NYHET30 november 2020

Efterlängtade gymnasieförändringar

Remisstiden för att lämna synpunkter på Lars Stjernkvists utredning om planering och dimensionering av gymnasial utbildning har gått ut. Svenskt Näringsliv anser att flera av utredningens förslag är efterlängtade och bör genomföras så snart som möjligt.

Utbildningspolitiken behöver ägna kraft åt systemfelen och släppa symbolfrågorna. Att arbetsmarknadens behov inte styr utbildningsutbudet är ett sådant systemfel. Svenskt Näringsliv vill att politiken går vidare med flera av utredningens förslag.

Svenskt Näringsliv ser framför allt tre förändringar som särskilt viktiga:

  • Att skollagen ändras så att hänsyn tas till både elevernas efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov när det fattas beslut om vilka utbildningar som ska erbjudas.
  • Att det sker en ökad samverkan mellan huvudmän kring gymnasial utbildning

  • Att branscher får ett större inflytande vid planering och dimensionering av gymnasial yrkesutbildning.

Gymnasial utbildning är viktigt både för individen, samhället och företagen. Det är angeläget att utbildningen planeras och dimensioneras bättre än idag. Det finns flera problem med gymnasiet idag. Till exempel är det för många som inte tar examen, kvaliteten i utbildningarna behöver öka, attraktionskraften för yrkesutbildning likaså och platserna i yrkesvux behöver bli fler. Alla problem kommer inte lösas med hjälp av planerings- och dimensioneringsutredningens förslag, men i flera fall går förslagen i rätt riktning.

Att hitta medarbetare med rätt kompetens vid rätt tid är avgörande för att svenska företag fortsatt ska vara konkurrenskraftiga och bidra till vårt gemensamma välstånd. När Coronakrisen drabbade Sverige fanns stora problem med företagens rekrytering. Sju av tio företag hade svårt att hitta den kompetens de behövde och var fjärde rekryteringsförsök misslyckades. Den kompetenskris som fanns i näringslivet innan Coronakrisen kommer finnas även när vi tagit oss igenom den. Inom vissa branscher har kompetenskrisen bestått genom pandemin och för vissa andra har kompetensbehoven förändrats i grunden. Matchningen på svensk arbetsmarknad fungerar inte tillräckligt bra och risken är stor att flera branscher får än större problem med kompetensförsörjningen efter krisen.

Gymnasial yrkesutbildning är den utbildningsbakgrund som flest företag efterfrågar vid rekrytering. En stärkt tillgång på gymnasialt yrkesutbildade personer är en viktig fråga för hela det svenska näringslivet. Hela gymnasieskolan behöver fungera bättre, så att alla elever oavsett program når längre och blir bättre rustade för jobb och vidare studier. Yrkesutbildning på gymnasial nivå för vuxna behöver också planeras och dimensioneras bättre utifrån hela arbetslivets behov. Yrkesväxlares möjligheter att ta del av yrkesutbildning inom komvux måste säkras. Yrkesutbildning som väg till arbete och för kompetensutveckling av yrkesverksamma vuxna behöver stärkas.

Kvaliteten och resultatuppföljningen inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver stärkas.

Bättre planering och dimensionering är viktigt, men självklart är det så att någon exakt dimensionering av gymnasial utbildning inte är möjlig att genomföra. Risken finns att det sätts för stor tilltro till statlig detaljplanering som leder till onödig byråkrati och administration. Men det går att planera och dimensionera bättre än idag och det är viktigt att riktningen pekas ut. Utbildningarnas kvalitet måste vara utgångspunkten för vem som anordnar gymnasial utbildning och systemet måste bygga på kvalitetsdrivande konkurrens mellan utbildningsaktörer. Det driver utveckling och förbättring. Kvaliteten och resultatuppföljningen inom både gymnasieskolan och vuxenutbildningen behöver stärkas.

Samtidigt som planering och dimensionering av gymnasial utbildning förbättras måste också själva utbildningarna förbättras. Om inte kvaliteten och attraktionskraften för gymnasiala yrkesutbildningar ökar kommer utredningens förslag ha marginell betydelse. Svenskt Näringsliv anser bland annat att den grundläggande högskolebehörigheten ska ingå på samtliga program, men att den på yrkesprogrammen ska kunna väljas bort. Samarbetet mellan utbildningsarrangörer, politik och branscher blir helt avgörande för att utredningens förslag få positiv effekt.

Utbildningspolitiken behöver ägna kraft åt systemfelen och släppa symbolfrågorna. Att arbetsmarknadens behov inte styr utbildningsutbudet är ett sådant systemfel. Svenskt Näringsliv vill att politiken går vidare med flera av utredningens förslag.

Hanna Cederqvist

Johan Olsson

GymnasieskolanFramtidens yrkesutbildning
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist