Krokodiltårar när värnskatten avskaffas

NYHET Publicerad

DEBATT Värnskatten ska avskaffas vid årsskiftet, enligt januariöverenskommelsen. Det sänker marginalskatterna och ökar drivkrafterna för utbildning, jobb och företagande, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom och Johan Lidefelt, nationalekonom.

Värnskatt

Värnskatten var en skadlig symbolåtgärd när den infördes. Bland forskare och experter har det länge funnits insikt om att värnskatten kostar staten mer än den smakar, skriver debattörerna.

Under det närmaste året kan vi förvänta oss en hel del klagovisor om att åtgärden ökar klyftorna. LO har exempelvis sagt sig vilja ha kompensation för att motverka den negativa fördelningseffekt som sägs bli resultatet av skattesänkningen. Men hur står det egentligen till med dessa klyftor?

Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB;s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Effekten är minimal. Ginikoefficienten ökar med endast en tusendel, från 0,282 till 0,283.

Sverige har en klart jämnare inkomstfördelning än OECD-snittet, som ligger på 0,316 i gini. Att avskaffa värnskatten påverkar inte ens rangordningen länderna emellan. Såväl före som efter att vi har tagit bort värnskatten kommer Finland att ha en lite jämnare fördelning och Polen en aningens ojämnare.

I regeringens fördelningspolitiska redogörelse framgår det dessutom att gini-koefficienten rensad för kapitalinkomster har varit stabil sedan 2009. Det finns alltså för närvarande ingen kraft vad gäller löner, bidrag eller skatter som driver på mot ökade klyftor.

Det är sant att kapitalinkomsterna har ökat på senare år och att de inte är jämnt fördelade. Men är det verkligen ett problem att rika människor numera väljer att ha sina pengar i Sverige istället för att som tidigare flytta ut sina resurser?

Även detta med höginkomsttagarna ger en felaktig bild. Finansdepartementet har analyserat den procent som har de allra högsta inkomsterna. Många av dessa människor ligger i denna topprocent bara ett år. Fyra av tio i topprocenten har lägre inkomster både åren före och åren efter att de tjänade mycket. Ofta handlar det om pensionärer som säljer en bostad och då i statistiken dyker upp som extrema höginkomsttagare.

En pensionär med låg inkomst kan alltså ett enskilt år hamna i absoluta toppen. Att använda sådana tillfälliga inkomster som bas för en samhällsanalys om ökade klyftor är inte seriöst.

De klyftor vi har i Sverige handlar inte om exakt hur rika de rika är, utan om de klyftor som finns mellan de som har jobb och de som inte har jobb. Det är här åtgärderna behöver sättas in för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Det senaste decenniets omfattande flyktinginvandring har onekligen försvårat situationen.

Klyftorna handlar inte bara om pengar, utan lika mycket om sociala och kulturella klyftor. Det finns dessutom tecken på att den sociala rörligheten har minskat i Sverige. Här kan sänkta marginalskatter snarast vara en positiv åtgärd som gör det möjligt för människor att avancera ekonomiskt utan att på förhand ha tillgång till kapital.

Det är i vart fall inget problem att drivkrafter till arbete och företagande förbättras. Värnskattens avskaffande är ett första steg mot en mer tillväxtorienterad reformpolitik. Och tillväxt är något som definitivt kommer att behövas om klyftorna ska bekämpas.

Värnskatten var en skadlig symbolåtgärd när den infördes. Bland forskare och experter har det länge funnits insikt om att värnskatten kostar staten mer än den smakar. Finanspoliska rådet och finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) har båda publicerat rapporter som stöder insikten om att avskaffad värnskatt skulle ge ökade skatteintäkter till staten.

Skatten kan också ifrågasättas utifrån ett moraliskt perspektiv. Är det rimligt med skatter som gör att den som med sitt arbete finansierar skatten bara får behålla 30 kronor för varje hundralapp som arbetsgivaren betalar för arbetet? Så ser det ut om man lägger samman lön och skatter på arbete över brytpunkten.

Nu när värnskatten avskaffas, används den på samma sätt som en symbol. Alla inser att det är bra att den försvinner. Men vissa debattörer gråter krokodiltårar för att skapa grogrund för ”kompensation” eller andra politiska åtgärder som hämmar jobb och investeringar.

Artikeln var publicerad i Di 2019-05-20

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så mycket har Sverige förlorat på värnskatten

KOMMENTAR Värnskatten har funnits i snart 25 år. Under den tiden har Sverige gått miste om 280 miljoner arbetade timmar, skriver skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Slopad värnskatt påverkar inte inkomstskillnaderna

SKATT "Sverige har relativt små inkomstskillnader och kommer fortsatt att ha det även efter att värnskattens avskaffande", säger skatteexpert Johan Lidefelt.
NYHET Publicerad:

Krokodiltårar när värnskatten avskaffas

DEBATT Värnskatten ska avskaffas vid årsskiftet, enligt januariöverenskommelsen. Det sänker marginalskatterna och ökar drivkrafterna för utbildning, jobb och företagande, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom och Johan Lidefelt, nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Näringslivstoppar sågar svenska skatter: "På väg åt fel håll"

SKATTER Höga skatter på arbete, ägande och entreprenörskap bromsar Sveriges konkurrenskraft, påpekade tunga näringslivsföreträdare och forskare under ett seminarium i samband med att Näringslivets Skattedelegation firade 100 år. ”Världen förändras och vi kan inte bara nöja oss med att hänga med, vi måste ta täten”, sa Jacob Wallenberg, ordförande Investor.
NYHET Publicerad:

