Svenskt NĂ€ringsliv logoSvenskt NĂ€ringsliv logo
LogoLogo
LogoLogo
NYHET8 september 2021

Social taxonomi, nej tack!

Taxonomin ska ange vad som Àr hÄllbara investeringar och inte. Fokus ligger pÄ miljöfaktorer, men föreslÄs utökas med sociala aspekter. Jonas Berggren, internationell analyschef, varnar för att det senare kan bli ett administrativt monster som leder till fÀrre hÄllbara investeringar.

Sociala taxonomin riskerar att leda bort investeringar frÄn omrÄden dÀr de gör bÀst social nytta, menar Jonas Berggren, internationell analyschef. Foto: Ernst Henry Photography

TÀnk om det skulle gÄ att objektivt stÀlla upp standardiserade kriterier för vilka typer av verksamheter som ger mest samhÀllsnytta, eller skada, och sedan fÄ privata investeringar att styras till, eller frÄn, dessa verksamheter. En sorts resultattavla som visar fondförvaltare och andra investerare vilka företag som Àr mest socialt hÄllbara.

Idén om ett sÄdant system gÄr under beteckningen social taxonomi. Nyligen var det deadline för synpunkter pÄ en rapport som förordar att det införs pÄ EU-nivÄ. Rapporten Àr författad av en arbetsgrupp i den sÄ kallade EU-plattformen för hÄllbara investeringar pÄ uppdrag av EU-kommissionen.

Förslaget att göra motsvarande pÄ miljöomrÄdet, den sÄ kallade gröna taxonomin, har fÄtt mycket uppmÀrksamhet. I Sverige har det varit en diskussion om hur en ofördelaktig klassificering av till exempel vattenkraft eller skogsbruk skulle kunna fÄ stora negativa konsekvenser för bland annat jobb och ekonomi. FrÄgan om en social taxonomi har dock Ànnu inte kommit upp i den allmÀnna debatten, men med tanke pÄ arbetsgruppens lÄngtgÄende förslag Àr det nog dags! 

I rapporten föreslĂ„s ett system uppbyggt i tvĂ„ dimensioner: En ”vertikal” dĂ€r vissa typer av verksamheter kategoriseras som att de ger ett markant bidrag till social utveckling, exempelvis vattenförsörjning och utbildning, eller Ă€r skadliga, som vapentillverkning eller spelbolag. Och en ”horisontell” dĂ€r ett agerande oavsett verksamhet klassas som positivt, till exempel sĂ€ker arbetsmiljö, anstĂ€llning av handikappade, eller negativt om det anses gĂ„ emot mĂ„len om meningsfullt arbete, konsumentintresset eller ”inkluderande och hĂ„llbara samhĂ€llen”.

Dessutom föreslÄs kriterier för hÄllbar bolagsstyrning som jÀmn könsfördelning i styrelser, ersÀttning utifrÄn uppnÄdda hÄllbarhetskrav liksom för skatteplanering.

LÄter det krÄngligt?

Ja, upplÀgget uppvisar alla tecken pÄ att kunna utvecklas till ett administrativt monster med höga kostnader för rapportering och uppföljning. Det Àr ocksÄ i grunden feltÀnkt. Det bortser frÄn att vÀrderingen av ett företags samhÀllsnytta/sociala hÄllbarhet med nödvÀndighet innebÀr en avvÀgning mellan olika sociala mÄl, dÀr utfallet varierar utifrÄn lokala eller nationella förutsÀttningar och mer eller mindre subjektiva preferenser. DÄ rapporten dessutom definierar bort företagens bidrag till jobb, skatteintÀkter och ekonomisk tillvÀxt, riskerar sociala taxonomin att i praktiken leda bort investeringar frÄn omrÄden dÀr de gör bÀst social nytta.

Att gÄ vidare med rapportens förslag skulle var mycket kontroversiellt. Dess inkludering av kriterier som berör lönepolicys och anstÀllningsförhÄllanden gÄr direkt in i den nationella arbetsrÀtten inklusive kollektivavtalsförhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Bolagsstyrningskriterier lÀr ocksÄ ses som en inblandning i nationell lagstiftning och praxis liksom i ÀganderÀtten. För att inte tala om kriterier som syftar till att företag ska betala mer skatt Àn vad som följer av nationell lag.

Det Ă€r viktigt att utvecklingen mot att företag tar alltmer hĂ€nsyn till hĂ„llbarhet generellt, inklusive social hĂ„llbarhet, fortsĂ€tter. Inte minst för svenska företag, som ofta ligger i framkant internationellt. Det har frĂ€mst varit en marknadsstyrd utveckling, som visat sig mycket effektiv för att Ă„stadkomma resultat eftersom företagen kan sĂ€tta in resurser dĂ€r de gör mest nytta. Även tuffa och generella minimikrav har drivit pĂ„. Men att pĂ„ det sociala omrĂ„det sĂ€tta upp en ”one-size-fit-all” taxonomi pĂ„ EU-nivĂ„, som föreslĂ„s i rapporten, Ă€r en synnerligen dĂ„lig idĂ© för att driva utvecklingen framĂ„t.

LÄt den sociala taxonomin stanna pÄ ritbordet!

HĂ„llbar utveckling genom Agenda 2030Arbetsmarknad EU
Kontakta Svenskt NĂ€ringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter pÄ Tidningen NÀringslivet
Tidningen NĂ€ringslivet
Tidningen NÀringslivet Àr för dig som Àr intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och nÀringspolitik.
Prenumerera pÄ Nytt frÄn Svenskt NÀringsliv
Kontakta Svenskt NĂ€ringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera pÄ Nytt frÄn Svenskt NÀringsliv
Ta del av fler nyheter pÄ Tidningen NÀringslivet
Tidningen NĂ€ringslivet
Tidningen NÀringslivet Àr för dig som Àr intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och nÀringspolitik.
Kontakta Svenskt NĂ€ringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter pÄ Tidningen NÀringslivet
Tidningen NĂ€ringslivet
Tidningen NÀringslivet Àr för dig som Àr intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och nÀringspolitik.
Prenumerera pÄ Nytt frÄn Svenskt NÀringsliv
Kontakta Svenskt NĂ€ringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter pÄ Tidningen NÀringslivet
Tidningen NĂ€ringslivet
Tidningen NÀringslivet Àr för dig som Àr intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och nÀringspolitik.
Prenumerera pÄ Nytt frÄn Svenskt NÀringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist