Konkurrensverket har för första gången fattat beslut om konkurrensskadeavgift. Ärendet visar att myndigheten nu har rutiner på plats för en rättssäker beslutsprocess. Nu finns inga anledningar att vänta med att införa beslutanderätt även för konkurrensmål där offentliga aktörer snedvrider konkurrensen, skriver Stefan Sagebro, expert på konkurrens- och statsstödsfrågor.
Den 20 oktober 2022 fattade Konkurrensverket beslut om att två taxibolag ska betala sammanlagt 1 550 000 kronor i konkurrensskadeavgift för otillåtet samarbete i samband med att de lämnade anbud på en upphandling av färdtjänst.
Det är förstås ingen jättestor summa, så varför är då detta ärende viktigt? Jo, för att det är första gången som Konkurrensverket använder sig av sin nyvunna beslutanderätt som myndigheten gavs i och med lagändringar i mars 2021. Myndigheten kan nu själv fatta beslut i första instans, istället för att som tidigare behöva väcka talan i domstol. Beslutet kan sedan överklagas till Patent- och marknadsdomstolen.
Svenskt Näringsliv tillstyrkte denna förändring i vårt remissvar (30/2020). Vi menade att förändringen har förutsättningar att göra myndighetens tillsynsarbete mer tydligt, effektivt och harmoniserat i förhållande till hur andra konkurrensmyndigheter i Europa arbetar. Samtidigt betonade vi särskilt frågan om rättslig säkerhet. Vi skrev:
”Ytterligare en aspekt på rättssäkerhet är att både den utredande och beslutande rollen i och med föreliggande lagförslag utförs av en och samma myndighet, och huruvida det kan föranleda att Konkurrensverkets objektivitet kan ifrågasättas. I denna del kan Svenskt Näringsliv inte nog poängtera vikten av att en tydlig organisation kommer på plats som omhändertar dessa farhågor och som upprätthåller och helst också stärker förtroendet för myndigheten.”
Sedan dess har myndigheten på regeringens uppdrag (N2020/00320/MK) tagit fram en ny modell för hur arbetet ska bedrivas rent organisatoriskt. Denna beskrivs i rapporten ”Konkurrensverkets organisation vid en utökad beslutanderätt”. Dessa har nu tillämpats i praktiken. Konkurrensverket beskriver hur man har följt en internt fastslagen struktur för kvalitetssäkring under utredningens gång:
Ingen process är väl förvisso perfekt, och särskilt inte första gången den tillämpas. Konkurrensverket behöver kontinuerligt reflektera över hur detta kan förfinas för att stärka kvalitet och rättslig säkerhet. Nu finns dock rutinerna på plats och dessa har tillämpats, vilket är mycket välkommet.
Det aktualiserar också frågan om att även införa beslutanderätt i mål där det är en offentlig aktör som bryter mot konkurrenslagens bestämmelser. Konkurrensverket är påtagligt redo och kapabel att axla detta ansvar. Numera är det endast i dessa mål om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS) som Konkurrensverket fortfarande måste vända sig till domstol i första instans. Det saknas skäl till varför det ska vara på det viset. Det finns även andra skäl till varför KOS-reglerna skulle behöva ses över för att göras mer tydliga och ändamålsenliga, som vi från Svenskt Näringslivs sida har föreslagit tidigare. Den nya regeringen har alla möjligheter att skapa bättre och tydligare regler för alla aktörer på marknaden – och en förbättrad konkurrens tjänar vi alla på i längden.
Konkurrens