DSA – ett nytt ramverk för den digitala ekonomin 

Den digitala omvandlingen har bidragit stort till utvecklingen av såväl EU:s ekonomi som skapat omfattande samhällsnytta. Digitala tjänster har varit starkt bidragande i utvecklingen. Den övergripande rättsliga ramen för digitala tjänster är dock oförändrad sedan antagandet av e-handelsdirektivet år 2000 och regelverket är inte tillräckligt anpassat till den snabba expansionen av plattformsekonomin och de utmaningar som detta har medfört. Det finns också behov att motverka den fragmentering av strategierna som olika medlemsstater antagit för övervakning av olagligt innehåll på nätet. DSA syftar därför till att modernisera och harmonisera ansvars- och säkerhetsreglerna för leverantörer av digitala tjänster för att uppnå en välfungerande inre marknad. Detta arbete är nu inne i sin slutfas, där EU kommissionen, Europaparlamentet och Rådet (medlagstiftarna) förhandlar i trilog om en slutlig lagtext. DSA är en av prioriteringarna under det nuvarande franska ordförandeskapet i EU:s ministerråd, och intensiva förhandlingar väntas för att nå i mål med DSA före sommaren.

Inför kommande triloger uppmanar Svenskt Näringsliv medlagstiftarna att beakta EU kommissionens ursprungliga förslag och dess avsikt att skapa en övergripande horisontell lagstiftning. Svenskt Näringsliv är särskilt oroad över de ytterligare artikelförslag som röstades igenom i Europaparlamentet just före antagandet av dess slutliga DSA version. Artikelförslag som riskerar att accepteras i de stundande förhandlingarna eller annars kunna användas som förhandlingsvaluta. För företagen är det viktigt att all ny reglering föregås av noggranna konsekvensbedömningar för att säkerställa att bland annat proportionerliga och förutsägbara regler som håller över tid och som bidrar till innovation och ett bra investeringsklimat. Sådana analyser har knappats gjorts på de nyaste artikelförslagen, vilket motiverar ett restriktivt tillvägagångssätt.

Bland de nya artikelförslag som Europaparlamentet röstade igenom i sin version av DSA finns förbud mot vissa sk dark patterns (förbud mot användargränssnitt som används för att lura användare) och förbud mot viss riktad marknadsföring. Svenskt Näringsliv har här kommenterat förbudet mot riktad marknadsföring, eftersom Europaparlamentet också röstade igenom motsvarande ändringsförslag i ett sent skede inför de pågående trilogerna om Digital Markets Act (DMA). Svenskt Näringsliv anser att det är lämpligare att reglerna om marknadsföring och skydd av enskilda personers personuppgifter bör övervägas i annan vertikal lagstiftning snarare än i DSA (eller DMA). Detta för att skapa regelstringens och för att vidhålla DSA:s karaktär av en övergripande horisontell lagstiftning.

Företagen behöver principbaserad och teknikneutrala regler som håller över tid. Det har därför varit viktigt för Svenskt Näringsliv att de befintliga principerna i e-handelsdirektivet upprätthålls, något som också medlagstiftarna synes vara överens om. Detta innebär att nuvarande begränsade ansvarsregim för mellanhänder upprätthålls och att ingen allmän skyldighet att övervaka olagligt innehåll införs. På samma sätt är medlagstiftarna överens om att behålla den nuvarande ursprungslandsprincipen, en princip som gör det lättare, särskilt för små och medelstora företag, att snabbt utvidga och skala upp affärsverksamheten utan att behöva anpassa sig till specifika lagar i andra medlemsländer.

Svenskt Näringsliv anser att tillsynen av digitala marknader ska vara en offentlig, inte en privat, funktion. Utgångspunkten bör därför vara att förmedlare av digitala tjänster får ett föreläggande som tydligt anger vilket innehåll som är olagligt och bör tas bort. Svenskt Näringsliv stöder därför de förtydliganden som föreslagits av både Europaparlamentet och Rådet och som bidrar till att undvika rättslig osäkerhet eller betungande administration för aktörer som tar emot ett föreläggande. Detta är viktigt, inte minst eftersom sådana förelägganden också kan komma från myndigheter i andra medlemsstater. Det är till exempel relevant att föreläggandena innehåller en direkt hänvisning till lämplig URL och att - om det finns flera alternativa adressater - föreläggandet riktas till den mottagare som är bäst lämpad att agera på föreläggandet.

Svenskt Näringsliv stöder också den åtgärds- och meddelandemekanism som gör det möjligt för andra att flagga innehåll som olagligt. Samtidigt vill Svenskt Näringsliv betona att möjligheten för ”varje individ” eller ”enhet” som ”tror” att information kan vara olaglig riskerar att skapa oavsiktliga konsekvenser som misstag eller missbruk. Vi vill därför uppmuntra medlagstiftarna att införa skyddsåtgärder för att förhindra sådant missbruk.

För att bekämpa olagligt innehåll på nätet föreslås i DSA nya skyldigheter för leverantörer av digitala tjänster genom att gradvis införa strängare tranparenskrav gentemot offentliga myndigheter och slutanvändare. Att dela information är alltid ett känsligt ämne eftersom det väcker oro för att potentiellt känslig företagsinformation röjs. Företags datadelningspolicyer återspeglar många komplexa legala frågeställningar och utmaningar gällande bl.a. kunders integritetsskydd, efterlevnad av dataskyddsregler, kommersiella överväganden och interoperabilitetsfrågor. Den slutligt antagna DSA texten måste därför säkerställa proportionella och tydliga transparenskrav som bara omfattar relevant informationsutbyte. Transparenskraven måste vara utrustade med lämpliga skyddsåtgärder och det måste säkerställas att de är anpassade till befintlig EU rätt.