En ny riktning för svensk talangattraktion
Kompetensbristen är svenska företags största tillväxthinder. Två av tre företag har svårt att hitta rätt kompetens och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas. Kostnaden i form av utebliven tillväxt är hög, både för näringslivet och för Sverige. Utmaningarna att hitta rätt kompetens finns i hela landet, i alla branscher och i alla typer och storlekar av företag.
Som komplement till den inhemska arbetskraften måste företag därför ha möjlighet att kunna attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens. Detta kräver ett enkelt, förutsägbart och ändamålsenligt system för arbetsmigration. Den globala talangjakten pågår här och nu. Våra nordiska grannländer flyttar fram sina positioner samtidigt som konkurrensen om efterfrågad kompetens hårdnar. AI- och STEM-kompetens har blivit hårdvaluta och talangmarknader som Indien och USA är centrala arenor i västländernas kamp om spetskompetens. Avgörande är Sveriges förmåga att hävda sig i framtidens teknikrace.
Sverige behöver både en bred kompetensbas och spetskompetens för att bygga datacenter och infrastruktur, utveckla AI och mjukvara, utvinna kritiska mineral, stärka cybersäkerheten och utveckla elsystem. Det är avgörande för att säkra Sveriges position i den geopolitiska konkurrensen.
De senaste åren har politiken ändrat inriktning för arbetskraftsinvandringen till Sverige. Trösklarna för yrken med krav på lägre kompetens har höjts och ett lönekrav på 90 procent av medianlönen för arbetstillstånd har införts. Samtidigt har särskilt fokus riktats mot att attrahera högkvalificerad kompetens.
Som en del av den nya politiska inriktningen har regeringen gett Tillväxtverket i uppdrag att stärka samordningen med omkring tio myndigheter. Syftet har bland annat varit att förbättra de administrativa processerna och stärka bilden av Sverige som karriärdestination. Målet är att Sverige i högre grad ska kunna attrahera, etablera och behålla högkvalificerad kompetens och annan arbetskraft som är viktig för näringslivets konkurrenskraft.
Flera positiva förändringar har också genomförts. Bland annat har Migrationsverkets handläggningstider för högkvalificerad arbetskraft kortats och regelverket för forskare och doktorander förbättrats. Frågan är dock om dessa åtgärder är tillräckliga för att stärka Sveriges attraktionskraft för internationell kompetens.
Trots flera reformer är resultaten fortfarande svåra att urskilja. Omläggningen av arbetskraftsinvandringen har visserligen minskat antalet beviljade arbetstillstånd inom yrken med krav på lägre kompetens, vilket var ett uttalat syfte med reformerna. Samtidigt har även antalet personer med teoretisk spetskompetens minskat kraftigt sedan 2021, tvärtemot reformens syfte.
När Tillväxtverkets treåriga samordningsuppdrag nu närmar sig sitt slut blir frågan om resultaten alltmer angelägen. Trots omfattande insatser och ett stort engagemang från de deltagande myndigheterna har arbetet inte gett det genomslag som krävs för att möta företagens växande behov av internationell kompetens. Förklaringen är sannolikt inte brist på aktivitet utan brist på politisk styrning. Myndigheterna arbetar inom de mandat som regeringen gett dem men för att arbetet ska kunna ta nästa steg krävs ett tydligare politiskt ägarskap.
Frågan är för viktig för att enbart hanteras genom myndighetssamordning. Regeringen behöver samla de berörda aktörerna kring gemensamma mål, prioriteringar och reformer. Det är därför hög tid att Sverige tar fram en nationell strategi som ger företag goda förutsättningar att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens. Strategin bör förankras och drivas på högsta politiska nivå och kompletteras med en långsiktig handlingsplan. Arbetet behöver inledas skyndsamt innan Sverige förlorar ytterligare mark i konkurrensen om framtidens talanger.
Svenskt Näringsliv anser att regeringen behöver vidta följande åtgärder:
Ta fram en nationell strategi som skapar goda förutsättningar för svenska företag att attrahera, rekrytera och behålla internationell kompetens i kombination med en målinriktad handlings och åtgärdsplan, likt Finlands Talent Boost program för att öka Sveriges attraktionskraft av internationell kompetens. • Etablera en operativ funktion i Regeringskansliet i form av en kompetensdelegation för stärkt samordning och framdrift. • Ett statsråd bör ta helhetsansvar med ett eget mandat för att avancera Sveriges nationella strategi både här hemma och utomlands.
En nationell strategi för internationell kompetensförsörjning bör innehålla följande:
Generera i tydliga och uppföljningsbara mål avseende Sveriges attraktionskraft inom tre delområden, – attraktion, regelförenkling och etablering. • Resultera i myndighetsuppdrag och andra initiativ som syftar till att förenkla rekrytering och etablering av internationell kompetens samt öka Sveriges attraktionskraft. • Säkerställa en tillräcklig, långsiktig och hållbar finansiering i linje med Tillväxtverkets rekommendationer.
