Dags för lagändring – sponsring är inte en gåva
Svenskt Näringsliv har hemställt regeringen om en lagändring för att säkerställa avdragsrätten för sponsring. Nu gällande rättsläge är skadligt för svensk konkurrenskraft och en lagstiftningsåtgärd är både nödvändig och akut. Att bidra till samhället genom olika typer av hållbarhetsinsatser, såsom sociala och miljömässiga, är en affärsmässig grundförutsättning för många företag. Betydelsen av företagens varumärken har aldrig haft ett så stort värde för gällande samt framtida affärer. Trots det är utgångspunkten i rättstillämpningen att sponsring som enbart har till syfte att förbättra ett företags image och goodwill, är en gåva och därmed inte avdragsgill enligt inkomstskattelagen.
Med sponsring menas att ett företag ger ekonomiskt bidrag till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annan allmännyttig natur. I inkomstskattelagen, IL, finns inga särskilda bestämmelser om avdrag som avser kostnader för affärsmässigt betingade insatser i form av sponsring. Det innebär att möjligheten till avdrag följer av den allmänna principen om nettovinstbeskattning och bestämmelsen i 16 kap. 1 § IL om att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster är avdragsgilla.
Enligt gällande rätt beviljas endast avdrag om utgifterna motsvaras av en direkt motprestation eller att utgiften anses utgöra en indirekt omkostnad i bolagets verksamhet genom att det finns en stark anknytning mellan företagets och den sponsrades verksamheter. För full avdragsrätt måste dessutom motprestationen ha ett marknadsvärde som motsvarar sponsringsutgiften. Därtill så måste normalt motprestationen ha utnyttjats, det vill säga enbart dispositionsrätt över det sponsringsutgiften avser medför inte avdrag.
Företag har under lång tid upplevt Skatteverkets och domstolarnas tolkning och tillämpning av gällande rätt som oförutsägbar, daterad och baserad på premisser som inte är i linje med dagens marknadsförutsättningar. Sponsring ingår ofta i ett långsiktigt varumärkesbyggande. Ett företags arbete med att stärka sitt varumärke på marknaden har idag avgörande betydelse för att kunna attrahera kunder, kapital och arbetskraft. Svårigheten att överblicka de skattemässiga följderna av affärsmässiga beslut i form av sponsring leder till att företag väljer att avstå från nya samarbeten och engagemang som skulle gynna deras affärer.
Lagstiftaren har tidigare avstått från lagstiftningsåtgärder på grund av svårigheten att införa en tillräckligt precis avdragsregel. Föreställningen har varit att rättsläget bör kunna utvecklas dynamiskt och anpassas i takt med företagandets förändrade förutsättningar. Trots stora samhällsförändringar har dock gällande rätt i princip varit oförändrad sedan mitten av 1970-talet. På uppdrag av Svenskt Näringsliv har därför Roger Persson Österman, professor i finansrätt, gjort en noggrann genomgång av gällande rätt och tagit fram ett förslag till lagändring om avdragsrätt för sponsring. Flera aktörer, så som FAR och ICC, har på senare tid uppmärksammat denna och närliggande frågor. En lagstiftningsåtgärd bör således vara fullt möjlig.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...