Näringslivet tar täten i den svenska beredskapen
Näringslivet har en nyckelroll när Sverige rustar. På senare år har samarbetet med myndigheter och försvarsmakten intensifierats. ”Jag tycker att vi gör det bra. Våra europeiska motsvarigheter är gröna av avund över hur långt vi har kommit i vårt totalförsvarsarbete”, säger Jan-Olof Jacke, vd.
Vilken roll ska företagen spela i ett robust samhälle och hur ska ledare agera i kriser? Frågan diskuterades på ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv i Almedalen.
– Vårt totalförsvar bygger på att engagera hela samhället i en mycket stor uppgift, i värsta fall att försvara oss mot ett existentiellt hot, sa Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar (M).
Han menar att näringslivet tidigare har suttit på åskådarplats när det gäller uppbyggnaden av totalförsvaret.
– Näringslivet var inte formellt engagerad i den här uppgiften. Och det var naturligtvis felaktigt. Det finns inte en enda uppgift varaktigt kan lösas i totalförsvaret utan involvering av det privata näringslivet.
– Vi prövas redan här och nu. Det finns kända kommersiella intressen av att anpassa sig till hur omvärlden ser ut. Gör man inte det så riskerar man själv att drabbas i den egna verksamheten och man riskerar också att få svårare att ställa om i den händelse att säkerhetsläget kraftigt skulle försämras på kort tid.
Men vi ska också komma ihåg att Sverige tidigare i historien har rustat upp totalförsvaret.
– Under det kalla kriget hade vi ett system som var genomarbetat, som engagerade hela samhället. Det är dit vi är på väg tillbaka.
Näringslivet har gjort hemläxan
Jan-Olof Jacke, vd på Svenskt Näringsliv, lyfte också fram att näringslivet blivit mer integrerat med totalförsvaret under de senaste åren. Näringslivet är en avgörande del av totalförsvaret och dialogen med andra aktörer i samhället har blivit bättre, konstaterade han.
– Jag tycker att vi gör det bra. Våra europeiska motsvarigheter är gröna av avund över hur långt vi har kommit i vårt totalförsvarsarbete.
– Vi är väldigt bra på att prata ned oss själva, det har vi lite svart bälte i.
Maktspel på arbetsplatsen ställer till
Anne Lagercrantz, vd på SVT, talade om den maktdistans som finns på arbetsplatser, det vill säga avståndet mellan medarbetare och högsta ledningen.
– Kan jag få medarbetare som ser saker att våga larma och berätta saker utan att det bestraffas. Det är svårt att skapa en sådan kultur för jag märker att jag får en chefshatt som gör att jag kan få filtrerade sanningar från medarbetarna. Det tror jag att man måste jobba mer aktivt med.
Michael Kellerman, vice president, Soya Group, lyfte fram att den globala sjöfarten ofta utsätts för olika typer av kriser.
– Hormuzsundet, huitirebellerna i suezkanalen och pirater är vår vardag och våra medarbetares vardag.
Rädsla uppstår ofta på grund av okunskap och att man inte förstår läget, konstaterade han. Därför har företaget satsat stor på att internutbilda både chefer och enskilda medarbetare i geopolitik.
– Ledarskap handlar mycket om att kunna ta beslut under oklara förhållanden. Vi har inte alltid en fullständig klar bild men kan vi förklara det för medarbetarna så ökar acceptansen kring besluten.
Tillit A och O
Erica Eriksson, affärsområdeschef SRI/ordförande Qnet, betonande vikten av tillit och trygghet på ett företag.
– Man kan tro att jag som jobbar på ett företag som gör bakgrundskontroller kommer att säga att det behövs mer bakgrundskontroller. Men faktum är att all forskning visar på att det är det psykologiska kontraktet vi behöver få till.
Trygga medarbetare leder till en organisation som kan hantera geopolitiska kriser bättre.
Även ärkebiskopen Martin Modéus, lyfte fram just tillit som en viktig faktor.
– Höga chefer måste skapa en tillitskultur och våga låta människor göra fel. I det läget så smittar tillit, för den tillit man får vill man också ge. Då skapar man också öppna arbetsplatser.