Högst skatt i världen – nu ger han upp

SKATT Serieentreprenören Bror Lövbrand fick världens högsta skatt. Nu har han lämnat högskattekommunen Dorotea och tagit jobben med sig. ”Jag orkade inte se ett samhälle raseras”, säger han till Entreprenör.
NYHET Publicerad:

Tre av fyra svenskar underskattar skatten på en genomsnittlig lön

SKATTER Vanliga löntagare får i verkligheten inte behålla hälften av lönen, visar en ny undersökning.
NYHET Publicerad:

Sänkt skatt ger mer pengar i statskassan

SKATTER Höjs skatten över en viss nivå motverkar den sitt syfte. Då blir det istället mindre pengar till staten. Om den statliga skatten och värnskatten togs bort skulle det vara en helt självfinansierande reform, säger en nationalekonom.
NYHET Publicerad:

Massiv kritik mot regeringens nya vårdskatt

SKATT Regeringen vill förmånsbeskatta privat vård som betalas av arbetsgivaren, något som mötts av stark kritik från företagare. 72 procent av remissinstanserna är negativa till förslaget eller avstyrker det helt. "Förslaget är helt feltänkt och kontraproduktivt", säger Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

Höjd arbetsgivaravgift miljonsmäll för företag

ARBETSGIVARAVGIFT Tre företagare vittnar om hur regeringens beslut att fördubbla arbetsgivaravgifterna för ungdomar slår mot resultatet och verksamheten i stort. Det är nedslående siffror som ger illavarslande besked – det kommer att bli betydligt svårare för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden i framtiden.
NYHET Publicerad:

Hög marginalskatt skrämmer bort kvalificerad arbetskraft

ALMEDALEN Höga marginalskatter, på upp till 60 procent, gör det allt svårare att rekrytera unga talanger till svenska företag. Viljan att utvecklas och vidareutbilda sig i yrkeslivet hämmas likaså. Lägre skattenivåer gör Sverige mer konkurrenskraftigt, konstaterade nationalekonom Johan Lindefelt.
NYHET Publicerad:

"Schabbla inte bort guldläget, regeringen"

DEBATT Regeringens företagarfientliga skattepolitik schabblar bort ett guldläge istället för att utnyttja det. Skattehöjningar på 80 miljarder kronor har lagts fram under mandatperioden, bland andra flygskatten och entreprenörsskatten. Det slår hårt mot konkurrenskraften och företagandet. Ansvaret vilar tungt på det politiska systemet, skriver Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Jobbmål kräver radikala reformer

ENKLA JOBB Regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det förutsätter 340 000 nya jobb. För att de ska skapas krävs genomgripande åtgärder, anser vd Carola Lemne.
NYHET Publicerad:

Sänkt skatt ger mer kvalificerad arbetskraft

WEBB-TV Locktoner från svenska företag biter inte på högutbildade. De väljer att jobba i andra länder. För att rekrytera och behålla talanger krävs lägre skatt på arbete, visar den tredje rapporten i framtidsprojektet ”Ett utmanat Sverige”.
NYHET Publicerad:

Höga marginalskatter skadar välståndet

DEBATT Att göra Sverige till ett attraktivt land för högutbildad arbetskraft och talanger är en av våra viktigaste framtidsutmaningar och krävs för att utveckla välståndet. Därför är det nödvändigt att anpassa våra skatter på inkomster, främst marginalskatterna, till internationellt konkurrenskraftiga nivåer, skriver Caroline af Ugglas, Johan Fall och Tobias Krantz.
NYHET Publicerad:

”Det finns ingen gräddfil i vården”

SKATT Regeringen planerar att förmånsbeskatta privata vårdförsäkringar. Det slår i första hand mot småföretagare och människor med lägre inkomster. Det vittnar både sjukvårdsföretagare och försäkringsbolag om. ”Det finns ingen gräddfil i vården, bara ett desperat behov av specialistvård”, säger en läkare.
NYHET Publicerad:

Ny blogg sprider ljus över skattefrågorna

NY BLOGG Engagemang bland företagare, många politiska förslag och en händelserik omvärld gör att skatterna väntas diskuteras flitigt under 2017. Därför startas bloggen "Fokus på skatterna". "Vi ser att skattefrågorna hamnar högt på agendan framöver och bloggen ska fungera som en kanal för att nå ut med information, analyser och kommentarer," säger Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning.
NYHET Publicerad:

Verkligt skattetapp när skattebasen urholkas

DEBATT Irlands fördelaktiga skattesystem lockar globala storföretag att lägga sin internationella bas där, vilket leder till stora vinster för ekonomin. Sverige halkar däremot efter. "Finansministern verkar inte förstå att de nya internationella skattereglerna i sig är en gigantisk utmaning för ett litet land som Sverige". Det skriver Krister Andersson, chef för skatteavdelningen i en debattartikel.
NYHET Publicerad:

Utländska experter fast i svensk byråkrati

SKATTER Trots liknande expertskatt är Sverige betydligt sämre än Danmark på att attrahera utländsk spetskompetens. Enligt skattejuristen Anders Lilja är förklaringarna flera. ”Inte minst är ansökningsprocesserna i Sverige dyra, långsamma och tungrodda”, sade han under ett seminarium.  
NYHET Publicerad:

De mest skadliga skatterna hotar förvärras ytterligare

KOMMENTAR Regeringen lägger sten på börda om man går vidare med att förvärra de mest skadliga skatterna. Det är skadligt för företagandet och jobben och försvårar ytterligare att uppnå målet om Europas lägsta arbetslöshet, skriver Johan Fall, skatteexpert på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Dyrare på krogen med höjd arbetsgivaravgift

SKATTER De största prisökningarna på tio år. Sedan arbetsavgifterna höjdes den 1 juni har priserna i restaurangnäringen skjutit i höjden.