LogoLogo
LogoLogo
NYHET9 november 2020

Därför avstyrker Svenskt Näringsliv utredningen ”En mer likvärdig skola”

Kvoter för att åstadkomma en allsidig social sammansättning. Ett regionaliserat skolverk som tar över ansvaret för en rad olika befogenheter, bland annat antagningen. Sänkt skolpeng för de fristående skolorna. Det är några av förslagen som presenteras i utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”.

Magnus Wallerå
Förslaget om ett regionaliserat skolverk, som ska hantera allt från antagning till kvalitetsarbete, riskerar att öka byråkratiseringen av ett redan administrativt tungrott skolsystem. , skriver Magnus Wallerå, avdelningschef utbildning, forskning och innovation.

Likvärdighet och segregation är heta frågor i svensk debatt. Svenskt Näringsliv håller med utredningen om vikten av att förbättra elevernas resultat och att bristande likvärdighet är ett problem. Alla elever måste ges goda förutsättningar att nå sin fulla potential.

Men förslagen i ”En mer likvärdig skola” är inte rätt väg att gå. Sammantaget riskerar utredningens förslag att få en rad negativa effekter i form av ökad rättsosäkerhet, byråkratisering och sämre likvärdighet mellan kommunala och fristående skolor. Därför avstyrker Svenskt Näringsliv i sitt remissvar att utredningens förslag genomförs.

Förslaget om ett regionaliserat skolverk som ska hantera allt från antagning till kvalitetsarbete riskerar att öka på byråkratiseringen av ett redan administrativt tungrott skolsystem. Förslaget om avdrag på skolpengen till friskolor bygger på antaganden om att de kommunala skolorna i högre utsträckning tvingas anpassa sig till variationer i elevunderlaget och att de därför har högre kostnader än friskolorna. Detta stämmer dock inte med verkligheten, något som visas av en granskning som PhD Gabriel Heller-Sahlgren genomfört (se nedan). Rapporten visar att utredningens förslag är grundad på antaganden, beräkningar och slutsatser som inte stämmer med verkligheten. Därför kan det inte ligga till grund för ny lagstiftning. Om förslaget skulle genomföras skulle det i förlängningen leda till nedläggning av skolor och minskade möjligheter att bygga ut väl fungerande och populära skolor.

Utredningen föreslår också att ett krav på allsidig social sammansättning ska införas i skollagen. Samtidigt konstateras att en allsidig social sammansättning kan se olika ut, till exempel beroende på var i landet eleven bor och att det därför ”inte vore meningsfullt att i lag definiera begreppet allsidig social sammansättning eller att ange vilka omständigheter som ska råda för att målsättningen ska anses vara uppnådd”. Lagstiftaren skulle därmed ställa krav på rektor och huvudman utan att vare sig ge vägledning om vad kravet avser eller när det kan anses vara uppfyllt.

Utredningen föreslår dessutom särskilda kvoter för att ge vissa elever förtur till populära skolor, trots att det i utredningen konstateras att sådana regler kan strida mot diskrimineringslagstiftningen och verka stigmatiserande för eleverna. Det är orimligt att kräva att huvudmän och rektorer ska arbeta mot ett mål som inte kan definieras och som inte heller går att försöka efterleva utan att riskera att bryta mot diskrimineringslagen.

Att förbjuda urval genom kötid skulle också inverka negativt på friskolesektorn. Ett tidigt skolval skapar möjlighet att investera och expandera en verksamhet för att möta ett stort intresse från föräldrar och elever. I ett system som strävar efter att så långt möjligt kunna tillgodose elevernas och föräldrarnas val är kötid fortsatt en rimlig urvalsgrund.
Överlag lägger utredningen stor vikt vid statlig styrning istället för att bygga på de gradvisa reformer som redan är i gång. Runt om i landet pågår exempelvis försök med samordnade skolval, som gör att vårdnadshavare och elever lättare får överblick över möjligheterna och kan fatta informerade val. En utredning med likvärdighet i fokus hade kunnat bygga vidare på de positiva erfarenheter som redan existerar. Kapitel tio i utredningen innehåller en intressant och grundlig diskussion om olika metoder för att stärka kvaliteten i skolan, bland annat när det gäller att stärka styrkedjan, förbättra incitamenten för skickliga lärare och skolledare att välja att arbeta på skolor med särskilda utmaningar samt öka stödet till nyanlända elever. Det är beklagligt att denna del av utredningen inte utmynnat i några skarpa förslag. Istället lägger utredningen förslag som är rättsosäkra, som minskar likvärdigheten mellan fristående och kommunala skolor och som inte bidrar till att stärka kvaliteten i svensk skola.

Fristående skolorGrundskolan och fritidshemmet
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på fPlus
fPlus logo
fPlus ger dig koll på det senaste och fördjupning i allt som rör företagsamheten.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist