Här är hindren som försvårar för Elgiganten att jobba cirkulärt 

– Den cirkulära ekonomin är otroligt viktig. För oss handlar det om att ta ansvar för hela näringskedjan och förlänga livslängden på olika produkter, säger Niclas Eriksson, vd för Elgiganten.

Han berättar att omställningen lett till att företaget förändrat sin affärsmodell och att de numera jobbar med många olika delar inom den cirkulära ekonomin. Framför allt handlar det om att vara med kunderna före, under och efter ett köp.

– Om du till exempel har ett behov av att byta ut en mobiltelefon så vill vi se om vi kan laga eller reparera den. På så sätt kan vi förlänga livet på telefonen och du slipper köpa en ny.

25 miljoner mobiltelefoner hos svenskarna

Niclas Eriksson lyfter fram att det i dagsläget finns ungefär 25 miljoner mobiltelefoner hemma i svenskarnas byrålådor. Detta samtidigt som det säljs ungefär tre miljoner mobiltelefoner i Sverige varje år.

– Det är egentligen inget farligt att de ligger i byrålådan. Men det är fortfarande dumt då det går att återvinna en telefon till 95 procent. Kobolt kan man till exempel återanvända när man producerar nya produkter och då får man en cirkuläritet i produktionen.

Men problemet är att svenskarna inte lämnar in sina gamla mobiltelefoner, menar han.

– Många kanske är rädda att lämna in telefonen då man har persondata och bilder. Därför har vi lanserat en rad nya tjänster, bland annat säker borttagning av data, så att du får ett certifikat på att allt är rensat. Och efter det kan du sälja din telefon vidare.

Flyttade reparationsverksamheten

Men reparationer blir ofta dyrt i Sverige, och därför flyttade Elgiganten och många andra reparationsverksamheten till lågkostnadsländer.

– Men 2015 så förvärvade Elgiganten Nordens största reparationsföretag Infocare, som numera heter Elcare.

– Det innebär att vi har flyttat hem reparationer till Sverige igen och att vi har kontroll på flödet på ett helt annat sätt. I dag både säljer vi telefoner i Sverige och kan laga dem här. I och med det minskar vi bland annat onödiga transporter.

Nästa steg i den utvecklingen är att flytta verkstaden in i varuhusen för att möta konsumenternas behov.

– Det innebär att vi lagar produkterna på plats. Idag finns det i åtta av varuhusen, men målet är att det ska bli fler framöver.

Finns en rad hinder

Men det finns en rad hinder för den cirkulära ekonomin. Framför allt förlegade skatter och avgifter, konstaterar han och lyfter fram moms på reparationer som ett exempel.

– Om du idag ska laga en cykel så är momsen sex procent, men 25 procent om du ska reparera elektronik. Om då reparationen blir för dyr så blir det inte ekonomiskt hållbart.

Både den som är utförare måste på något sätt få det att gå runt, och konsumenten måste känna att den har råd att reparera, menar han.

– Om man ser till en mobil på andrahandsmarknaden som har återställts och en helt ny telefon så skiljer det bara 20 procent i pris i snitt. Det är en för liten prisskillnad, och det beror på att reparationen är för dyr.

– Får vi bort den höga momsen på reparationer på elektronik så skulle vi få en bättre second hand-marknad och förlänga livet på fler produkter. Då blir det mer lönsamt både för konsumenten och utförare.

Kemikalieskatten kostar mycket

Han lyfter även fram skatten på kemikalier i viss elektronik, den så kallade elektronikskatten som bland annat berör datorer, telefoner, vitvaror och TV-apparater. Skatten har under en längre tid kritiserats då företag tvingas betala skatt trots att skadliga ämnen tagits bort.

– Den har ställt till det ganska mycket och kostar otroligt mycket pengar. Vi vill se reella effekter av de skatter som man inför och att skatterna ska vara enkla, tydliga och rätt samt ge oss en konkurrensneutral arena att spela på.

– Det branschen behöver göra är att lägga så mycket pengar som möjligt på att få till en cirkulär ekonomi.

Pandemin innebar att behovet av att digitalisera samhället ökade, bland annat genom att skapa arbetsplatser i hemmen.

– Den omställningen som vi gjorde under pandemin flyttade fram digitaliseringen flera år. Vi är redan idag i det läge som vi förutspådde att vi skulle vara i 2025 när det gäller digitalisering.

Digitaliseringen driver marknaden

Niclas Eriksson menar att digitaliseringen innebär att konsumenterna får ett större behov av digitala elektroniska produkter.

– Det som tidigare har drivit elektronikmarknaden har varit innovation och nya produkter. Det som driver marknaden idag är digitalisering och det är en ganska stor omställning.

Branschen största utmaningen i dagsläget är den ekonomiska osäkerheten och hur den kan påverka privatekonomin. När branschen samtidigt ska ställa om handlar det om att politiken möjliggör en omställning till den cirkulära ekonomin.

– Vi vill få beslutsfattare att se möjligheterna i en positiv omställning. Det handlar om att möjliggöra snarare än att straffa. Låt oss ställa om till grönt men låt oss vara konkurrenskraftiga, säger Niclas Eriksson.

Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicies på Svenskt Näringsliv, konstaterar att den cirkulära ekonomin är på frammarsch i det svenska näringslivet. Omställningen pågår i alla branscher.

– För att inte bromsa utvecklingen behöver regelverk och andra styrmedel, som idag inte främjar omställningen, hanteras. Bland annat inom miljöområdet men också andra sakområden.

I höst lanserar Svenskt Näringsliv en rapport som beskriver hindren för den cirkulära ekonomin och vilka åtgärder som behöver genomföras för att riva barriärerna.