”Hårdare tag krävs för säkrare företagsamhet”

Ser man på studier av geografisk utsatthet för brott mot företag är det tydlig skillnad mellan de norra och södra delarna av landet. I Stockholms region finns en särskild utsatthet då det finns många utsatta områden där risken för brott i allmänhet är större. Några av de vanligaste brotten som företag utsätts för är bluffakturor, stöld och skadegörelse. Och de mest utsatta branscherna är handeln, transport och besöksnäringen.

–I hela handelskedjan finns det incitament och strukturer som bär väg för brottsligheten, och i nästan alla branscher är företagen är särskilt utsatta för stöld och inbrott, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen.

Transportbranschen hårt utsatt

Hans-Åke Johansson är vd och grundare av transportföretaget HÅJ Transport som drabbas ganska ofta av brott, framförallt av stöld. Han märker att deras utsatthet går i vågor. När ligorna bakom brotten för en tid fängslas blir det lugnare, men när de släpps fria fortsätter de på samma sätt som tidigare.

–Antingen slangas det diesel ur våra lastbilar eller så stjäls det paket från våra 3,5 tons paketbilar. Vårt problem blir att för alla de åtgärder som vi tar till, exempelvis har vi automatiserat låsen på lastbilarna och förstärkt dörrarna så att det ska bli svårare för tjuvarna att komma in i våra fordon, kommer de alltid på nya lösningar för att komma in i fordonet. Senaste tiden har de skurit av kablaget så att våra chaufförer inte kan låsa dörrarna alls. Samma gäller dieseltjuvarna, när vi sätter in slangskydd borrar de istället hål i tanken, vilket kostar oss ännu mer att reparera.

I transportbranschen ser det ungefär lika ut för de flesta företag. I större städer är slangning ett utbrett problem och det höga dieselpriset gör det till ett attraktivt och relativt lättillgängligt stöldgods.

Att de anställdas säkerhet riskeras är också bidragande incitament för hårdare tag mot brottsligheten.

–Visst leder dessa stölder till en otrygghet för våra chaufförer. I takt med att vi ökar säkerheten på våra fordon för att lasten ska bli svårtillgängligare kommer vi närmare nästa steg för brottslingarna. Tyvärr är det rån av och hot mot chaufförerna i paketbilarna. Vi önskar att det fanns fler poliser och åklagare och att man inte lät ärendena skrivas av så lätt. Det hade ökat tryggheten, säger Hans-Åke Johansson.

Enligt Li Jansson är bevakningspersonal en viktig del av lösningen på ett bättre trygghetsarbete. Men det är också viktigt att komma ihåg att väktare och ordningsvakter är ett komplement till polisen, inte en ersättning. Brist på poliser drabbar också väktare och ordningsvakter.

–För att stärka tryggheten krävs bättre samverkan mellan säkerhetsföretag och polis. Bättre teknologi, till exempel kroppskameror, kan också bidra till bättre arbetsmiljö och trygghet på arbetsplatsen, säger hon.

En kostnadsfråga

Samtidigt är säkerhet en kostnadsfråga. För Hans-Åke Johansson innebär arbetet med att förebygga stölderna och skadesanera fordonen kostnader uppemot 500 000 kronor om året. För honom är det förebyggande arbetet det dyraste. Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert på Svenskt Näringsliv menar att de finns flera olika typer av kostnader som företag tvingas hantera gällande säkerhet.

–Dels är det de direkta kostnaderna, exempelvis värdet av något som stulits, eller kostnaderna renovering, sanering och liknande efter skadegörelse. Dels finns en preventiv kostnad för företagen, att de lägger mycket pengar på säkerhetsskydd eller säkerhetslösningar. Det blir som en dold beskattning för företagen och det kan även komma att påverka företags kapacitet till tillväxt. Ju mer som försvinner i brottskostnader eller säkerhetsåtgärder desto mindre att investera i tillväxten, och det kan bli det svårt för småbutiker att exempelvis teckna försäkringar. Viljan för mindre företag att investera minskar och det blir särskilt tydligt i utsatta områden, säger Karl Lallerstedt.

Li Jansson håller med och menar att en kommande regering måste göra det mindre kostsamt för företag att hålla sina arbetsplatsen trygga och säkra.

–Man behöver se över vilka skattelättnader som kan stärka kapaciteten att köpa trygghetstjänster. Vi har föreslagit RUT- och ROT-avdrag för säkerhetstjänster, men det finns säkert behov av fler avdragsmöjligheter. Samtidigt gäller det även att stärka säkerhetsföretagens samverkan med polisen. Det syns redan i regionen men det gäller att fortsätta synkronisera trygghetsinvesteringar så att det kan bli säkrare att driva företag, säger Li Jansson.

För Hans-Åke Johansson är priset för diesel en bidragande orsak till problemen.

–När vi blir bestulna på diesel kostar det oss mycket, och att den är så dyr leder ju till att det blir en attraktivt byte för tjuvarna. Hade man kunnat lägga om skatterna eller få ner dieselpriserna hade det underlättat för många transportföretag. Att exempelvis kompensera kilometerskatten, som i grund och botten är bra, med lägre dieselpris hade varit en bra början på att lösa problemet med brotten mot transportföretagen.

Konsekvenser för företagsamheten

Vilka långtgående konsekvenser brotten mot företagen kan få är bland annat att Sverige ses som ett mindre företagsvänligt land internationellt.

–En ökande brottsutveckling mot företag tillsammans med svagare valuta kan leda till att Sverige blir ett mindre attraktivt land att flytta sin verksamhet till. Idag har vi många stora företag hos oss i Sverige men vi kan inte ta deras närvaro här för givet. Om välfärden dessutom inte levererar som förväntat aggregeras det och bilden av Sverige kan naggas i kanterna. Samtidigt kan det också bli mindre attraktivt för även svenskar att driva företag, om man inte känner att man kan säkra den trygghet som behövs, säger Karl Lallerstedt.

Ett policyrelaterat problem enligt Karl Lallerstedt är att det finns dåligt med nationalekonomiska uppskattningar om brottslighetens kostnader i Sverige.

–Något som är viktigt att poängtera att studien som vi gjorde om kostnaderna för brotten mot företagen var den första av sitt slag. Regeringen har tidigare inte haft något statistiskt underlag för denna fråga vilket gör det svårt för dem att prioritera säkerhetsfrågan jämfört med mycket annat. Det kan jämföras med att försöka bota en sjukdom utan en diagnos.

–Med hjälp av ett statistiskt underlag kan vi skapa oss en bild av problemet och dess utsträckning och därefter börja tänka ekonomiskt policymässigt. Det gäller att kunna knyta samman småskalig brottslighet med vilka stora konsekvenser det kan få för samhället i ett senare skede. Ju mer vi satsar på ett blomstrande näringsliv desto mer attraktiva jobb kan erbjudas till unga som är på väg in på fel bana. Skolväsendet måste också få bättre förutsättningar för att fånga upp dem, säger Karl Lallerstedt.

Det kan även vara svårt för företag att tackla säkerhetsproblem utav andra anledningar än kostnadsskäl.

–Vad vi ser är att det är väldigt svårt för företagare att tala om problemen de erfar gällande säkerhet. Många är rädda för hur det ska påverka kunderna om de börjar berätta om vilka säkerhetsproblem som finns. Man vill inte att kunderna ska tappa förtroende, och inte heller försvåra anställningsprocessen eller ge aktieägare skäl att oroa sig. I sådana fall gäller det för organisationer som Svenskt Näringsliv att göra det som företagen inte vill, starta en diskussion och uppmana beslutsfattare att förbättra förutsättningarna, säger Karl Lallerstedt.