Stockholmsregionen måste vara attraktivt för internationell kompetens

Svenska företag har ett växande behov av personer med internationell kompetens. Samtidigt får de allt svårare att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens – inte minst eftersom den internationella konkurrensen om nämnda grupp ökar.

Under 2021 misslyckades tre av tio rekryteringsförsök i Svenskt Näringslivs medlemsföretag helt på grund av att det inte finns medarbetare med rätt kompetenser att anställa. Så mycket som 71 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera personer med en högskoleutbildning. Kompetensbristen försämrar svensk tillväxt, konkurrenskraft, innovationsförmåga och välstånd.

Svenskt Näringslivs rapport Företagens behov av internationell kompetens pekar ut fem områden som påverkar företagens möjligheter att rekrytera negativt. Det handlar om tids- och resurskrävande tillståndsprocesser hos migrationsverket, skattenivåer, bristen på bostäder och internationella skolor, brist på initiativ som hjälper medföljande och en försämrad Sverigebild.

Åsa Edman Källströmer är VD på rekrytering och konsultföretaget TNG som sedan 2004 hjälpt företag att rekrytera talanger internationellt. Hon känner igen bilden som ges i rapporten.

– Vi är ett konsult- och rekryteringsföretag som sedan starten sedan 2004 jobbat med frågan varför talanger väljs bort på felaktiga grunder. Vi arbetar fördomsfritt och fokuserar enbart på kvaliteter. Vi har utvecklat en rekryteringsprocess som tittar på vilka kompetenser som efterfrågas och det är dem som vi bedömer under processens gång. Vi söker framför allt personer i Sverige. Men för många befattningar går det inte att hitta kompetensen i Sverige, då måste vi söka bredare. Det viktigaste är att vi hittar de bästa, mest kvalificerade kandidaterna, sedan är nationaliteten underordnad när vi pratar om den här specialistnivån, säger Åsa Edman Källströmer.

För många företag som TNG hjälper med rekrytering är den efterfrågade kompetensen avgörande för att företaget ska kunna fortsätta att expandera.

– När man får in personer från utanför EU, är det väldigt oklart hur lång tid det tar. Det är snåriga processer och företagen får inga besked om när tillstånd kan bli beviljade. Och det här handlar ju i grunden om Sveriges konkurrenskraft. Den här typen av personer kan vara avgörande för om ett företag kan expandera eller inte. Och kan de inte expandera så kan de heller inte anställa några fler. Det är en risk för företagens och Sveriges tillväxt, säger Åsa Edman Källströmer.

Åsa Edman Källströmer säger att Sveriges attraktivitet spelar stor roll för möjligheterna att locka talanger till Sverige. För den kandidat som väljer mellan olika länder spelar smidiga processer och förutsägbarhet stor roll.

– Hur gör vi för att kunna attrahera specialistkompetens och hur kan administrationen minska? Det är klart att det måste finnas regler men det skulle kunna gå att göra på ett mycket enklare och effektivare sätt. Just att det tar så lång tid gör att vi skrämmer bort kandidater. Kan vi då inte heller locka med bostäder och låga skatter etc, ja då är inte vår attraktionskraft jättestark, säger Åsa Edman Källströmer.

Rapporten visar att flera av våra grannländer arbetar intensivt för att öka sin attraktivitet och minska administrationen, för att locka till sig internationell arbetskraft. Åsa Edman Källströmer ser dock fler vägar för att minska de svenska företagens kompetensbrist.

– Vi måste i större utsträckning börja arbeta på utbildningsfronten. Vi skulle behöva lägga mycket mer resurser på ”upskilling” av personer. Det sker till viss del idag men det skulle behöva göras mycket mer. Det är inte alltid sju års utbildning som behövs utan det kan finnas snabbspår och kortare vägar. Alla måste inte ha akademisk examen även om man ska jobba i ett specialistyrke. Personer med olika erfarenheter skapar mångfald och hållbarhet inom företagen. Det skapar innovation, säger Edman Källströmer.