Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass

Nyligen kom det svenska yrkeslandslaget hem från yrkes-VM (World Skills Competition) i Kazan, Ryssland. Med sig i bagaget hade landslaget fyra medaljer – ett silver och tre brons – och sex så kallade Medallion for Excellence, en utmärkelse som tilldelas de tävlande som visat prov på exceptionellt hög kvalitet och lyckats samla in höga poäng i respektive yrkeskategori.

Jag hade förmånen att vara i Kazan i förra veckan och på plats följa de svenska ungdomarna under tävlingarna. Deras insatser präglades av tydligt fokus och stor målmedvetenhet. Och resultaten lät inte vänta på sig. Svenskt yrkeskunnande står sig väl i en allt hårdare konkurrens. Yrkes-VM är ett av de största arrangemangen i världen alla kategorier.

Men hur står sig den svenska politiken för yrkesutbildning? Ett av främsta syftena med Sveriges deltagande i internationella yrkestävlingar är att därigenom bidra till att höja statusen för yrkesutbildning. Efterfrågan på människor med goda yrkeskunskaper ute hos företagen är mycket hög. Men alltför många rekryteringsförsök misslyckas. Om vi ska kunna vända den utvecklingen krävs också en politik för yrkesutbildning som kännetecknas av tydligt fokus och stor målmedvetenhet.

Under de senaste åren har en rad initiativ tagits och en rad reformer genomförts i fråga om svensk yrkesutbildning. Initiativ har tagits för att utveckla den gymnasiala yrkesutbildningen, yrkesvux har reformerats och yrkeshögskolan har byggts ut. För det förtjänar regeringen ett stort erkännande. Utbildningsminister Anna Ekström har också visat ett tydligt personligt engagemang för yrkesutbildningen, inte minst för Yrkeslandslaget och dess väl och ve. Det är viktigt.

Nu måste politiken fortsätta att utvecklas. Och enligt min bedömning kommer de kommande åren också att kräva ett antal tuffa beslut och prioriteringar. Jag skulle vilja peka ut två områden där det kommer att behövas målmedvetet och långsiktigt arbete från politiken, gärna i brett politiskt samförstånd.

För det första. Den gymnasiala yrkesutbildningen måste mycket tydligare kopplas till företagen. I början av året presenterade den av Svenskt Näringsliv tillsatta Gymnasiekommissionen under ledning av Håkan Buhske, koncernchef och VD på Saab, sin slutrapport. Ett av förslagen var att näringslivet i Sverige ska uppmuntras att utforma och driva egna yrkesprogram för gymnasiet. Det finns redan flera sådana framgångsrika exempel; ett av dem är Mälardalens Tekniska Gymnasium i Södertälje, som ägs av Scania och Astra Zeneca.

Att näringslivet är med och utformar yrkesutbildningar ökar både kvalitet och flexibilitet i utbildningen. Utbildningen kan fortlöpande anpassas till de förändringar som sker ute i företagen. Den nära kopplingen till företagen höjer motivationen för eleverna och förbereder dem bättre för det kommande arbetslivet. Fler privata alternativ måste uppmuntras. De initiativ som har tagits av företag i fråga om att driva yrkesskolor bör skalas upp. Politikerna bör seriöst pröva vilka stimulanser och incitament som kan införas för att gymnasiala yrkesutbildningar i större skala ska drivas av företag. Däri ligger en av nycklarna till den svenska yrkesutbildningens framtid.

För det andra. Yrkeshögskolan måste byggas ut långsiktigt. Beslut har fattats om att under några år bygga ut yrkeshögskolan med uppemot 50 procent fler platser. Det är en vettig utveckling som jag välkomnar. Men Sverige ligger fortfarande efter många viktiga konkurrentländer när det gäller andelen yrkeshögskoleutbildade. Yrkeshögskolan måste fortsätta att expandera. Förra året presenterade Svenskt Näringsliv en rapport med ambitiösa mål och förslag till åtgärder.

Den fortsatta utbyggnaden av yrkeshögskolan fordrar tuffa prioriteringar. Den hittillsvarande utbyggnaden har hittills i allt väsentligt skett parallellt med att platserna i den akademiska högskolan har ökat kraftigt. Det är knappast hållbart på sikt. Det kommer att behövas fler platser också i den akademiska högskolan framgent. Men utbyggnadstakten bör minska till förmån för en större expansion av yrkeshögskolan. Ett något mindre tryck på utbyggnad kommer också att leda till att den akademiska högskolan får större möjlighet att rikta fokus på kvalitet.

Sverige behöver en yrkesutbildningspolitik i världsklass.