NYHET12 mars 2021

Rapport: Svensk export ger stor klimatnytta

Svensk export bidrar på flera sätt till lägre utsläpp globalt, visar en ny rapport. Den sammanlagda klimatnyttan motsvarar 26 miljoner ton CO2 per år. ”Vi måste börja räkna med exporten. Exporten ska vara en faktor både i utvärderingen av hur Sverige når klimatmålen och i utvecklingen av klimatpolitiken”, säger Jesper Gyberg, klimatpolicyansvarig på Svenskt Näringsliv.

Svensk energi- och industriproduktion har redan i dag ett stort försprång i klimatomställningen. Foto: TT/Mostphotos

Produktionen av svenska exportvaror skapar i dag klimatnytta motsvarande 26 miljoner ton CO2 per år. Det visar en ny rapport från Material Economics som gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

– Det kan jämföras med Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser, som 2018 uppgick till 52 ton CO2, sa rapportförfattaren Per Klevnäs, på ett seminarium nyligen.

Rapporten har jämfört klimatavtrycket från svenska exportvaror med motsvarande produktion i utomlands.

– Genom att jämföra detta har vi fått en uppskattning av hur stora utsläpp av växthusgaser som undviks. Analysen visar att varor som exporteras från Sverige varje år har gett upphov till 37 miljoner ton CO2 per år om de framställts i andra länder. Men när produktionen skett i Sverige släpper de istället ut elva miljoner ton CO2 per år. Detta betyder att svensk export varje år undviker globala utsläpp på hela 26 miljoner ton CO2.

Ett exempel som han lyfter fram är att svensktillverkade lastbilar som exporteras minskar utsläppen med sju till åtta miljoner ton CO2 under sin livstid.

Sverige kan göra ett väldigt stort avtryck globalt genom exporten
Per Klevnäs, rapportförfattare

– Det här betyder att Sverige kan göra ett väldigt stort avtryck globalt genom exporten, sa Per Klevnäs.

En av rapportens slutsatser är att svensk energi- och industriproduktion redan i dag har ett stort försprång i klimatomställningen.

– Vi har kommit väldigt långt i klimatomställningen. Bland annat har vi ett fossilfritt elsystem och den svenska processindustrin är högeffektiv och har 15 till 20 procent lägre utsläpp än jämförbar produktion i andra länder. Dessutom är bränslen som används i Sverige till stor del förnybara, vilket trycker undan användning av fossila bränslen.

Ibrahim Baylan, näringsminister (S), konstaterade under seminariet att frågan inte bara berör klimatpolitik, utan även näringspolitik.

– Det är kärnan i den svenska konkurrenskraften framåt. Man ska inte underskatta den diskrepansen mellan hur vi gör saker i vårt land och hur andra gör saker i vårt närområde och även globalt. Om man inte tar hänsyn till konkurrenskraften så riskerar man att gå fel.

Ibrahim Baylan, näringsminister (S).
Foto: TT

Forum som fossilfritt Sverige och samverkansprogrammet för näringslivets klimatomställning är viktiga, menade han.

– Det är forum där vi identifierar problemen och tillsammans tar fram verktyg och resultat som bidrar till omställningen.

Han lyfte även fram vikten av att stärka elinfrastrukturen och menade på att debatten om kärnkraftens vara eller inte vara skapar en osäkerhet för företagen.

Om man inte tar hänsyn till konkurrenskraften så riskerar man att gå fel
Ibrahim Baylan, näringsminister (S).

– Det som oroar mig som näringsminister är den osäkerhet som detta skapar. Osäkerhet är kanske den värsta antagonisten mot just investeringar som ska verka över år.

Rapporten visar även att Sverige har möjlighet att mer än fördubbla dagens klimatnytta till 2040.

– Det handlar bland annat om att ta tillvara på möjligheterna för att producera fossilfri malm och järn, att fortsätta vår export av el och vätgas till länder med fossil elproduktion. Men det handlar även om att lösa avfallsproblem genom kemisk återvinning av plast som råvara och även fånga en del av Europas batterimarknad. Det kan ge en klimatnytta på 52 - 65 miljoner ton CO2 per år redan 2040, sa Per Klevnäs.

Enligt Jesper Gyberg, klimatpolicyansvarig på Svenskt Näringsliv, krävs det ett perspektivskifte i klimatpolitiken. Och för att det ska uppnås krävs flera förändringar.

– Vi måste börja räkna med exporten. Exporten ska vara en faktor både i utvärderingen av hur Sverige når klimatmålen och i utvecklingen av klimatpolitiken.

Dessutom menade han på att ett väl fungerande elsystem är avgörande för att fasa ut fossila bränslen, klara klimatomställningen och att det är avgörande för företagens investeringsvilja. Även målet om 100 procent förnybart behöver ersättas av 100 procent fossilfritt.

– Dessutom innebär ett gott näringsklimat också god klimatpolitik. Möjligheterna att investera i produktion, FoU och innovation i Sverige ska ses som en viktig del av klimatpolitiken. Vi behöver även se investeringar i forskning och utveckling för att stötta näringslivets innovations- och exportförmåga.

Han lyfte även fram att tillståndsprocesserna måste effektiviseras.

– Handläggningstiden ska minst halveras och ändringstillstånd måste vara huvudregel för företag som vill förändra sin verksamhet.

Lorentz Tovatt, klimatpolitisk talesperson (MP), menade på att politiken har haft en central roll i den svenska klimatomställningen.

– Om man tittar på varför svensk industri ligger i framkant beror det dels på att vi har många duktiga företagare i det här landet som vill väl och vill framåt. Men det beror också på många politiska beslut, sa han och tog bland annat upp koldioxidskatten.

Jag upplever att det är företagen som driver på politiken, snarare än tvärtom för tillfället
Rickard Nordin, , klimat- och energipolitisk talesperson (C).

Rickard Nordin, klimat- och energipolitisk talesperson (C), konstaterade att politiken just nu är en ”bromskloss”.

– Historiskt sett så har politiken drivit på men efter Parisavtalet så är det nu snarare tvärtom att vi inte riktigt hänger med från politikens sida, sa han.

– Jag upplever att det är företagen som driver på politiken, snarare än tvärtom för tillfället. När vi tittar på till exempel miljötillstånd så är det politiken som släpar efter. Det är statlig byråkrati som gör att företagen inte kan ställa om i den takt som man verkligen skulle behöva.

Han fick medhåll av Jessica Rosencrantz, miljö- och klimatpolitisk talesperson (M).

– Det känns faktiskt så att näringslivet driver på politiken nu. Men politiken är ett faktum; hur vi utformar den spelar roll. Sedan kan politik också handla om att ta ett steg tillbaka och möjliggöra. Till exempel inte ha så krångliga tillståndsprocesser som vi har i dag.

Hållbar utveckling genom Agenda 2030Klimat
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist