen av innovationer, menar hon.

– Med tanke på de utmaningar som samhället har är det inte bra, och Sverige går miste om miljarder i skatteintäkter. Om företag får tag på medarbetare med kompetensen de behöver för att växa skapas fler jobb och färre individer hamnar i utanförskap och arbetslöshet.

Enligt Kristina Cunningham behöver Arbetsförmedlingens reformering fortsätta samtidigt som mobiliteten på arbetsmarknaden är viktig.

– Vi vill att fler ska gå till jobb men företagen behöver också kunna attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens – oavsett utbildningsnivå.