Utredningsförslaget om förmögenhetsregister avfärdat
Igår beslutade regeringen att inte gå vidare med förslaget i betänkandet ”En ny statistik över hushållens tillgångar och skulder” (SOU 2022:51). Detta förslag handlade om att införa ett superregister där samtliga i Sveriges befolkning skulle omfattas och registerföras på mycket detaljerad nivå, mer än 100 uppgifter per person och i många fall skulle uppgifterna samlas in kvartalsvis. Kritik mot förslaget har förts fram från bland annat näringsliv, akademi och myndigheter. Kritiken avsåg såväl integritetsrisker som oro inför hotet att registret skulle etablera en infrastruktur för att återinföra förmögenhetsskatten, som Sverige bland de allra sista länderna i Europa avskaffade för 17 år sedan.
Efter beslutet att avfärda utredningsförslaget om ett superregister har regeringen nu istället givit Statistiska Centralbyrån, SCB, i uppdrag att utreda ett alternativ med en mindre omfattande databas baserad på ett begränsat urval av befolkningen. Att utgå ifrån en urvalsundersökning i stället för att skapa ett nytt register bedöms av regeringen både ge effektivitetsvinster och värna den personliga integriteten. För att få underlag för bland annat beslut som rör finansiell stabilitet, exempelvis en bild av hushållens motståndskraft mot störningar, behöver uppgifterna i urvalet inte vara lika detaljerade som i den gamla förmögenhetsstatistiken.
Alternativet med urvalsundersökning är i linje med den metod som valts av de flesta länder som för statistik över hushålls tillgångar. Bland OECD:s 38 medlemsländer har visserligen nio länder ingen statistik alls, men bland de som för statistik har 26 valt urvalsmetod. Endast tre länder har heltäckande register, och typiskt nog används dessa i två fall (Norge och Nederländerna) för beskattningsändamål.
Regeringens åtgärder i ärendet är välkomna. Många företagare har varit oroliga och det överhängande hot som upplevts från utredningsförslaget har varit negativt för företagsklimatet. Om regeringen hade fortsatt vara passiv eller till och med hade hörsammat utredningsförslaget skulle det kunnat få allvarliga skadeverkningar för investeringar och jobb. Erfarenheterna från Norge avskräcker. En tidigare panelfråga till svenska företagare visade också att 29 procent av de tillfrågade skulle bli mindre expansiva.
Mot den bakgrunden är det positivt att regeringen istället valt en annan väg, som bör kunna vara tillräcklig för att få fram statistiska underlag för den ekonomiska politiken utan att för den skull utgöra en fara för företagsklimatet. SCB ska redovisa sitt uppdrag i januari 2025. Låt oss hoppas att detta blir sista kapitlet i den tråkiga historien om hotfulla förmögenhetsregister.
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...
Kraftigt motstånd i Schweiz mot arvsskatt på ”superrika”

I söndags hölls folkomröstning i Schweiz om att införa en arvsskatt på 50 procent på arv och gåvor över 50 miljoner CHF och där intäkterna skulle gå till att lösa klimatkrisen och därmed ”nödvändig samhällsombyggnad”. Hela 79 procent röstade mot förslaget som drivits fram till en folkomröstning av u...
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
