Polisavspärrning
Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Hälften av företagen i Stockholms län upplever att brottslighet är ett problem för dem. Det visade Svenskt Näringslivs företagsklimatsundersökning 2017.

”Hårdare tag krävs för säkrare företagsamhet”

NYHET Publicerad

SÄKERHET 50 procent av företagen i Stockholms län upplever att brottslighet är ett problem för dem. Det visade Svenskt Näringslivs företagsklimatsundersökning 2017. I maj 2018 kom det en ny studie, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, av kostnaden för brotten mot företagen där man landade på 55 miljarder som slutnota för landets företag, årligen. Vad krävs för att öka säkerheten hos svenska företag? ”Det gäller att synkronisera trygghetsinvesteringar bättre”, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen.

Li Jansson

"I hela handelskedjan finns det incitament och strukturer som bär väg för brottsligheten, och i nästan alla branscher är företagen är särskilt utsatta för stöld och inbrott", säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen.

Hans-Åke Johansson

Hans-Åke Johanssons företag, HÅJ Transport, som drabbas ganska ofta av brott. "Antingen slangas det diesel ur våra lastbilar eller så stjäls det paket från våra 3,5 tons paketbilar", säger han.

Karl Lallerstedt

"Viljan för mindre företag att investera minskar och det blir särskilt tydligt i utsatta områden", säger Karl Lallerstedt.

Ser man på studier av geografisk utsatthet för brott mot företag är det tydlig skillnad mellan de norra och södra delarna av landet. I Stockholms region finns en särskild utsatthet då det finns många utsatta områden där risken för brott i allmänhet är större. Några av de vanligaste brotten som företag utsätts för är bluffakturor, stöld och skadegörelse. Och de mest utsatta branscherna är handeln, transport och besöksnäringen.

–I hela handelskedjan finns det incitament och strukturer som bär väg för brottsligheten, och i nästan alla branscher är företagen är särskilt utsatta för stöld och inbrott, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen.

Transportbranschen hårt utsatt

Hans-Åke Johansson är vd och grundare av transportföretaget HÅJ Transport som drabbas ganska ofta av brott, framförallt av stöld. Han märker att deras utsatthet går i vågor. När ligorna bakom brotten för en tid fängslas blir det lugnare, men när de släpps fria fortsätter de på samma sätt som tidigare.

–Antingen slangas det diesel ur våra lastbilar eller så stjäls det paket från våra 3,5 tons paketbilar. Vårt problem blir att för alla de åtgärder som vi tar till, exempelvis har vi automatiserat låsen på lastbilarna och förstärkt dörrarna så att det ska bli svårare för tjuvarna att komma in i våra fordon, kommer de alltid på nya lösningar för att komma in i fordonet. Senaste tiden har de skurit av kablaget så att våra chaufförer inte kan låsa dörrarna alls. Samma gäller dieseltjuvarna, när vi sätter in slangskydd borrar de istället hål i tanken, vilket kostar oss ännu mer att reparera.

I transportbranschen ser det ungefär lika ut för de flesta företag. I större städer är slangning ett utbrett problem och det höga dieselpriset gör det till ett attraktivt och relativt lättillgängligt stöldgods.

Att de anställdas säkerhet riskeras är också bidragande incitament för hårdare tag mot brottsligheten.

–Visst leder dessa stölder till en otrygghet för våra chaufförer. I takt med att vi ökar säkerheten på våra fordon för att lasten ska bli svårtillgängligare kommer vi närmare nästa steg för brottslingarna. Tyvärr är det rån av och hot mot chaufförerna i paketbilarna. Vi önskar att det fanns fler poliser och åklagare och att man inte lät ärendena skrivas av så lätt. Det hade ökat tryggheten, säger Hans-Åke Johansson.

Enligt Li Jansson är bevakningspersonal en viktig del av lösningen på ett bättre trygghetsarbete. Men det är också viktigt att komma ihåg att väktare och ordningsvakter är ett komplement till polisen, inte en ersättning. Brist på poliser drabbar också väktare och ordningsvakter.

–För att stärka tryggheten krävs bättre samverkan mellan säkerhetsföretag och polis. Bättre teknologi, till exempel kroppskameror, kan också bidra till bättre arbetsmiljö och trygghet på arbetsplatsen, säger hon.

