Även Finanspolitiska rådet ser behov av enklare jobb till lägre löner

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Igår presenterade Finanspolitiska rådet sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Rådet lämnade en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. En alltför expansiv finanspolitik i dagsläget när konjunkturen är god kan göra att det kommer finnas mindre medel att mota nästa konjunkturnedgång.

Halldin Torbjörn

Torbjörn Halldin, chef för makroanalys

Foto: Ernst Henry Photography

Igår presenterade Finanspolitiska rådet sin bedömning av måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Rådet lämnade en massiv kritik av hur finanspolitikens inriktning ser ut mitt i brinnande högkonjunktur. En alltför expansiv finanspolitik i dagsläget när konjunkturen är god kan göra att det kommer finnas mindre medel att mota nästa konjunkturnedgång. Att överskotten i de offentliga finanserna tillåts försvagas med totalt 22 miljarder i år samtidigt som konjunkturen är mycket god bedöms inte vara en väl avvägd finanspolitik. Det rimmar illa med hur finanspolitiken bör bedrivas enligt överskottsmålet.

Regeringen får även kritik för sina överoptimistiska prognoser som dels har överskattat BNP-tillväxt och offentligt sparande, dels har underskattat arbetslösheten. Dessa synpunkter fördes för övrigt också fram i Riksrevisionens nyligen utkomna granskningsrapport. Framöver riskerar liknande prognosmissar att återupprepas om regeringen fortsätter att behandla alltför mycket av utgifterna kopplade till migrationen som temporära. Det går inte att bortse från att det tar alltför lång tid för nyanlända att komma i arbete. Mediantiden för en nyanländ är ca nio år, vilket gör att utgifterna kopplade till våra transfereringssystem inte kan behandlas som temporära.

Lösningen, både för de offentliga finanserna och för en förbättrad integration för de nyanlända, går via en snabbare och mer effektiv modell som ökar sysselsättningen bland grupper med låg sysselsättningsgrad. Sverige har idag en mycket hög sysselsättningsgrad men skillnaderna mellan olika individgrupper är häpnadsväckande stor. För att minska detta gap föreslår Finanspoliska rådet fortsatta satsningar på utbildning och subventionerade anställningar, men också att arbetsmarknadens parter öppnar för enkla jobb med lägre löner än dagens minimilöner. Den höga arbetslösheten bland utrikes födda är ett tydligt bevis för att dagens arbetsmarknad vid rådande minimilöner inte har lyckats integrera tillräckligt många individer. En lägre lön för vissa typer av enklare jobb kan sannolikt förbättra jobbchanserna för de grupper som idag har stora svårigheter att komma i arbete.

Ett sätt att skapa en styråra för arbetsmarknadspolitiken är att omformulera regeringens arbetslöshetsmål till separata sysselsättningsmål för de grupper som idag står alltför långt ifrån att komma i sysselsättning. Finanspolitiska rådet föreslår sysselsättningsmål för asylinvandrare, unga lågutbildade och långtidsarbetslösa. Ett arbete mot sådana separata mål kan bidra till fler och bättre avvägda insatser för de som verkligen behöver det. En del i detta bör gå via lägre löner för enklare typer av jobb.

Ytterligare en viktig slutsats i rådets rapport är att lägre ingångslöner är mycket viktigt för att överhuvudtaget skapa jobbmöjligheter för den grupp som har den allra lägsta utbildningen, det vill säga den grupp som har mindre än nioårig grundskola.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Efterlängtad utredning om förbättrat trygghetssystem

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv är positiv till att regeringen tillsätter en utredning som ska lämna konkreta förslag som förenklar reglerna i trygghetssystemen för företagare. ”Det är angeläget att företagarens eget försäkringsskydd förbättras och görs mer förutsebart”, skriver försäkringsexpert Catharina Bäck.
NYHET Publicerad:

"Rätt om skatt på arbete, fel om skatt på kapital"

KOMMENTAR Skatteförslagen från Finanspolitiska rådet har allvarliga brister, eftersom det saknas analys av kapitalskatters snedvridande effekter. Även på momsområdet är analysen ofullständig, skriver skattechef Johan Fall.
NYHET Publicerad:

Viktigt med tydliga drivkrafter i omställningsförsäkring

KOMMENTAR Ett förslag till ny arbetslöshetsförsäkring har presenterats. "Systemet blir mer förutsägbart och administrationen för arbetsgivare enklare", skriver försäkringsexpert Pär Andersson.
NYHET Publicerad:

Väl fungerande konkurrens viktigare än på länge

KOMMENTAR Den aktuella ekonomiska krisen kommer leda till stora förändringar på marknaderna. Då behövs en stark myndighet som säkrar justa spelregler. Det skriver konkurrensexpert Stefan Sagebro med anledning av förslaget att låta Konkurrensverket få beslutanderätt i konkurrensmål.
NYHET Publicerad:

Dramatiskt sämre läge för företagen

CORONAKRISEN "Vi ser dramatiska effekter här och nu och lika dramatiskt fallande förväntningar hos företagen". Det säger chefekonom Bettina Kashefi om utvecklingen för företagen under coronakrisen utifrån siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel för det andra kvartalet 2020.
NYHET Publicerad:

Offensiv forskningsproposition krävs för att rädda näringslivets FoU

KOMMENTAR Coronakrisen har slagit hårt mot kunskapsintensiva företag och många FoU-projekt skjuts upp. För att dämpa krisens effekter på näringslivets FoU krävs både akuta åtgärder och insatser i den kommande forskningspropositionen, skriver Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Mer krävs för att undvika massarbetslöshet

KONJUNKTUR Coronakrisen slår hårt mot näringslivet med ett dramatiskt fall i efterfrågan och stora problem med utrikeshandeln. Svenskt Näringslivs nya konjunkturrapport visar på vikten av effektiva krisåtgärder.
NYHET Publicerad:

Staten har rollen som den sista linjens försäkringsbolag

KOMMENTAR Pandemier är i väldigt liten utsträckning försäkringsbara. Därför har staten rollen som den sista linjens försäkringsbolag. Det är ju till staten som företagen i alla år har betalat in sina skatter, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Så får vi igång den internationella handeln

CORONAKRISEN Den internationella handeln drabbas hårt av coronakrisen. Därför har Svenskt Näringsliv lyft ett antal förslag till regeringen som kan bidra till att få igång handeln och försörjningen av nödvändiga varor och tjänster, skriver Anna Stellinger, chef för Internationella och EU-frågor.
NYHET Publicerad:

Oron för coronviruset ökar – understryker behov av handling

DEBATT Den negativa påverkan av coronaviruset ökar i näringslivet. Det visar en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland medlemsföretagen. "Vi är redo att presentera fler konstruktiva förslag för att lindra krisens skadeverkningar", skriver vd Jan-Olof Jacke i en debattartikel i DI, och framhåller vikten av att regeringen handlar snabbt.
NYHET Publicerad:

Långsam ökning av ojämlikheten

KOMMENTAR Inkomstskillnaderna i Sverige fortsätter att öka de kommande 15 åren. Den bedömningen gör Långtidsutredningen. ”Utvecklingen på arbetsmarknaden är central för utvecklingen av inkomstskillnaderna. Därför är det viktigt med en ekonomisk politik som stimulerar jobbskapande”, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund i en kommentar.
NYHET Publicerad:

Effektivisering handlar inte om att springa fortare

KOMMENTAR Kommunsektorns kris kan undvikas, visar en ny rapport från Svensk Näringsliv. Lösningen är inte att springa fortare utan att lära av de mest framgångsrika kommunerna och tillämpa ny teknik. Mjuka faktorer som ledning, styrning, uppföljning och upphandling är avgörande för effektiviteten i en kommun, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Dyster konjunktursignal

SAMHÄLLSEKONOMI Svensk konjunktur håller på att mattas av. I år väntas tillväxten bli 1,1 procent, följt av 1,0 procent 2020 och 1,3 procent 2021. Samtidigt väntas arbetslösheten stiga till 7,3 procent 2021. Det visar Svenskt Näringslivs nya konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Pengarna ska inte lovas bort i förtid

FINANSPOLITISKA RAMVERKET Finansministern vill slopa överskottsmålet. Men med krav på friår och familjeveckor, som leder till lägre tillväxt, och ett handelskrig som tilltar så kommer vi att vara tacksamma att det finns statliga medel att ta till, skriver biträdande chefekonom Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Deppigt värre i företagarleden

EKONOMI En oväntat snabb försvagning av konjunkturen. Det är företaqens beskrivning av det ekonomiska läget, enligt en undersökning som görs varje kvartal av Svenskt Näringsliv. Den negativa trenden håller i sig ett tag framöver, enligt ekonom Lars Jagrén.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Finansministern har rätt om finanspolitiken

DEBATT Det är först när en lågkonjunktur blir värre än vanligt som det blir befogat att använda riktade finanspolitiska åtgärder. Just nu gör finansministern rätt som argumenterar för en neutral finanspolitik, skriver Bettina Kashefi och Jonas Frycklund.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

"Sverige behöver en politik för nya jobb i fler och växande företag"

EKONOMI "Den stora klyftan i Sverige finns mellan de som har jobb och de som inte har. För att minska den behövs en politik som leder till nya jobb i fler och växande företag." Det säger chefekonom Bettina Kashefi i en kommentar till regeringens syn på det ekonomiska läget.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.