NYHET20 maj 2019

Krokodiltårar när värnskatten avskaffas

Värnskatten ska avskaffas vid årsskiftet, enligt januariöverenskommelsen. Det sänker marginalskatterna och ökar drivkrafterna för utbildning, jobb och företagande, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom och Johan Lidefelt, nationalekonom.

Värnskatten var en skadlig symbolåtgärd när den infördes. Bland forskare och experter har det länge funnits insikt om att värnskatten kostar staten mer än den smakar, skriver debattörerna.

Under det närmaste året kan vi förvänta oss en hel del klagovisor om att åtgärden ökar klyftorna. LO har exempelvis sagt sig vilja ha kompensation för att motverka den negativa fördelningseffekt som sägs bli resultatet av skattesänkningen. Men hur står det egentligen till med dessa klyftor?

Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB;s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Effekten är minimal. Ginikoefficienten ökar med endast en tusendel, från 0,282 till 0,283.

Sverige har en klart jämnare inkomstfördelning än OECD-snittet, som ligger på 0,316 i gini. Att avskaffa värnskatten påverkar inte ens rangordningen länderna emellan. Såväl före som efter att vi har tagit bort värnskatten kommer Finland att ha en lite jämnare fördelning och Polen en aningens ojämnare.

I regeringens fördelningspolitiska redogörelse framgår det dessutom att gini-koefficienten rensad för kapitalinkomster har varit stabil sedan 2009. Det finns alltså för närvarande ingen kraft vad gäller löner, bidrag eller skatter som driver på mot ökade klyftor.

Det är sant att kapitalinkomsterna har ökat på senare år och att de inte är jämnt fördelade. Men är det verkligen ett problem att rika människor numera väljer att ha sina pengar i Sverige istället för att som tidigare flytta ut sina resurser?

Även detta med höginkomsttagarna ger en felaktig bild. Finansdepartementet har analyserat den procent som har de allra högsta inkomsterna. Många av dessa människor ligger i denna topprocent bara ett år. Fyra av tio i topprocenten har lägre inkomster både åren före och åren efter att de tjänade mycket. Ofta handlar det om pensionärer som säljer en bostad och då i statistiken dyker upp som extrema höginkomsttagare.

En pensionär med låg inkomst kan alltså ett enskilt år hamna i absoluta toppen. Att använda sådana tillfälliga inkomster som bas för en samhällsanalys om ökade klyftor är inte seriöst.

De klyftor vi har i Sverige handlar inte om exakt hur rika de rika är, utan om de klyftor som finns mellan de som har jobb och de som inte har jobb. Det är här åtgärderna behöver sättas in för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Det senaste decenniets omfattande flyktinginvandring har onekligen försvårat situationen.

Klyftorna handlar inte bara om pengar, utan lika mycket om sociala och kulturella klyftor. Det finns dessutom tecken på att den sociala rörligheten har minskat i Sverige. Här kan sänkta marginalskatter snarast vara en positiv åtgärd som gör det möjligt för människor att avancera ekonomiskt utan att på förhand ha tillgång till kapital.

Det är i vart fall inget problem att drivkrafter till arbete och företagande förbättras. Värnskattens avskaffande är ett första steg mot en mer tillväxtorienterad reformpolitik. Och tillväxt är något som definitivt kommer att behövas om klyftorna ska bekämpas.

Värnskatten var en skadlig symbolåtgärd när den infördes. Bland forskare och experter har det länge funnits insikt om att värnskatten kostar staten mer än den smakar. Finanspoliska rådet och finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) har båda publicerat rapporter som stöder insikten om att avskaffad värnskatt skulle ge ökade skatteintäkter till staten.

Skatten kan också ifrågasättas utifrån ett moraliskt perspektiv. Är det rimligt med skatter som gör att den som med sitt arbete finansierar skatten bara får behålla 30 kronor för varje hundralapp som arbetsgivaren betalar för arbetet? Så ser det ut om man lägger samman lön och skatter på arbete över brytpunkten.

Nu när värnskatten avskaffas, används den på samma sätt som en symbol. Alla inser att det är bra att den försvinner. Men vissa debattörer gråter krokodiltårar för att skapa grogrund för ”kompensation” eller andra politiska åtgärder som hämmar jobb och investeringar.

Artikeln var publicerad i Di 2019-05-20

Skatt på arbeteSkatter
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist