EU på kollisionskurs med den svenska modellen

NYHET Publicerad

KOMMENTAR Den svenska modellen hotas av EU-kommissionens nya förslag om en överstatlig centralstyrning av arbetsmarknadsfrågor. Det skulle drabba det svenska avtalsbaserade arbetsmarknadssystemet mycket hårt om EU-kommissionen kan gå in och detaljstyra. De svenska partierna måste sätta stopp för förslaget.

Niklas Beckman

Niklas Beckman, jurist och expert på nationell och internationell arbetsrätt.

Dagarna innan jul presenterade EU-kommissionen sitt förslag till ändrat upplysningsdirektiv. Förslaget är mycket ingripande och kan närmast beskrivas som en frontalkrock med den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Den maktförskjutning till EU som kommissionen vill se är ett stort ingrepp i medlemsstaternas nationella kompetens och överstatlig centralstyrning är knappast ett effektivt sätt att reglera arbetsmarknadsfrågor på.

Idag innehåller upplysningsdirektivet regler om att arbetsgivare ska informera de anställda om vilka villkor de har. Innehållet i villkoren bestäms dock av medlemsstaterna själva. Enligt EU-kommissionens förslag ska direktivet nu utöver informationsplikten också föreskriva innehållet i villkoren samt definitioner som ett europeiskt arbetstagar- och arbetsgivarbegrepp. Villkoren inkluderar centrala delar i arbetsrätten som schemaläggning, bisysslor och provanställning. Avvikelser i kollektivavtal kan tillåtas, men de ska kunna överprövas av EU-domstolen.

Den här typen av överstatlig detaljstyrning är inte förenlig med det svenska regelverket som bygger på branschanpassade regler i kollektivavtal. Grundtanken i den svenska arbetsrätten är att parterna fritt ska kunna komma överens om villkorssättningen.

Så har naturligtvis också skett i de frågor som EU-kommissionen nu vill reglera. Tvister om avtalen prövas av Arbetsdomstolen som är en särskilt upprättad specialdomstol med god kännedom om den svenska arbetsmarknaden och dess avtalstradition. Det behöver knappast sägas att vare sig kommissionen eller EU-domstolen har motsvarande kompetens. Att införa ett övergripande europeiskt regelverk, som bygger på att EU-kommissionen ska övervaka och kunna styra den nationella villkorssättningen, kommer att drabba ett avtalsbaserat och branschanpassat system som vårt mycket hårt.

Kommissionens förslag är systemfrämmande inte minst eftersom det bygger på tanken att EU delar ut kompetensen till medlemsstaterna och de sociala parterna att kunna sätta villkor, men bara inom vissa ramar som det kommer att vara upp till EU:s institutioner att definiera närmare. Det är också tydligt att kommissionens förslag är baserat på en annan rättstradition än den svenska där arbetsmarknadens parter har en mycket mer framträdande roll än i många andra länder.

Därutöver kan effektiviteten i att reglera arbetsrättsliga villkor på EU-nivå starkt ifrågasättas. Eftersom förutsättningarna inom de olika medlemsstaternas arbetsmarknader är oerhört olika sköts det bäst på nationell nivå. Om förslaget genomförs kan det också på goda grunder antas att det bara är början och ytterligare förslag kommer att komma.

Principerna i den sociala pelaren är flitigt använda för att motivera detta och andra rättsligt bindande förslag från EU-kommissionen. Accepteras det av medlemsstaterna kommer de federalistiska strävanden som nu ses inom EU sannolikt att accentueras.

Det är en stark förhoppning att de svenska partierna ska inse de risker i form av minskat nationellt självbestämmande och en sämre fungerande arbetsmarknad som förslaget innebär. Även om det finns ett gemensamt intresse av ”ökad konvergens uppåt” (att de ekonomiskt svagare länderna närmar sig de starkare) av arbets- och levnadsförhållanden för medborgarna i EU:s medlemsstater så är överstatlig detaljstyrning inte ett effektivt sätt att åstadkomma detta. Målen är goda men medlen är fel.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Handelssamtal i fokus på EU-klubben

EU Inom EU-klubbens ramar träffas svenska företagsföreträdare i Bryssel. Vid senaste mötet var företagaren och Europaparlamentarikern Jörgen Warborn (M) gäst.
NYHET Publicerad:

Blandade omdömen om politisk vision

EU Von der Leyen har presenterat sin politiska plattform. Anders Edholm, chef för EU-kontoret, är positiv till att EU tar ledartröjan i klimatarbetet, att den digitala inre marknaden ska genomföras fullt ut. Samtidigt ger han en kritisk släng åt fullbordandet av den sociala pelaren.
NYHET Publicerad:

Inre marknaden: Norden tar på sig ledartröjan

EU Europas kronjuvel, den inre marknaden, ska stärkas. Det är Europaparlamentariker och näringslivsorganisationer från Norden överens om. Bland annat bör den fria rörligheten bli bättre, kvarvarande hinder röjas undan och tjänstedirektivet tillämpas fullt ut.
NYHET Publicerad:

Anna Stellinger ny chef för internationella frågor

PÅ NY POST Anna Stellinger blir ny chef för EU-frågor och internationella frågor och samtidigt medlem i ledningsgruppen. Hon tillträder sin tjänst den 1 november.
NYHET Publicerad:

Uppskattad jubilar fyller 10 år

KOMMENTAR Yrkeshögskolan fyller tio år. Värna skolans särart och låt den stå modell för fler utbildningsformer, skriver Mia Bernhardsen, utbildningspolitisk expert.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Bland annat måste den gymnasiala yrkesutbildningen tydligare kopplas till företagen, skriver Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation.
NYHET Publicerad:

Så kan EU bli bättre för företagen

EU Förutom brexit och handelskriget mellan USA och Kina finns det flera utmaningar som EU måste möta under de kommande fem åren. Det konstaterades på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Sverige i innovationstopp – men är det en pyrrhusseger?

KOMMENTAR Sverige skuggar Schweiz i toppen på listan över innovativa länder. Framgången till trots, så finns det saker att fundera över i ett internationellt perspektiv. En är att den här typen av rankingar ofta ser mer bakåt än framåt, skriver Christina Wainikka, policyexpert immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Jacke: Arbetsmarknaden bör regleras på nationell nivå

KOMMENTAR "Frågor som rör arbetsmarknaden bör även i fortsättningen regleras på nationell nivå", säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke om att Ylva Johansson föreslås bli ny EU-kommissionär.
NYHET Publicerad:

De privata aktörerna är en del av lösningen

KOMMENTAR De privata aktörerna är en del av lösningen
NYHET Publicerad:

Stort intresse för miljöfrågor hos svenska parlamentariker

EU-PARLAMENTET Nu är fördelningen av utskottsplatser till EU-parlamentarikerna är klar. Och det finns svensk representation i alla utskott utom fem. "Många frågor som dessa parlamentariker kommer få på sitt bord kommande fem år är avgörande för både svensk och europeisk konkurrenskraft", säger Anders Edholm, chef Svenskt Näringslivs Brysselkontor.
NYHET Publicerad:

Vi har redan sänkt överskottsmålet

KOMMENTAR Sedan årsskiftet gäller det nya lägre överskottsmålet. Att målet sänktes var bra och välavvägt, eftersom statsfinanserna i nuvarande läge är tillräckligt bra. Men nu vill LO-ekonomerna sänka överskottsmålet igen. Trots att knappt fem månader har gått, skriver Jonas Frycklund, biträdande chefekonom.
NYHET Publicerad:

Immaterialrätten: EU riskerar bli överkört av Asien

IMMATERIALRÄTTEN Globalisering och ny teknik sätter press på immaterialrätten. Rådet till svenska företag är att göra en inventering av nuvarande tillgångar men också undersöka om det krävs ytterligare skydd för att hävda sig på den inre marknaden. ”Det händer mer än en gång att avtal inte skrivits som borde varit på plats. Lätt att göra tidigt, dyrt och svårt att göra i efterhand”, säger Christina Wainikka, policyexpert på immaterialrätt.
NYHET Publicerad:

Sex trender som avgör framtidens arbetsmarknad

GÄSTKRÖNIKA Hur Europa ska stärka det mänskliga kapitalet och öka medborgarnas engagemang är några av de frågor som ligger till grund för att skapa framtidens arbetsmarknad. I en rapport från Mc Kinsey analyseras sex trender som behöver hanteras för att tillväxten ska komma alla till del, skriver Janerik Larsson.
NYHET Publicerad:

Pensionspopulismen har nått regeringen

KOMMENTAR Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) visar i flera oroande uttalanden – senast i Svenska Dagbladet den 9 maj – att Socialdemokraterna vacklar betänkligt som försvarare av pensionssystemet. Grunden för detta är livsinkomstprincipen som innebär att pension är ett resultat av arbete. Ju mer eller ju längre vi arbetar, desto högre blir pensionen.
NYHET Publicerad:

Arbetsmarknaden behöver mer av Macrons reformiver

DEBATT Sverige borde inspireras av det nya reformprogrammet som ska förändra fransk arbetsmarknad. Bland annat ska fackens roll förändras, förmögenhetsskatten avskaffas och arbetsgivaravgiften sänkas. Det skriver Edward Hamilton, författare till rapporten ”Fransk flexicurity", på Europadagen. 
NYHET Publicerad:

Kommissionen genomför stor översyn av statsstödsreglerna

KOMMENTAR Statsstödsreglerna avgör när företag i Sverige och andra medlemsländer kan motta stöd i olika former från det offentliga. EU-kommissionen har nu sjösatt en omfattande utvärdering av reglerna, som ska ligga till grund för nästa kommissions revideringsarbete. Svenska företag har möjlighet att påverka regelverkens långsiktiga utformning, skriver konkurrens- och statsstödsexpert Stefan Sagebro.
NYHET Publicerad:

"EU ska vara ett samarbete inte en bankomat"

EU-VALET EU-valets toppkandidater drabbade i veckan samman i en debatt arrangerad av Svenskt Näringsliv och Företagarna. Den inre marknaden, men även frågan om EU:s utvidgning och framtid, nagelfors av kandidaterna.
NYHET Publicerad:

Detta väntar EU-parlamentarikerna

EU-VALET 20 svenska ledamöter tar plats i Europaparlament efter valet. Vad som väntar är plenarsessioner, utskottsmöten, jobb på hemmaplan samt klippkort mellan Strasbourg och Bryssel.  
NYHET Publicerad:

Sverige behöver en samlad FoU-politik för akademi och näringsliv

KOMMENTAR Svensk forskningspolitik kräver en uppryckning. Bland annat måste näringslivet involveras i större utsträckning. Regeringen har möjlighet att göra något åt situationen i nästa forskningsproposition. Det skriver Tobias Krantz och Emil Görnerup.