En kostnadsfråga

Samtidigt är säkerhet  en kostnadsfråga. För Hans-Åke Johansson innebär arbetet med att förebygga stölderna och skadesanera fordonen kostnader uppemot 500 000 kronor om året. För honom är det förebyggande arbetet det dyraste. Karl Lallerstedt, säkerhetsexpert på Svenskt Näringsliv menar att de finns flera olika typer av kostnader som företag tvingas hantera gällande säkerhet.

–Dels är det de direkta kostnaderna, exempelvis värdet av något som stulits, eller kostnaderna renovering, sanering och liknande efter skadegörelse. Dels finns en preventiv kostnad för företagen, att de lägger mycket pengar på säkerhetsskydd eller säkerhetslösningar. Det blir som en dold beskattning för företagen och det kan även komma att påverka företags kapacitet till tillväxt. Ju mer som försvinner i brottskostnader eller säkerhetsåtgärder desto mindre att investera i tillväxten, och det kan bli det svårt för småbutiker att exempelvis teckna försäkringar. Viljan för mindre företag att investera minskar och det blir särskilt tydligt i utsatta områden, säger Karl Lallerstedt.

Li Jansson håller med och menar att en kommande regering måste göra det mindre kostsamt för företag att hålla sina arbetsplatsen trygga och säkra.

–Man behöver se över vilka skattelättnader som kan stärka kapaciteten att köpa trygghetstjänster. Vi har föreslagit RUT- och ROT-avdrag för säkerhetstjänster, men det finns säkert behov av fler avdragsmöjligheter. Samtidigt gäller det även att stärka säkerhetsföretagens samverkan med polisen. Det syns redan i regionen men det gäller att fortsätta synkronisera trygghetsinvesteringar så att det kan bli säkrare att driva företag, säger Li Jansson.

För Hans-Åke Johansson är priset för diesel en bidragande orsak till problemen.

–När vi blir bestulna på diesel kostar det oss mycket, och att den är så dyr leder ju till att det blir en attraktivt byte för tjuvarna. Hade man kunnat lägga om skatterna eller få ner dieselpriserna hade det underlättat för många transportföretag. Att exempelvis kompensera kilometerskatten, som i grund och botten är bra, med lägre dieselpris hade varit en bra början på att lösa problemet med brotten mot transportföretagen.

Konsekvenser för företagsamheten

Vilka långtgående konsekvenser brotten mot företagen kan få är bland annat att Sverige ses som ett mindre företagsvänligt land internationellt.

–En ökande brottsutveckling mot företag tillsammans med svagare valuta kan leda till att Sverige blir ett mindre attraktivt land att flytta sin verksamhet till. Idag har vi många stora företag hos oss i Sverige men vi kan inte ta deras närvaro här för givet. Om välfärden dessutom inte levererar som förväntat aggregeras det och bilden av Sverige kan naggas i kanterna. Samtidigt kan det också bli mindre attraktivt för även svenskar att driva företag, om man inte känner att man kan säkra den trygghet som behövs, säger Karl Lallerstedt.

Ett policyrelaterat problem enligt Karl Lallerstedt är att det finns dåligt med nationalekonomiska uppskattningar om brottslighetens kostnader i Sverige.  

–Något som är viktigt att poängtera att studien som vi gjorde om kostnaderna för brotten mot företagen var den första av sitt slag. Regeringen har tidigare inte haft något statistiskt underlag för denna fråga vilket gör det svårt för dem att prioritera säkerhetsfrågan jämfört med mycket annat. Det kan jämföras med att försöka bota en sjukdom utan en diagnos.

–Med hjälp av ett statistiskt underlag kan vi skapa oss en bild av problemet och dess utsträckning och därefter börja tänka ekonomiskt policymässigt. Det gäller att kunna knyta samman småskalig brottslighet med vilka stora konsekvenser det kan få för samhället i ett senare skede. Ju mer vi satsar på ett blomstrande näringsliv desto mer attraktiva jobb kan erbjudas till unga som är på väg in på fel bana. Skolväsendet måste också få bättre förutsättningar för att fånga upp dem, säger Karl Lallerstedt.

Det kan även vara svårt för företag att tackla säkerhetsproblem utav andra anledningar än kostnadsskäl.

