Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Igår presenterade Finanspolitiska rådet sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Rådet lämnade en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. En alltför expansiv finanspolitik i dagsläget när konjunkturen är god kan göra att det kommer finnas mindre medel att mota nästa konjunkturnedgång.

Halldin Torbjörn

Torbjörn Halldin, chef för makroanalys

Foto: Ernst Henry Photography

Igår presenterade Finanspolitiska rådet sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Rådet lämnade en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. En alltför expansiv finanspolitik i dagsläget när konjunkturen är god kan göra att det kommer finnas mindre medel att mota nästa konjunkturnedgång. Att överskotten i de offentliga finanserna tillåts försvagas med totalt 22 miljarder i år samtidigt som konjunkturen är mycket god bedöms inte vara en väl avvägd finanspolitik. Det rimmar illa med hur finanspolitiken bör bedrivas enligt överskottsmålet.

Regeringen får även kritik för sina överoptimistiska prognoser som dels har överskattat BNP-tillväxt och offentligt sparande, dels har underskattat arbetslösheten. Dessa synpunkter fördes för övrigt också fram i Riksrevisionens nyligen utkomna granskningsrapport. Framöver riskerar liknande prognosmissar att återupprepas om regeringen fortsätter att behandla alltför mycket av utgifterna kopplade till migrationen som temporära. Det går inte att bortse från att det tar alltför lång tid för nyanlända att komma i arbete. Mediantiden för en nyanländ är ca nio år, vilket gör att utgifterna kopplade till våra transfereringssystem inte kan behandlas som temporära.

Lösningen, både för de offentliga finanserna och för en förbättrad integration för de nyanlända, går via en snabbare och mer effektiv modell som ökar sysselsättningen bland grupper med låg sysselsättningsgrad. Sverige har idag en mycket hög sysselsättningsgrad men skillnaderna mellan olika individgrupper är häpnadsväckande stor. För att minska detta gap föreslår Finanspoliska rådet fortsatta satsningar på utbildning och subventionerade anställningar, men också att arbetsmarknadens parter öppnar för enkla jobb med lägre löner än dagens minimilöner. Den höga arbetslösheten bland utrikes födda är ett tydligt bevis för att dagens arbetsmarknad vid rådande minimilöner inte har lyckats integrera tillräckligt många individer. En lägre lön för vissa typer av enklare jobb kan sannolikt förbättra jobbchanserna för de grupper som idag har stora svårigheter att komma i arbete.

Ett sätt att skapa en styråra för arbetsmarknadspolitiken är att omformulera regeringens arbetslöshetsmål till separata sysselsättningsmål för de grupper som idag står alltför långt ifrån att komma i sysselsättning. Finanspolitiska rådet föreslår sysselsättningsmål för asylinvandrare, unga lågutbildade och långtidsarbetslösa. Ett arbete mot sådana separata mål kan bidra till fler och bättre avvägda insatser för de som verkligen behöver det. En del i detta bör gå via lägre löner för enklare typer av jobb.

Ytterligare en viktig slutsats i rådets rapport är att lägre ingångslöner är mycket viktigt för att överhuvudtaget skapa jobbmöjligheter för den grupp som har den allra lägsta utbildningen, det vill säga den grupp som har mindre än nioårig grundskola.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Oron för coronviruset ökar – understryker behov av handling

DEBATT Den negativa påverkan av coronaviruset ökar i näringslivet. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland medlemsföretagen. "Vi är redo att presentera fler konstruktiva förslag för att lindra krisens skadeverkningar", skriver vd Jan-Olof Jacke i en debattartikel i DI, och framhåller vikten av att regeringen handlar snabbt.
NYHET Publicerad:

Långsam ökning av ojämlikheten

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Världens första digitala centralbanksvaluta ett vågspel

KONTANTLÖST SAMHÄLLE Riksbanken planerar att införa en e-krona. Nationalekonomen Anders Bornefalk anser att det är ett vågspel med bland annat en ökad risk för politisk styrning av utlåningen. ”Att införa en digital centralbanksvaluta är inte bara onödigt, utan också riskfyllt.”
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.
NYHET Publicerad:

Utsläppsfri el krävs för en klimatsmart och digital framtid

KOMMENTAR Genomförandegruppen inom ramen för Energiöverenskommelsen har stora utmaningar att ta tag i gällande elsystemet som inte diskuterades innan överenskommelsen gjordes. Den kraftigt ökade elanvändningen, leveranssäkerheten och att elnätet inte räcker till är tre sådana utmaningar, skriver energiexperten Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

Svag produktivitetsutveckling i en vikande konjunktur

KONJUNKTUR Produktivitetsutvecklingen fortsätter att vika nedåt samtidigt som tillväxten bromsar. Svensk ekonomi följer det internationella mönstret med försvagad konjunktur och sjunkande produktivitetstillväxt. Det visar konjunkturrapporten från Svenskt Näringsliv.