NYHET11 januari 2024

Låt hjärnan va’ med

I slutet av sextiotalet sjöng Sonya Hedenbratt låten ”Låt hjärtat va’ me’”, en låt var och varannan människa gick och trallade på. Att låta hjärtat vara med när man ska fatta beslut är oerhört viktigt. Men att bara följa sitt hjärta kan ibland få oväntade och mindre angenäma konsekvenser

Om både hjärta och hjärna får vara med i valet av gymnasieprogram ökar chanserna att det blir bra, både under och efter utbildningen.Foto: Canva
Anna-Lena Holmström efterlyser mer samtal med våra femtonåringar kring utbildningsvalet och konsekvenserna av det.
Foto: Ulf Börjesson/Ernst Henry Photography AB

En del val i livet blir väldigt mycket bättre om vi är noga med att låta både hjärta och hjärna få komma till tals. Ett sådant val är valet av gymnasieprogram. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att tre av tio försök att anställa en person i Uppsalaregionen misslyckas. Helt enkelt för att arbetsgivaren inte hittar rätt kompetens

Ibland hävdar vuxenvärlden att unga väljer ”fel” gymnasieprogram utifrån var jobben finns. Och det ligger kanske någonting i det. Men varför är det så? Kanske hittar vi svaret när vi tittar närmare på vilken beslutsmodell som vuxenvärlden uppmanar de unga att använda när de ska välja utbildningsväg? Rådet och övertygelsen ”Det är viktigt att välja med hjärtat”, hör jag (alltför) ofta. Även från studie- och yrkesvägledarna själva. Och självklart ska hjärtat vara med. Ett val av utbildning som inte ger en bra mag(hjärt)känsla kan aldrig bli bra. Men om bara hjärtat är med är risken stor att valet känns rätt just nu, men väldigt fel lite längre fram.

När det gäller mindre viktiga val än valet av gymnasieprogram skulle vi aldrig komma på idén att låta våra unga välja med bara hjärtat. Vi är med och bromsar och resonerar, sätter gränser och visar på så sätt att vi bryr oss. De flesta är överens om att det är synonymt med klokt föräldrar- och ledarskap. Men när det gäller valet av utbildning så är det alltför vanligt att vuxenvärlden slänger ledartröjan. I stället förväntar vi oss att en femtonåring med hjärtat ska fatta de bästa utbildningsbesluten, utan att vi är med och leder genom att beskriva konsekvenserna av valen.

Även om föräldrar har huvudansvaret för sina barn, har många begränsade kunskaper om dagens och framtidens arbetsmarknad och vilka studievägar som leder vart. De unga bekräftar också själva i undersökningar att det får veta alldeles för lite om arbetsmarknaden inför att de ska välja utbildningsväg. Vilka jobb finns i närområdet, vilka jobb kräver flytt eller pendling? Det här behöver vi göra någonting åt och näringslivet hjälper gärna till.

Studie- och yrkesvägledningen är inte bara en funktion, det är hela skolans ansvar, men tänk om vi kunde börja med att bredda studie- och yrkesvägledarnas uppdrag så att det också fick till uppgift att resonera med 15-åringarna kring vilka konsekvenser ett val får. Passar gymnasieprogrammet och dess inriktning dig som person? Är det lätt eller svårt att få jobb efter examen? Är utbildningen skräddarsydd för vidare utbildning eller för jobb direkt efter gymnasiet eller kanske både och?

Att välja tekniska och naturvetenskapliga utbildningar står långt ner på våra ungdomars önskelistor. Samtidigt är det yrken inom just de områdena vi behöver för att klara den gröna omställningen, vet de klimatmedvetna ungdomarna om det? Uppsalaregionens företag skriker efter arbetskraft samtidigt som vi har en stigande långtidsarbetslöshet. Den ekvationen går inte ihop. Vår välfärd urholkas när allt färre klarar att försörja sig själva och företag hindras från att växa och bidra till välfärden för att de inte får tag på folk.

Att resonera med en ung människa om konsekvenserna av ett val är inte att krossa unga människors drömmar, det handlar om att ta vuxenansvar och vägleda. Med ett mer komplett beslutsunderlag skulle många unga slippa arbetslöshet och utanförskap och snopet undra vad som gick fel. De valde ju med hjärtat?

Fakta

Just nu pågår val till gymnasiet. Den som vill skaffa sig mer kunskap om olika utbildningar, vilka som leder till jobb direkt efter gymnasiet och vad man tjänar efter avslutat utbildning, går med fördel in på ekonomifakta.se/gymnasiepejl.

GymnasieskolanGymnasiepejl
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist