"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.

Harry Flam
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/T

Harry Flam, professor i internationell ekonomi, är ordförande i Finanspolitiska rådet.

Finanspolitiska rådet har presenterat ett förslag till ett nytt skattesystem. I rapporten ”Ett enklare och effektivare skattesystem” föreslås en plattare och lägre beskattning av arbetsinkomster men en högre beskattning av entreprenörskap och investeringar.

Dessutom föreslås en momssats på 21 procent på dagens momsbas och en ökad beskattning av bostäder. Visserligen lämnar rapporten ett välkommet bidrag i diskussionen om skatt på arbete, men den har tyvärr allvarliga brister eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig.

Finanspolitiska rådet beskriver dagens höga beskattning av arbete som problematisk. Höga skattekilar - det vill säga skillnaden mellan vad arbetsgivaren betalar och vad den anställda får ut - ger stora negativa beteendeeffekter vilket försämrar den samhällsekonomiska effektiviteten i skattesystemet. För den som idag tjänar över 7,5 basbelopp blir skattekilen 66 procent och räknar man även in moms på konsumtion blir den hela 74 procent.

Här har Finanspolitiska rådet verkligen en poäng. För att komma till rätta med detta problem föreslår Rådet en sänkning av den statliga inkomstskatten med 10 eller 15 procent och att jobbskatteavdrag och grundavdrag ersätts med ett enhetligt avdrag för låga inkomster. Kostnaden statiskt för förslagen blir 55 respektive 80 mdr kronor.

Finanspolitiska rådet har även räknat på hur förändrat beteende påverkar individers val och beteende med hjälp av modellen FASIT. Med sänkta marginalskatter ökar arbetsutbudet och prestation (timlöner) vilket skulle ge en ökning av BNP med 0,3 respektive 0,7 procent. Någon bedömning av självfinansieringsgraden av reformförslagen ges dock inte. FASIT-modellen har tyvärr dragits in för användare utanför offentlig sektor. En noggrann analys från 2017, då modellen fanns tillgänglig för fler, visade att en reform som ger mer konkurrenskraftiga marginalskatter är förenligt med bibehållen balans i de offentliga finanserna.

Däremot finns det anledning att vara mycket kritisk till Finanspolitiska rådets förslag när det gäller beskattning av kapital, investeringar och entreprenörskap.

Rådet hävdar att skillnaden i beskattning mellan arbete och kapital är ett skäl att höja beskattningen på kapital. Den omfattande och riktiga analys som görs kring negativa beteendeeffekter av hög skatt på arbete saknas helt när det gäller skatt på kapital. Rådet tar bara fasta på att det finns risk för att vissa individer kan välja beskattning av arbete via bolag – men missar helt att högre beskattning av kapital kan påverka nivån på investeringar, på entreprenörskap och jobbskapande.

Skattesystemet ska enligt Finanspolitiska rådet främja ”ansträngning” framför ”förmåga, tur eller omständighet”. Det kan i första anblick låta förnuftigt men då missar rådet att framgångsrikt entreprenörskap handlar om att anstränga sig samt ta tillvara alla möjliga förmågor och omständigheter som kan öka chanserna till att lyckas. Att använda alla förmågor ökar chansen att ha ”tur”.  Ansträngning må vara en mycket viktig dygd men vårt välstånd bygger til syvende og sidst på entreprenörskap.

Rådet för visserligen ett resonemang om att kapitalbeskattningen inte bör vara alltför hög eller avvika från andra länders skattenivå. Så är det! Den svenska kapitalbeskattningen måste jämföras med andra länders skatt på kapital och inte med svensk beskattning av arbete. En kartläggning som gjordes av ägarbeskattningen i 16 länder av Skeppsbron Skatt häromåret visade att de svenska ägarskatterna var de högsta. Sverige saknar dessutom kraftfulla incitament och lättnadsregler för entreprenörer som många andra länder har. Att som Finanspolitiska Rådet föreslår, införa en enhetlig kapitalinkomstskatt på 30 eller 35 procent med en ökad beskattning på 10 eller 25 miljarder skulle ytterligare försämra klimatet för investeringar och entreprenörskap.

När det ansedda tyska Ifo-institutet räknade på effekter av en sänkning av svensk kapitalskatt till 20 procent kom de fram till att skulle ge 35 000 fler sysselsatta och 3,1 procent högre BNP på sikt. En direkt effekt av högre skatt för svenska ägare är att vi skulle få ökat utländskt ägande. Med ägande följer beslut om etableringar av huvudkontor, var forskning sker och på sikt även produktion. Sverige har inte råd med höjda skatter på ägande. En plattare beskattning av arbetsinkomster är däremot något som borde studeras vidare.

Även när det gäller momsbeskattning har rådet slarvat eftersom det saknas en analys av möjligheterna att bredda skattebasen. En utförlig analys visar att detta skulle underlätta för företagen samtidigt som det skulle kunna förstärka de offentliga finanserna.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Fler bör visa vad arbetskraften kostar

SKATT Fler väljer att redovisa arbetsgivaravgiften på lönebeskedet – men okunskapen är fortfarande stor. ”Det borde ligga i allas intresse att medvetandegöra vilka avgifter och skatter som man faktiskt betalar”, säger företagaren Bertil Wahlström.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Fel att satsa på en enda stor skattereform

SKATTER För att skapa tillväxt och välstånd i vår ekonomi är innehållet viktigare än formen på en skattereform och fokus måste vara på konkurrenskraft. Snarare än en reform behövs flera stycken. Och vi måste börja med att åtgärda det skadligaste först. Det anser Johan Fall, skattechef.
NYHET Publicerad:

Företagare bekräftar: Ökad investeringsvilja med lägre skatt

SKATT En studie från tyska IFO-institutet visar att Sveriges BNP skulle öka med 3,1 procent och sysselsättningen med motsvarande ca 35 000 personer om skatten på kapitalinkomst sänks från 30 till 20 procent.
NYHET Publicerad:

Brett stöd för förslag om sänkt kapitalinkomstskatt

SKATT Varannan svensk anser att sänkt skatt på kapitalinkomster får positiva effekter. Färska beräkningar från tyska IFO-institutet visar att privata investeringar ökar med över sex procent om kapitalskatten sänks, enligt ett förslag från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Uppsats om EU:s skatteflyktsdirektiv prisas

STIPENDIUM Amanda Du Rietz tilldelas Svenskt Näringslivs pris för bästa studentuppsats om skatter.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.