NYHET17 juni 2022

Växande underhållsskuld riskerar att leda till nytt trafikkaos

Den största satsningen på svensk infrastruktur någonsin. Så beskriver regeringen sin nya infrastrukturplan som presenterades i veckan. Men att det sker på bekostnad av underhållet talas det tyst om, varnar Nils Paul, expert på infrastruktur.

 ”Vi bedömer att underhållsskulden växer till år 2033 med hela 95 procent”, säger infrastrukturexperten Nils Paul.

Det var en märkbart nöjd infrastrukturminister som under veckan kallade till presskonferens.

– Jag är stolt och glad över att idag kunna presentera den största satsningen på svensk infrastruktur någonsin. Vi rekordinvesterar i vägar och järnvägar, vi ställer om hela transportsystemet, sa Tomas Eneroth (S).

Under presentationen redogjordes för hur pengar till järnvägar, vägar och sjöfart ska fördelas under de kommande tolv åren. Sammanlagt handlar det om satsningar på över 799 miljarder, där exempelvis 165 miljarder går till järnvägsunderhåll. Dessutom genomförs en ”kraftfull satsning på att underhålla och utveckla befintlig infrastruktur i hela landet”, enligt planen.

I grova drag består planen av två delar: en som fokuserar på underhåll och en som handlar om att bygga nytt.

Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv, instämmer i att det handlar om rekordstora summor i flera avseenden, men menar att det är naturligt med tanke på att befolkningen ökar och ekonomin växer.

– En presskonferens om en nationell plan påminner lite grann om en presentation av budget, man lyfter fram det som man har gjort rätt och vill få ut. Men de har ju plockat bort saker för att presentera det som är nytt, säger han.

Han är kritisk till att mycket av planen fokuserar på nysatsningar, men mindre på underhållet.

– Vår kritik går ut på att Trafikverket själva konstaterade i inriktningsunderlaget att man borde prioritera underhållet högre. I myndighetens förslag till inriktningsplanering föreslogs mer pengar till underhåll än det som regeringen gick med till riksdagen. Det är problematiskt att man inte ger de medel som behövs för att underhålla, säger Nils Paul.

Trafikverket skriver i sitt inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen att deras analyser tyder på att ”det är samhällsekonomiskt motiverat att satsa de medel som krävs för att upprätthålla nuvarande funktionalitet. Det finns även samhällsekonomiska motiv för att minska det eftersatta underhållet”.

Också när det gäller hållbarhet menar myndigheten att fördelarna är många när det handlar om satsningar på underhåll: ”Vi bedömer att såväl den ekonomiska som den sociala och ekologiska dimensionen av hållbarhet påverkas negativt av det eftersatta underhållet”, skriver Trafikverket i rapporten.

Att Sverige har en underhållsskuld när det gäller vägar och järnvägar är ingen nyhet för näringslivet, understryker Nils Paul.

– Tittar vi på vad Trafikverket sa 2020 och som vi har översatt till 2021 års prisläge, då uppgår underhållsskulden till 70 miljarder kronor. Det beloppet är en uppskattning av vad det kostar att återställa infrastrukturen till en acceptabel nivå. När vi tittar på det ser vi att dessa 70 miljarder växer till 136 miljarder år 2033. Resultatet av att man nedprioriterar underhållet och inte ger de pengar som behövs är att underhållsskulden fortsätter att växa, säger han.

I maj skrev företrädare för arbetsgivare och fackförbund i Industrirådet på DN Debatt att underhåll av befintliga vägar och järnvägar måste prioriteras. Debattörerna underströk att det tar många år att bygga att bygga ny infrastruktur, men att det går snabbare att underhålla den vi redan har.

”Sveriges infrastruktur befinner sig (…) i ett mycket allvarligt läge. Utan en storsatsning på underhåll kommer Sveriges infrastruktur och konkurrenskraft att försämras ytterligare”, skrev företrädarna för industrins parter.

Nils Paul betonar att den växande underhållsskulden främst är problematisk när det gäller tillförlitligheten och kapitalförstöringen.

– Sämre tillförlitlighet i infrastrukturen kan till exempel leda till att vi får sämre bärighet på vägar och järnvägar. Det kan även resultera i sänkta hastigheter. Dessutom tror jag att vi alla kan vara överens om att det kommer att leda till fler förseningar.

Han fortsätter:

– Kapitalförstöringen är också problematisk. Om man inte underhåller något i tid utan låter det förfalla, då blir det dyrare att ta igen det senare. Man kan se det som att regeringen sätter nästa regering i en sämre sits. Regeringen har medvetet valt att prioritera ned underhållet till förmån för investeringar i ny infrastruktur. Det innebär att vi kommer att få en sämre infrastruktur kommande år, såväl när det gäller vägar som järnvägar, säger han.

Framför allt slår det mot arbetspendlare och godstrafik.

– Om man pendlar varje dag mellan två städer får man räkna med att restidsförseningen på grund av sänkt hastighetsgräns blir ganska dyrbar för pendlaren. Det kanske leder till att man väljer bort jobb på en annan ort. Många vägar i norr är viktiga godsstråk och dåligt underhåll ger negativa konsekvenser även för dessa och påverkar vår konkurrenskraft.

Varför tror du att underhållet nedprioriteras?

– Den här regeringen är inte den första som felar, men för varje regering som inte tar tag i problemet lämnar man över en större skuld till nästa. Vi bedömer att underhållsskulden växer till år 2033 med hela 95 procent, och enbart på vägsidan med över 200 procent. Det skulle antagligen vara samhällsekonomiskt lönsamt att fixa underhållet, men varje regering vill lämna efter sig nya objekt som nya vägar och järnvägssträckningar. Det ligger kanske i politikens natur att bygga nytt, säger Nils Paul.

InfrastrukturskuldenProjekt Infra2050Infrastruktur
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist