Bra att lärosätenas utbildningsutbud äntligen utreds
En bättre matchning mellan utbudet av högskoleutbildningar och arbetsmarknadens behov kan innebära ett tillskott på nästan 350 miljarder till svensk BNP under en tioårsperiod. Därför är det bra att regeringen tillsätter en utredning om lärosätenas utbildningsutbud, skriver Ulrika Wallén, högskolepolitisk expert.
Att tillsätta en utredning, med uppdrag att se över hur lärosätenas utbildningsutbud bättre kan svara upp mot arbetsmarknadens och samhällets behov, är en viktig fråga som Svenskt Näringsliv drivit sedan länge. Det är viktigt att de resurser som avsätts för högre utbildning används effektivt.
Vi delar därför regeringens målsättning om ”se över hur lärosätenas utbildningsutbud på ett effektivare sätt kan styras mot fler utbildningar med hög kvalitet som är relevanta för framtidens kompetensbehov på arbetsmarknaden”. Utredaren ska ”föreslå hur arbetsmarknadens behov kan vägas in i högskolans resurstilldelningssystem som en möjlig styrmekanism”. Samtidigt ska möjligheterna till bildning vara goda och lärosätenas autonomi och rådighet ska värnas.
Regeringen tillsätter utredningen för att ge nyutexaminerade bättre möjligheter att hitta rätt jobb, anpassa utbildningarna efter framtidens kompetensbehov samt att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, vilket ligger helt i linje med Svenskt Näringslivs policy på området.
Svenskt Näringsliv har tillsammans med Strategirådet i en rapport visat att en bättre matchning mellan utbudet av högskoleutbildningar och arbetsmarknadens behov kan innebära ett tillskott på nästan 350 miljarder till svensk BNP under en tioårsperiod. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns således stora mervärden med en strukturreform. Det handlar om att omfördela resurser i nuvarande system.
Sverige står liksom övriga världen inför stora samhällsutmaningar. Arbetsmarknaden förändras, många saknar egen försörjning och kompetensbristen växer. AI, digitalisering, teknikutveckling i en hög hastighet, klimatomställning och det geopolitiska läget tillsammans stora förändringar.
Bristen på kompetens är svenska företags största tillväxthinder. I dag misslyckas ett av fyra rekryteringsförsök på den privata arbetsmarknaden. 59 procent av företagen upplever att det är svårt eller mycket svårt att anställa högskoleutbildade. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer av företag.
Lågkonjunkturen har varit långvarig, med ökande arbetslöshet de senaste åren som följd. Det geopolitiska läget gör att osäkerheten om konjunkturutvecklingen och arbetslöshetsutvecklingen är stor. Paradoxalt nog har företagen ändå svårt att rekrytera högutbildad arbetskraft. Trots det stora antalet arbetssökande. Det är en obalans mellan högre utbildning och arbetsmarknad. Och matchningen har stor förbättringspotential.
Kompetensbrist gör att företag tvingas säga nej till affärer och uppdrag samt pausa expansioner, vilket påverkar lönsamheten negativt. Bristen på kompetens blir ett tillväxthinder och försämrar Sveriges innovationsförmåga, konkurrenskraft och välstånd.
Bristen på kompetens är svenska företags största tillväxthinder. I dag misslyckas ett av fyra rekryteringsförsök på den privata arbetsmarknaden.
Det är samtidigt inte bara näringslivet som vill ha en bättre matchning mellan utbildning och arbete. När landets blivande studenter får svara på vad de efterfrågar i en högskoleutbildning uppger många först och främst intresse för utbildningen, tätt följt av faktorer med nära koppling till arbetsmarknaden – som möjlighet till karriär, att utbildningen är framtidssäker och att kunna få en hög lön.
Näringslivets behov av kvalificerad kompetens ställer höga krav på både kvalitet och relevans i den högre utbildningen och i såväl grund- och forskarutbildning som fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma – det som också kallas det livslånga lärandet. Men fyra av tio företagsrepresentanter upplever att den högre utbildningen vid lärosätena brister i relevans.
I dag baseras dimensioneringen av utbildningar i högskolan i huvudsak på studenternas efterfrågan, snarare än på arbetsmarknadens behov. Även om många universitet och högskolor bedriver god samverkan med näringslivet, saknas det strukturer för arbetsmarknadsinflytande på systemnivå. Det begränsar företagens möjligheter att påverka utbildningarnas dimensionering, innehåll och format, vilket i förlängningen riskerar att göra utbildningarna mindre relevanta.
I en rapport har Svenskt Näringslivs presenterat förslag till ett nytt system för resurstilldelning till högre utbildning samt ett underlag för den fortsatta diskussionen om prioriteringar inom den högre utbildningen. Målet är ett resurstilldelningssystem för högre utbildning som bättre tillgodoser näringslivets kompetensbehov genom såväl grundutbildning som avancerad utbildning som kompetensutveckling under ett långt arbetsliv.
Det handlar också om att om att balansera olika aktörers intressen. En högskolepolicys inriktning och principer måste kunna möta olika perspektiv och förhålla sig till att det i varje givet ögonblick finns över 400 000 studenter på lärosätena. Då kan ett resurstilldelningssystem möta inte bara näringslivets intressen, utan också studenternas efterfrågan och den offentliga sektorns behov. Universitet och högskolor behöver bättre förutsättning för att understödja näringslivets kompetensförsörjning så att kompetensbrist inte bli ett tillväxthinder.
Svenskt Näringsliv ser fram emot konstruktiva samtal med utredningen under utredningsprocessen.