–Vad vi ser är att det är väldigt svårt för företagare att tala om problemen de erfar gällande säkerhet. Många är rädda för hur det ska påverka kunderna om de börjar berätta om vilka säkerhetsproblem som finns. Man vill inte att kunderna ska tappa förtroende, och inte heller försvåra anställningsprocessen eller ge aktieägare skäl att oroa sig. I sådana fall gäller det för organisationer som Svenskt Näringsliv att göra det som företagen inte vill, starta en diskussion och uppmana beslutsfattare att förbättra förutsättningarna, säger Karl Lallerstedt.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Unik satsning på samverkan mellan näringsliv och skola

UTBILDNING Att skapa en hållbar relation mellan utbildningssystemet och företagen är avgörande för att lösa kompetenskrisen. Detta var även i fokus när Svenskt Näringsliv arrangerande en dag för studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning i Stockholm. ”Kompetensförsörjning är vår viktigaste fråga och detta är en väldigt viktig målgrupp”, säger Mats Hellström, rådgivare på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Utvecklingsprogram ska stärka Nynäshamns företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Nu startar andra omgången av Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram för lokalt företagsklimat, där Nynäshamn är en utav de sju kommuner som kommer att medverka. Målet är att få bättre insikt i det kommunala näringslivets behov, för att på så sätt underlätta för tillväxt och utveckling i företagen.
NYHET Publicerad:

Akut läge: Bostadsbristen slår mot företagen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Svenska tech-företag skriker efter arbetskraft men har svårt att rekrytera på grund av bostadssituationen i Stockholm. "Även om du har en hög lön, så går det ibland inte att hitta något att hyra", säger Carl-Johan Hamilton, tech-rekryterare på Ants.
NYHET Publicerad:

Välkommen praktikant Kajsa

HALLÅ DÄR, Kajsa Dahlström, ny praktikant på Svenskt Näringslivs regionkontor i Stockholm. Vem är du?
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningen som ger jobb till samtliga elever

UTBILDNING Sverige är mitt uppe i renovering av miljonprogrammet och marknaden är i stort behov av utbildade VVS-montörer. På Refis Rörentreprenörernas Friskola i Stockholm testar man konstant nya sätt att arbeta vilket lönar sig för eleverna. ”De senaste åren har samtliga av våra elever som ville jobba fått jobb”, säger Claudia Marcks, rektor på Refis.
NYHET Publicerad:

Succé för industrigymnasiet i Södertälje

UTBILDNING Snart är det sju år sedan Scania och Astrazeneca startade ett industrigymnasium i Södertälje. Söktrycket till skolan är idag högst av alla gymnasier i hela Stockholmsregionen och utbildningen ger ett tillskott på hett efterfrågad kompetens i regionen.
NYHET Publicerad:

Gymnasium och SFI samarbetar med motorbranschen för att lösa bristyrken

UTBILDNING I höst påbörjades för första gången ett samarbete mellan Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium och Vuxenutbildningen i Söderort. Tillsammans kommer de hålla en kombinationsutbildning kallad SFI + lastbilstekniker. Målet är att studerande ska utveckla sin svenska och samtidigt läsa yrkesinriktade kurser.
NYHET Publicerad:

”Ifrågasättandet är obehagligt”

BYRÅKRATI 30 år som företagare gör ingen skillnad. Regelkrånglet tar kraft och energi. Anita Roll tycker fortfarande att ”det måste gå att göra enklare”. Ett av hennes råd i mötet med myndigheter är att inte känna sig i underläge.
NYHET Publicerad:

Stockholmsföretagens önskelista

FÖRETAGSKLIMAT Trafiksituationen och brist på arbetsbetskraft med relevant kompetens är de två största hindren för företagen i Stockholms stad. Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. 880 företag har svarat på frågan ” I vilken utsträckning utgör följande områden ett hinder för dig att driva företag i Stockholms stad?”
NYHET Publicerad:

Arbetsmiljöverket sätter käppar i företagshjulen

BYRÅKRATI Nya krav från Arbetsmiljöverket i kombination med verkets brist på kommunikation har fått företaget Ramén Valves att reagera. Det riskerar att ge ökade kostnader och snedvriden konkurrens både i Sverige och Europa.
NYHET Publicerad:

Trots svår trafiksituation – höga ambitioner i Ekerö

FÖRETAGSKLIMAT I Ekerö kommun har man höga ambitioner för företagsutvecklingen på öarna. Som en av Sveriges mest företagstäta kommuner satsar man på företagsbesök och näringslivsdagar för bättre dialog mellan kommun och företag. Men trafiksituationen försvårar företagsutvecklingen. Adam Reuterskiöld, kommunstyrelseordförande och själv företagare, är besviken på trafikproblemen. ”Tyvärr kommer det bli sämre innan det blir bättre. Under tiden lägger vi vårt krut på att förenkla för företagen”, säger han.
NYHET Publicerad:

Modernisera LAS så att fler får chansen!

