NYHET13 april 2022

Experten: Kostnader för elavbrott kommer att öka

Elavbrott innebär stora samhällsekonomiska kostnader och de förväntas öka markant framöver, enligt en ny rapport. ”Elektrifieringen påverkar sårbarheten i samhället och det innebär att kostnader för elavbrott kommer att öka”, säger Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll.

Det inte är omöjligt att hantera och lindra riskerna vid ett elavbrott. Men det kräver långsiktighet, tydliga spelregler och rätt förutsättningar för investerare, menar Mikael Toll, senior rådgivare på Ramboll. Foto: Mostphotos

Om ett elavbrott på 105 timmar skulle äga rum idag i hela elområde tre skulle de totala samhällsekonomiska kostnaderna uppgå till 45,5 miljarder kronor, enligt en ny rapport som gjorts av Sweco på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Rapporten har även tagit fram två andra framtidsscenarier där man räknat in en ökad elektrifieringsgrad i hela samhället och en ökad effektbrist till följd av det. De analyserna visar att de samhällsekonomiska kostnaderna från avbrott orsakade av effektbrist för hela Sverige landar på 2,8 miljarder kronor år 2035 och på 195,2 miljarder kronor 2045.

Tillgången till stabil, säker och konkurrenskraftigt prissatt el har varit en grundläggande förutsättning för framväxten av den svenska exportindustrin och för hela det svenska samhället. Omställningen och samhällsutvecklingen kräver dock att vi kan använda mer el och att elektrifieringen blir betydligt mer omfattande än idag, menar Marie Knutsen-Öy, ansvarig för energipolicy på Svenskt Näringsliv.

– Vi vill genom denna rapport belysa vikten av att försörjningstrygghetsfrågorna lyfts fram på ett tydligare sätt och sätter också fingret på konsekvenserna av stora elavbrott i ett mer elektrifierat samhälle säger hon.

Svårt bedöma samhällskostnader

Mikael Toll, Senior Rådgivare på Ramboll, menar att det är en bred och viktig fråga, även om det är svårt att bedöma exakta samhällskostnader i framtiden för elavbrott eller eleffektbrist.

– Elektrifieringen påverkar sårbarheten i samhället och det innebär att kostnader för elavbrott kommer att öka. När en större del av samhället blir elberoende innebär det att möjligheterna att hantera elavbrott blir svårare och konsekvenserna blir större, säger han.

Han menar vidare att det inte är omöjligt att hantera, förebygga och lindra riskerna. Och att förebyggande åtgärder även är mer kostnadseffektivt.

– Det kräver långsiktighet, tydliga spelregler och goda förutsättningar för marknadsaktörer som ska investera. Det handlar bland annat om att korta ned tillståndsprocesserna och göra de mer förutsägbara.

Det kommer alltså vara avgörande att det finns långsiktiga spelregler för de som vill investera, konstaterar han.

– Det här handlar om satsningar som är kostnadsintensiva och livslängden på investeringarna är lång. Då behöver det finnas en långsiktighet och en tilltro till att spelreglerna är hyfsat stabila över tid. Man ska veta vad det är som gäller, och det får inte ändras för ofta.

Det finns utmaningar i hela elsystemet, och de har varit tydliga under en längre tid, konstaterar Mikael Toll.

Stora utvecklingsbehov 

– Det finns stora utvecklingsbehov med långa tidshorisonter och det handlar om stora ekonomiska satsningar. De förutsättningar vi har i dag, med höga priser, problem i överföringen och lite elproduktion nära stora befolkningscentra, där elanvändningen är stor, är inte alls bra. Vi måste få ett bra och tillförlitligt energisystem med hög försörjningstrygghet och rimliga priser – samtidigt som miljöeffekterna är små.

Han menar vidare att elproduktionen mår bra av en diversifiering och att olika typer av produktionsslag har olika styrkor och svagheter.

– Men en del handlar om att få mer produktion närmare elanvändarna och jag tycker att det finns en mycket större potential för kraftvärme än vad vi använder idag.

Svenskt Näringsliv har gjort undersökningar bland medlemsföretagen som visar att många företag redan idag stött på problem i elsystemet som hämmat eller omöjliggjort vissa investeringar.

– Vi ser även att allt fler företag har gjort, eller planerar att göra, investeringar för att undvika negativa konsekvenser av brister i elsystemet. Med en ökad elektrifiering kommer dessa utmaningar bli väldigt mycket större. Därför är det av största vikt att redan ny lyfta denna problematik så att kostnadseffektiva lösningar hinner komma på plats, säger Marie Knutsen-Öy.

Svenskt Näringsliv startade projektet Kraftsamling Elförsörjning för mer än två år sedan efter signaler om en oroväckande utveckling av Sveriges elsystem som behövde reinvesteringar i elproduktion och nätutveckling, samtidigt som klimatomställningen utmanar elsystemet kraftigt.

– Utvecklingen i Europa har gjort det än tydligare att vi behöver fasa ut fossila bränslen, främst från Ryssland men även att alla fossilfria kraftslag behövs, säger Marie Knutsen-Öy.

Kriget i Ukraina är fasansfullt och får katastrofala konsekvenser direkt med mänskligt lidande som följd, konstaterar Mikael Toll.

– Men det får även konsekvenser för energiförsörjningen. Energiförsörjningen skapar mycket nytta och välstånd, men gör oss också sårbara. För många är det här ett uppvaknande, även om hotbilden inte är ny. Det finns ett stort behov för många att rusta upp arbetet med säkerhetsfrågor och civilt försvar, på många nivåer i samhället och i energiförsörjningen.

Undvika stort beroende

Ryssland är en stor exportör och tjänar mycket pengar på att exportera energi, menar han.

– För svensk del behöver vi dra röda linjer mot Ryssland och se till att vi har eget självbestämmande och olika möjligheter. Det är viktigt att inte sitta fast i ett för stort direkt beroende. Här kan även energieffektiviseringsåtgärder ha betydelse. Om vi minskar det totala energibehovet minskar vi även behovet av import från instabila länder, säger han.

– Här kan även energieffektiviseringsåtgärder ha betydelse. Om vi minskar det totala energibehovet minskar vi även behovet av import från instabila länder.

Han menar att det i dagsläget finns ett stort behov av ordentliga konsekvensanalyser.

– Det finns en rad saker vi behöver se över för att se till att vi inte är så lätta att rubba om någon vill oss illa. Energisystemet är en ganska mjuk måltavla. Då finns det ett behov av att ha en god krisberedskap, både i energisystemet och hos energianvändare.

Projekt Kraftsamling ElförsörjningElsystemet
Skriven avRedaktionen
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist