En lyckad reform? Så kan reformen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning följas upp och utvärderas

Reformen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning är central för Svenskt Näringsliv eftersom den är utformad för att bättre förena ungdomars och vuxnas utbildningsval med arbetsmarknadens faktiska kompetensbehov. Den här rapporten syftar till att fungera som ett underlag för den fortsatta dialogen om hur reformen bör följas upp och utvärderas för att säkerställa att intentionerna får fullt genomslag. Analysen bygger på dokumentstudier och intervjuer med ett tjugotal aktörer på nationell, regional och lokal nivå.

Intervjuerna visar att reformen redan har bidragit till ett starkare fokus på arbetsmarknadens behov, ökad regional samverkan och förutsättningar för en mer strategisk dimensionering. Samtidigt befinner sig genomförandet fortfarande i en uppbyggnadsfas där arbetssätt, dataunderlag och samverkansstrukturer utvecklas successivt. Kvarstående utmaningar rör bland annat planeringsunderlagens träffsäkerhet, begränsad samordning mellan offentliga och enskilda huvudmän, samt behovet av långsiktiga insatser för att öka attraktiviteten i utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar.

En central slutsats är att reformens långsiktiga betydelse i hög grad avgörs av om uppföljning och utvärdering sker systematiskt, transparent och med tydlig ansvarsfördelning. Både förarbeten och intervjuer visar på höga förväntningar om löpande uppföljning av såväl genomförande som utfall, men samtidigt konstateras att en sammanhållen nationell strategi ännu saknas.

Mot denna bakgrund föreslår rapporten att regeringen tar initiativ till uppföljning och utvärdering av reformen och ett ramverk för detta presenteras. Skolverket och Skolinspektionen lyfts fram som huvudansvariga för den löpande uppföljningen, medan Statskontoret, IFAU eller en annan oberoende aktör bör få i uppdrag att ansvara för analyser av genomförande, effekter samt betydelse för kompetensförsörjning, likvärdighet och effektivitet.