Utredningsförslaget om förmögenhetsregister avfärdat
Igår beslutade regeringen att inte gå vidare med förslaget i betänkandet ”En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder” (SOU 2022:51). Detta förslag handlade om att införa ett superregister där samtliga i Sveriges befolkning skulle omfattas och registerföras på mycket detaljerad nivå, mer än 100 uppgifter per person och i många fall skulle uppgifterna samlas in kvartalsvis. Kritik mot förslaget har förts fram från bland annat näringsliv, akademi och myndigheter. Kritiken avsåg såväl integritetsrisker som oro inför hotet att registret skulle etablera en infrastruktur för att återinföra förmögenhetsskatten, som Sverige bland de allra sista länderna i Europa avskaffade för 17 år sedan.
Efter beslutet att avfärda utredningsförslaget om ett superregister har regeringen nu istället givit Statistiska Centralbyrån, SCB, i uppdrag att utreda ett alternativ med en mindre omfattande databas baserad på ett begränsat urval av befolkningen. Att utgå ifrån en urvalsundersökning i stället för att skapa ett nytt register bedöms av regeringen både ge effektivitetsvinster och värna den personliga integriteten. För att få underlag för bland annat beslut som rör finansiell stabilitet, exempelvis en bild av hushållens motståndskraft mot störningar, behöver uppgifterna i urvalet inte vara lika detaljerade som i den gamla förmögenhetsstatistiken.
Alternativet med urvalsundersökning är i linje med den metod som valts av de flesta länder som för statistik över hushålls tillgångar. Bland OECD:s 38 medlemsländer har visserligen nio länder ingen statistik alls, men bland de som för statistik har 26 valt urvalsmetod. Endast tre länder har heltäckande register, och typiskt nog används dessa i två fall (Norge och Nederländerna) för beskattningsändamål.
Regeringens åtgärder i ärendet är välkomna. Många företagare har varit oroliga och det överhängande hot som upplevts från utredningsförslaget har varit negativt för företagsklimatet. Om regeringen hade fortsatt vara passiv eller till och med hade hörsammat utredningsförslaget skulle det kunnat få allvarliga skadeverkningar för investeringar och jobb. Erfarenheterna från Norge avskräcker. En tidigare panelfråga till svenska företagare visade också att 29 procent av de tillfrågade skulle bli mindre expansiva.
Mot den bakgrunden är det positivt att regeringen istället valt en annan väg, som bör kunna vara tillräcklig för att få fram statistiska underlag för den ekonomiska politiken utan att för den skull utgöra en fara för företagsklimatet. SCB ska redovisa sitt uppdrag i januari 2025. Låt oss hoppas att detta blir sista kapitlet i den tråkiga historien om hotfulla förmögenhetsregister.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...