LAS En återkommande fråga inom politiken och i näringslivet är lagen om anställningsskydd (LAS). Under Svenskt Näringslivs företagardag där företagare från hela landet deltog diskuterades därför hur reglerna i lagen påverkar deras verksamhet. "Idag upplever många företagare att man tar en stor risk när man anställer någon. Vore det större frihet så skulle fler våga satsa och därmed kunna ge fler personer chansen att komma in i arbetslivet", säger Lars Lagergren, VD på Bygg & Miljö Stockholm.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten på arbete

DEBATT Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. En tredjedel av arbetsgivaragiften utgörs nämligen av den så kallade allmänna löneavgiften. Den finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda utan är ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar. Det skriver Catharina Bäck och Annika Bröms i denna debatt.
NYHET Publicerad:

Upplands Väsby satsar på företagsklimat i världsklass

FÖRETAGSKLIMAT Inför kommunvalet fanns bättre lokaltrafik, upphandlingar och dialog med kommunen, på företagaren Elisabeth Kvanmans önskelista. Ann-Christin L Frickner (C), kommunstyrelseledamot och ordförande i näringslivs- och kompetensutskottet i Upplands Väsby, menar att kommunen ska jobba för just detta under kommande mandatperiod. ”Vårt fokus ligger på att skapa goda förutsättningar genom att kommunorganisationen är lyhörd och dels lyssnar in och ger snabb service till företag,” säger hon.
NYHET Publicerad:

Nya satsningar ska locka fler till Botkyrka

FÖRETAGSKLIMAT Bilden av Botkyrka försvårar rekryteringen för de lokala företagen. Med hjälp av ett nystartat näringslivsråd och bolaget Tillväxt Botkyrka ska kommunen stärka företagsklimatet. ”En viktig del för mig är att de lokala företagen är nöjda, att de kan utvecklas och frodas i Botkyrka”, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelseordförande i Botkyrka kommun.
NYHET Publicerad:

Järfällas väg till bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT ”Järfälla måste vara en kommun där man både kan arbeta och bo, inte utvecklas till en stad som man endast sover i”, sa Patrick Roos, som driver Welcome Hotel i Barkarby, inför kommunvalet. Emma Feldman (M), ny kommunstyrelseordförande i Järfälla, håller med om att företagsklimatet i kommunen måste förbättras. Hon vill ta fram en ny näringslivstrategi för att lyfta ett växande Järfälla.
NYHET Publicerad:

Nya satsningar ska driva företagsklimatet i rätt riktning

FÖRETAGSKLIMAT DRIVA, VÄXA, och UPPLEVA är tänkt som tre olika nätverk anpassade för företagens olika behov, berättade Nykvarns näringslivschef, David Schubert och näringslivsutvecklare, Paula Nolander för Svenskt Näringsliv i våras. Satsning ska förbättra servicen till de lokala företagen.
NYHET Publicerad:

Här försämras företagsklimatet mest

SVAGARE DRAGLOK Stockholm backar mest av landets storstäder i rankingen över företagsklimatet. Bostadsbristen och trafikkaos är hinder för tillväxt. Förutsättningarna att driva företag i huvudstaden har blivit generellt sämre, enligt företagarpanelen.
NYHET Publicerad:

"Vi behöver höja yrkesutbildningarnas status"

YRKESUTBILDNING För att klara av företagens kompetensförsörjning skulle flera behöva genomgå en yrkesutbildning, och för att det ska ske behöver utbildningarna hålla hög kvalitet, god relevans och vara attraktiva. "Vi behöver höja yrkesutbildningarnas status. Branscherna, skolorna och politikerna har ett gemensamt ansvar att nå ut till ungdomarna och berätta om de möjligheter som finns", säger Per Wincent på GKN Off-Highway Powertrain.
NYHET Publicerad:

Toppen nådd, tillväxten saktar in

KONJUNKTUR Den svenska ekonomin har befunnit sig i högkonjunktur sedan 2016. Toppen är nu nådd och tillväxttakterna kommer att sakta in framöver. Inbromsningen drivs dels av en avmattning i den internationella konjunkturen, dels av inhemska faktorer som exempelvis den förestående inbromsningen i bostadsbyggandet.