Så många kvinnor äger bolag: Välfärdssektorn driver utvecklingen
Kvinnors andel bland dem som kontrollerar svenska företag har ökat sedan 2017. Företag inom välfärdssektorn och nystartade bolag driver utvecklingen. Samtidigt väljer allt färre unga kvinnor att starta företag, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
Rapporten bygger på uppgifter från Bolagsverkets register över så kallade verkliga huvudmän. Till skillnad från äldre statistik, som ofta har utgått från exempelvis styrelseposter eller företagarens inkomst, visar registret vem som faktiskt ytterst kontrollerar ett bolag.
Mätningen är möjlig tack vare en lag från 2017 som innebär att icke-börsnoterade bolag ska registrera minst en verklig huvudman. Uppgifterna ger därmed en betydligt mer direkt bild av ägandet i svenska företag.
– Utvecklingen sker framför allt i nystartade bolag, säger Nikolay Angelov, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium i Näringslivets hus i Stockholm om rapporten.
Nystartade bolag pådrivande
Utvecklingen har varit svag men stabil över tid. Sedan 2017 har kvinnors ägande som helhet ökat från 21,7 procent till 23,2 procent 2025. Bland nystartade bolag har ökningen gått från 22,8 procent till 25,2 procent.
Samtidigt är skillnaderna mellan olika delar av näringslivet stora. Kvinnor är särskilt väl representerade bland ägare och kontrollpersoner i välfärdssektorn, medan deras andel är betydligt lägre i andra branscher som bygg- och transportbranschen.
Andelen har ökat i alla län, men den geografiska variationen är tydlig. Högst är den i Gotland (25,5 procent) och lägst i Västernorrland (19,4 procent).
Det finns också en tydlig generationsaspekt.
– Samtidigt har andelen kvinnor bland unga företagare minskat över tid, säger Nikolay Angelov.
”Går miste om innovation och konkurrenskraft”
Minskningen i gruppen 18–25 år har skett varje år och andelen kvinnor har minskat från 25,2 procent år 2017 till 19,9 procent år 2024.
Utvecklingen förklaras inte av att färre unga kvinnor driver bolag, utan av att antalet bolag med unga män bland huvudmännen har vuxit i betydligt snabbare takt, enligt rapporten.
Pernilla Norlin, samhällspolitisk chef på Företagarna, har också märkt av en trend där yngre kvinnor väntar med att starta företag.
– Det är vanligt förekommande att det sker lite senare, att man inte tar klivet förrän man har etablerat sig i sin bransch, säger hon.
Debatt om vinster i välfärden hotar
Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright, som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner, ser stora risker med att yngre kvinnor inte startar bolag i större utsträckning.
– Det är otroligt oroväckande att det sjunker. VI kommer att se konsekvenser för framtidens näringsliv, och gå miste om innovation och konkurrenskraft, säger hon.
Lovisa Lanryd, välfärdsexpert, anser att det höga tonläget i den politiska debatten om vinster i välfärden har bidragit till den avvaktande utvecklingen.
– Debatten är den mest bidragande faktorn till varför det ser ut så här idag. Politisk osäkerhet om vinst och företagande i kvinnodominerande branscher drabbar kvinnors företagande särskilt hårt, säger hon.
Rapporten förordar stärkt kompetens och självförtroende i företagande för att vända utvecklingen. Att ge fler unga kvinnor möjlighet att driva UF-företag är en viktig åtgärd i det arbetet, konstateras i rapporten.
Kvinnor bland verkliga huvudmän per bransch 2024
Välfärdstjänster: högst andel kvinnliga verkliga huvudmän. I små bolag (1-9 anställda) är andelen 46,1 procent. Bland de största bolagen (över 200 anställda) är den 27,5 procent.
Besöksnäring och service: runt 40 procent i små bolag och cirka 20 procent i större bolag.
Handel: omkring 20 procent.
Jordbruk, skogsbruk och fiske: Runt 20 procent.
IT, finans, juridik och ekonomi: Runt 20 procent hos mindre bolag. Bland de största bolagen är andelen 7,3 procent.
Transport: omkring 10 procent i mindre bolag och 16,2 i större bolag.
Tillverkning, utvinning och energi: Cirka 14 procent för små och större bolag.
Byggverksamhet: I bolag utan anställda är andelen 12 procent och i de största bolagen omkring 8 procent.
Källa: Svenskt Näringsliv, Bolagsverket.
