EU på kollisionskurs med den svenska modellen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Den svenska modellen hotas av EU-kommissionens nya förslag om en överstatlig centralstyrning av arbetsmarknadsfrågor. Det skulle drabba det svenska avtalsbaserade arbetsmarknadssystemet mycket hårt om EU-kommissionen kan gå in och detaljstyra. De svenska partierna måste sätta stopp för förslaget.

Niklas Beckman

Niklas Beckman, jurist och expert på nationell och internationell arbetsrätt.

Dagarna innan jul presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ändrat upplysningsdirektiv. Förslaget är mycket ingripande och kan närmast beskrivas som en frontalkrock med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Den maktförskjutning till EU som kommissionen vill se är ett stort ingrepp i medlemsstaternas nationella kompetens och överstatlig centralstyrning är knappast ett effektivt sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor på.

Idag innehåller upplysningsdirektivet regler om att arbetsgivare ska informera de anställda om vilka villkor de har. Innehållet i villkoren bestäms dock av medlemsstaterna själva. Enligt EU-kommissionens förslag ska direktivet nu utöver informationsplikten också föreskriva innehållet i villkoren samt definitioner som ett europeiskt arbetstagar- och arbetsgivarbegrepp. Villkoren inkluderar centrala delar i arbetsrätten som schemaläggning, bisysslor och provanställning. Avvikelser i kollektivavtal kan tillåtas, men de ska kunna överprövas av EU-domstolen.

Den här typen av överstatlig detaljstyrning är inte förenlig med det svenska regelverket som bygger på branschanpassade regler i kollektivavtal. Grundtanken i den svenska arbetsrätten är att parterna fritt ska kunna komma överens om villkorssättningen.

Så har naturligtvis också skett i de frågor som EU-kommissionen nu vill reglera. Tvister om avtalen prövas av Arbetsdomstolen som är en särskilt upprättad specialdomstol med god kännedom om den svenska arbetsmarknaden och dess avtalstradition. Det behöver knappast sägas att vare sig kommissionen eller EU-domstolen har motsvarande kompetens. Att införa ett övergripande europeiskt regelverk, som bygger på att EU-kommissionen ska övervaka och kunna styra den nationella villkorssättningen, kommer att drabba ett avtalsbaserat och branschanpassat system som vårt mycket hårt.

Kommissionens förslag är systemfrämmande inte minst eftersom det bygger på tanken att EU delar ut kompetensen till medlemsstaterna och de sociala parterna att kunna sätta villkor, men bara inom vissa ramar som det kommer att vara upp till EU:s institutioner att definiera närmare. Det är också tydligt att kommissionens förslag är baserat på en annan rättstradition än den svenska där arbetsmarknadens parter har en mycket mer framträdande roll än i många andra länder.

Därutöver kan effektiviteten i att reglera arbetsrättsliga villkor på EU-nivå starkt ifrågasättas. Eftersom förutsättningarna inom de olika medlemsstaternas arbetsmarknader är oerhört olika sköts det bäst på nationell nivå. Om förslaget genomförs kan det också på goda grunder antas att det bara är början och ytterligare förslag kommer att komma.

Principerna i den sociala pelaren är flitigt använda för att motivera detta och andra rättsligt bindande förslag från EU-kommissionen. Accepteras det av medlemsstaterna kommer de federalistiska strävanden som nu ses inom EU sannolikt att accentueras.

Det är en stark förhoppning att de svenska partierna ska inse de risker i form av minskat nationellt självbestämmande och en sämre fungerande arbetsmarknad som förslaget innebär. Även om det finns ett gemensamt intresse av ”ökad konvergens uppåt” (att de ekonomiskt svagare länderna närmar sig de starkare) av arbets- och levnadsförhållanden för medborgarna i EU:s medlemsstater så är överstatlig detaljstyrning inte ett effektivt sätt att åstadkomma detta. Målen är goda men medlen är fel.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Ett första steg mot fortsatt handel och investeringar"

BREXIT Brittiska regeringen godkände ett utträdesavtal under gårdagskvällen. ”Medlemsföretagen behöver få definitiva besked att riskerna för en avtalslös brexit är undanröjda”, säger Jonas Berggren, chef för Internationella sekretariatet, i en kommentar.
NYHET Publicerad:

”Utmärkt att Sverige säger nej till digitalskatt i EU”

EU Vd Jan-Olof Jacke tycker att det är bra att finansminister Magdalena Andersson håller fast vid kritiken mot en digitalskatt. ”För ett exportberoende land, med liten hemmamarknad, finns det all anledning att hålla fast vid de principer som råder idag”, säger han.
NYHET Publicerad:

Faran för ett handelskrig hotar EU:s ekonomi

EU Ett fullskaligt handelskrig och svårigheter att hitta rätt kompetens hämmar EU:s ekonomi, visar en rapport från Business Europe.
NYHET Publicerad:

Oklara besked från Skatteverket om vårdskatten

KOMMENTAR Svenskt Näringsliv har upprepade gånger varnat för de rättsliga problem som följer med vårdskatten eftersom gränsen mellan de insatser som ska beskattas och de som ska vara skattefria är mycket oklar. Trots nya besked från Skatteverket är läget fortfarande otydligt.
NYHET Publicerad:

Populistiskt förslag om digitalskatt

KOMMENTAR Den franska finansministern vill att Sverige och EU ska införa en skatt på så kallade digitala företag. Ironiskt, med tanke på att Frankrike själva, nationellt, har infört mycket förmånliga skatteregler för digitala företag. Digitalskatten är inte en fråga om rättvis beskattning utan ett populistiskt och protektionistiskt förslag som, om det infördes, väsentligt skulle öka risken för ett öppet handelskrig över Atlanten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingens misskötsel slår mot kompetensförsörjningen

KOMMENTAR Regeringens egen granskningsmyndighet IAF riktar i dag ny skarp kritik mot Arbetsförmedlingens bristande uppföljningsåtgärder för arbetssökande. Bilden av att kontrollfunktionerna inte fungerar är allvarlig. Ytterst slår misskötseln av arbetsmarknadspolitiken mot kompetensförsörjningen, skriver Pär Andersson, försäkringsexpert.
NYHET Publicerad:

En myt att mer resurser löser välfärdens problem

KOMMENTAR Mer resurser löser inte välfärdens problem, utan leder till följdproblem. Den enda lösning som är förenlig med förbättrad välfärd är att öka användningen av modern teknik i kommunsektorn, skriver Bettina Kashefi, chefekonom och Anders Morin, ansvarig välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Brexit: Företagen uppmanas öka sina förberedelser

KOMMENTAR Brexitförhandlingarna kärvar. Svenska företag känner oro. Gör en grundlig riskanalys och en handlingsplan om effekterna kring tull, tillstånd och logistik, uppmanar Jens Hedström, chef för Brysselkontoret.
NYHET Publicerad:

Svenska universitet borde kunna bättre

KOMMENTAR Svenska universitet halkar ner på en internationell lista över världens främsta lärosäten. "Sverige borde kunna bättre och klättra rejält i rankningarna”, skriver Fredrik Sand, högskolepolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Svenska företag viktiga för att nå klimatmål

KOMMENTAR Natten till måndag presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin rapport om möjligheterna att begränsa den globala uppvärmningen till maximalt 1,5 grader. Det är positivt att det nu finns vetenskapliga fakta kring förutsättningarna att nå Parisavtalets klimatmål, skriver klimatexpert Maria Sunér Fleming.
NYHET Publicerad:

EU:s protektionism visar sitt fula tryne

KOMMENTAR EU:s protektionism borde få större utrymme i debatten. Ofta göms frågan i snåriga och tekniska formuleringar, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

EU-parlamentariker vill minimera handelshindren efter brexit

EU Det är val till EU-parlamentet nästa år. Ledamöterna Christofer Fjellner och Jasenko Selimović ger sin syn på den inre marknaden, handel och regelkrångel.
NYHET Publicerad:

Selmovic: Sverige bör ställa sig utanför ”ett socialt Europa”

Möt Jasenko Selimović från Liberalerna, Alliance of Liberals and Democrats for Europe (ALDE) i Europaparlamentet. Han är ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (IMCO). Här berättar han om hur han ser på EU:s inre marknad, handel och sociala Europa.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv bedriver ingen lobbykampanj mot skärpta klimatmål

KOMMENTAR Ett internt diskussionsdokument från organisationen Business Europe har de senaste dagarna givit upphov till en rad missuppfattningar och ett antal i sak felaktiga artiklar som lyfter frågan om Svenskt Näringslivs arbete med klimatfrågor.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet måste vara i fokus i EU:s klimatpolitik

KOMMENTAR De senaste dagarna har det florerat uppgifter om Business Europes inställning till att höja EU:s klimatmål till 2030, och ett underlags-PM har spridits i svensk och europeisk media. Det här tar fokus från arbetet som ska leda till minskade utsläpp, enligt Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Ingen kan tycka att upphovsrättens problem är lösta

KOMMENTAR Det är få frågor inom immaterialrätten som väcker så heta känslor som förändringar i det upphovsrättsliga skyddet. Diskussionen kring den omröstning som skedde i EU-parlamentet den 12 september visar detta med önskvärd tydlighet.
NYHET Publicerad:

Övervinster i skolan en myt

KOMMENTAR I en artikel i Svenska Dagbladet idag redovisas vinstnivåer för företagen inom skolsektorn. Den slutsats som dras är att dess vinstnivåer är relativt sett låga, skriver Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik.
NYHET Publicerad:

Varken hemligt eller konstigt att näringslivet opinionsbildar

KOMMENTAR I rapporten "Pengarna bakom samhällspolitiken" från Arena Opinion och LO (som är en av Arenagruppens finansiärer) försöker författaren hävda att Svenskt Näringsliv dominerar valrörelsen ekonomiskt. Rapporten är full av felaktigheter.
NYHET Publicerad:

Företagens behov bör spilla över på Komvux

KOMMENTAR Komvuxutredningen har lämnat sitt slutbetänkande. Bra att utredningen ser behovet av att förändra urvalsreglerna, så att fler personer snabbare kan komma i jobb, skriver Helen Rönnholm, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Rumphugget om fjärde industriella revolutionen

KOMMENTAR Artificiell intelligens, robotteknik, nanoteknologi och 3D-printing. Den fjärde industriella revolutionen är här. Utmaningarna kräver att osäkerheten kring gällande regler minskar och att policyutvecklingen skyndas på, anser Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt.