Nödvändigt att få med näringslivet i det brottsförebyggande arbetet
På senare år har brottsligheten kommit att bli en av näringslivets viktigaste frågor. Allt fler svenska företag, mer än vart fjärde, upplever negativ påverkan från brottslighet och otrygghet. Detta skapar otrygghet på arbetsplatserna och innebär direkta kostnader på cirka 40 miljarder kronor per år.
Därför har Svenskt Näringsliv krokat arm med Sveriges kommuner och regioner, Länstyrelserna, Brottsförebyggande rådet och Polisen i en satsning på att förebygga och stävja brottsligheten.
Samarbetet har bland annat resulterat i en guide kallad Tillsammans med näringslivet mot brott och otrygghet. I denna återfinns förslag på hur kommunerna och polisen kan involvera det lokala näringslivet i bland annat kartläggning av brottsligheten, lokala trygghetsaktioner och brottsförebyggande insatser. En kommun som sedan länge etablerat en sådan samverkan är Nacka kommun. Där har kommun och näringsliv samarbetat organiserat sedan 1998, med goda resultat inte minst kring handels- och industriområden, enligt kommunens säkerhetssamordnare Jan Landström.
– Nacka kommun har en ”Trygg och säker-grupp” i varje kommundel: Boo, Sicklaön, Fisksätra/Saltsjöbaden och Älta. I dessa grupper sitter det med aktörer i området med mandat över ekonomi och personal, inte minst från det lokala näringslivet. Där finner man kommungemensamma representanter från räddningstjänst, polis, kommunens fältverksamhet, samordnare för unga i riskzon och kommunens säkerhetsfunktion. Även representanter från skola och civilsamhälle.
Jan Landström uppmanar fler kommuner att i högre grad involvera näringslivet i det brottsförebyggande arbetet.
– Det är helt nödvändigt att få med näringslivet i det brottsförebyggande arbetet om man har ambitionen att minska brottsligheten i en kommun. Detta på grund av att näringslivet är en stor problemägare, det vill säga mycket av de brott som sker i en kommun sker mot näringslivet.
– Näringslivet är också en viktig part i det generella förebyggande arbetet i en kommun. De har resurser och också ofta ett intresse av att minskar och förebygga brott utöver de som sker mot just dem. Att ha med näringslivet i det brottsförebyggande arbetet är också viktigt för att kunna skapa ett gott företagsklimat så att vi får behålla dem i kommunen.
Också Hallstahammars kommun har sedan 2010 ett framgångsrikt samarbete med det lokala näringslivet när det kommer till att stävja brottslighet och öka tryggheten.
– Kommunens samordnare är organisatör för en brottsförebyggande grupp. I denna grupp representeras flera olika samhällsaktörer, däribland näringslivet. I denna grupp ger alla aktörer sin lägesbild och utifrån de behov som identifieras kan aktörerna göra gemensamma insatser, som kan ge kraftfullare åtgärder än om kommunen själva skulle göra enskilda insatser. Kommunen arbetar även gemensamt och för dialog med näringslivet i flera andra projekt, säger kommunens brottsförebyggande samordnare Joar Larsson.
Särskilt goda resultat har uppnåtts i det trygghetsskapande arbetet i centrummiljön, där näringslivet bidragit med viktiga perspektiv.
– Genom samverkan med näringslivet får vi en bredare lägesbild och samtidigt kan kommunen nå fler medborgare i de trygghetsskapande åtgärderna. Många företagare befinner sig i centrum och på det viset har de en viss social kontroll av platsen. Genom att många handlare har sina fastigheter där har de möjlighet att arbeta med den fysiska miljön och göra den inbjudande och trygghetsskapande. Företagen har ett brett nätverk som för kommunen är viktigt att ha kontakt med. Genom detta kan vi arbeta mot samma mål och behov, menar Joar Larsson.
Ett av de Stockholmsföretag som fått erfara den ökande brottsligheten är Svenska Retursystem AB. VD Anna Elgh välkomnar att kommunerna nu trappar upp sitt brottsförebyggande arbete och uppmanar dem till gränsöverskridande samverkan.
– I vårt fall är det viktigt att man tar ett nationellt grepp om frågan och att kommunerna i högre utsträckning samarbetar med varandra. Vi levererar till kunder i hela Sverige som sedan skickar våra lådor och pallar vidare till slutanvändare såsom restauranger och butiker. Vi vet inte var våra lådor och pallar befinner sig vid varje givet tillfälle och kan därför inte koppla en specifik låda som säljs till en specifik stöld som kan ha skett var som helst. Antagligen krävs det en annan lagstiftning som skyddar egendom i cirkulära flöden och delningsekonomi på ett bättre sätt.
