Låt hjärnan va’ med

En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att tre av tio försök att anställa en person i Uppsalaregionen misslyckades. Helt enkelt för att arbetsgivaren inte lyckades hitta rätt kompetens. Hur kommer det sig?

Det finns de som menar att många unga väljer ”fel” utbildning, med väldigt mycket hjärta och väldigt lite hjärna och eftertänksamhet med i beslutet. Det ligger någonting i det. Men varför är det så? Kanske hittar vi svaret när vi tittar närmare på vilken beslutsmodell vuxenvärlden uppmanar de unga att använda när de ska välja utbildningsväg? ”Det är viktigt att välja med hjärtat”, hör jag i alla möjliga och omöjliga sammanhang, även från studie- och yrkesvägledarna själva. Och självklart ska hjärtat vara med. Ett val av utbildning som inte ger en bra mag(hjärt)känsla kan aldrig bli bra. Men om bara hjärtat är med är risken stor att valet känns rätt just nu, men väldigt fel lite längre fram.

När det gäller mindre viktiga val än valet av gymnasieprogram skulle vi aldrig komma på idén att låta våra unga välja med bara hjärtat och lusten. Vi är med och bromsar och resonerar, sätter gränser och visar på så sätt att vi bryr oss. De flesta är överens om att det är synonymt med klokt föräldraskap. Men när det gäller valet av utbildning så är det alltför vanligt att vuxenvärlden kliver tillbaka. Vi förväntar oss att en femtonåring med hjärtat ska fatta de bästa utbildningsbesluten, utan att vi är med och lotsar genom att beskriva konsekvenserna av valen.

Även om föräldrar har huvudansvaret för sina barn, har många begränsade kunskaper om dagens och framtidens arbetsmarknad och vilka studievägar som leder var. De unga bekräftar också själva i undersökningar att det får veta alldeles för lite om arbetsmarknaden då de väljer utbildningsväg. Tänk om våra viktiga studie- och yrkesvägledare inte bara hade till uppgift att beskriva vilka utbildningsvägar som leder fram till vilket yrke? Tänk om de också fick till uppgift att resonera med våra femtonåringar kring utbildningsvalet och konsekvenserna av det? Att det populära, upplevt ”breda” samhällsprogrammet i första hand förbereder för högre studier? Och att ett yrkesprogram idag både ger mycket goda chanser till välbetalda jobb efter gymnasiet och behörighet till högskolan.

Att guida och lotsa unga människor till ett klokt gymnasieval handlar inte om att krossa unga människors drömmar, det handlar om att ta vuxenansvar och vägleda. Om både hjärta och hjärna får vara med i valet av gymnasieprogram ökar chanserna att det blir bra, både under och efter utbildningen.