Så kan kommunerna minska brott mot företag 

”Det pratas mycket om kriminalitet som drabbar privatpersoner, men det är väldigt tyst om brott mot företag. 27 procent av företagen påverkas negativt av brottslighet och myndigheterna måste nu rikta blicken mot detta område. Det säger Göran Grén, chef för avdelningen företagsjuridik, Svenskt Näringsliv som här levererar en åtgärdsplan för kommuner. 

Ingen kan ha undgått de senaste månadernas intensiva debatt kring skjutningar, sprängningar, klaner och gängkriminalitet. Men i debatten handlar det nästan uteslutande om hur privatpersoner drabbas. 

– Det är naturligtvis mycket illa, men tyvärr missar både myndigheter och media de stora förluster och skador som företag som drabbas av brott råkar ut för, säger Göran Grén. 

En rapport från utredningsinstitutet HUI Research visar att stölder, skadegörelse och inbrott kostar företagen 40 miljarder kronor årligen. 

– Det är enorma summor och då tillkommer alla indirekta kostnader som till exempel nya larm och bevakningstjänster. Det är upp till Brottsförebyggande rådet och berörda myndigheter att lyfta debatten på ett bättre sätt än som gjorts, säger Göran Grén. 

– Vi som företräder många av de här företagen har inte svaren på hur vi stoppar kriminaliteten, men vi står för analysen av effekterna och de är allvarliga. Vi bedömer att endast en låg andel rapporterar brotten vilket är ett problem i sig, men 27 procent av företagen upplever att de påverkas negativt av brott och otrygghet. För Västernorrland specifikt är siffran 25 procent och vi kan se hela frågan som en del av glesbygdsproblematiken med minskade polisiära resurser utanför storstäderna, säger han vidare. 

Det här är siffror som framkommer i den enkät som Svenskt Näringsliv gjorde i samband med med årets undersökning av företagsklimatet. Det var passande nog också i samband med att Svenskt Näringsliv Västernorrland hade sitt årliga rankingsläpp, denna gång på Midlanda flygplats den 23 september, som Göran Grén höll en föreläsning där han tog upp ämnet kriminalitet som drabbar företag. Men han pratade även om återstart av Sverige och av företagen efter ett drygt halvår med pandemi. 

– En undersökning med 500 företagsledare i USA visar att 55 procent av dessa inte räknar med normalläge förrän 2023 och att 50 procent av de jobb som försvunnit inte kommer tillbaka. Vi måste ställa oss frågan vad det betyder för samhällsstrukturen och för ett land som Sverige som är extremt beroende av omvärlden. 

Svensk BNP beräknas minska med 4,4 procent i år och arbetslösheten hamnar på 8,7 procent. Utifrån sitt perspektiv som expert på företagsjuridik gav Göran Grén flera exempel på områden där han anser att det finns stor förbättringspotential och där rätt insatser kan hjälpa Sverige upp på fötter. 

– 2019 gjordes offentliga upphandlingar till ett värde av 700 miljarder kronor, motsvarande 17 procent av Sveriges BNP. En inköpsfunktion hos en myndighet som ligger nära ledningen ger av erfarenhet besparingar på 5-15 procent. Dessa miljarder i besparingar kan användas till mycket som genererar tillväxt. 

Förenklade tillståndsprocesser, och minskat regelkrångel är andra saker som står på Göran Gréns önskelista och där är uppmaningen till myndigheter att välja attityden att lotsa och vägleda istället för att vara enbart en kontrollfunktion.  

– Sammanfattningsvis finns inga mirakelkurer för att återstarta landet, vi måste tillsammans lägga ner ett hårt arbete och inte minst stärka både offentliga och privata investeringar för att behålla konkurrenskraft, öka efterfrågan och stimulera BNP. De sanningar som gällde innan pandemin gäller även efter, säger Göran Grén.