Förmögenhetsskatten - en dålig Norgehistoria
I Norge blossar en debatt om landets förmögenhetsskatt. Även Sveriges Radio gjort reportage och Affärsvärlden och Aftonbladet har skrivit om saken. Ämnet har också kopplats samman med den svenska diskussionen om att införa ett superregister över alla svenska personers tillgångar och skulder, något som Dagens Industri skrivit om bland annat här, här och här.
Det norska exemplet behöver sättas i perspektiv. När Sverige år 2007 slopade förmögenhetsskatten, dvs. för 16 år sedan, var vi ett av de allra sista länderna att göra oss av med skatten. Dessförinnan hade den avskaffats i bland annat Finland och Luxemburg (2006), Island (2005), Nederländerna (2000), Tyskland och Danmark (1997) samt Österrike (1994). Sällskapet i denna samling länder, där Sverige alltså utmärkte sig som särskilt saktfärdigt, är ändå tämligen udda eftersom de allra flesta andra länder aldrig ens haft någon förmögenhetsskatt i modern tid. Man har varit kloka nog att avstå skatten i exempelvis Storbritannien, Irland, Italien, Belgien, Polen, Baltikum, Ungern, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Kroatien, Bulgarien, Rumänien, Portugal, Grekland, Cypern, Malta, USA, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland.
Förmögenhetsskatt är alltså en synnerligen ovanlig företeelse, som på senare tid bara funnits i några få länder. Frankrike tog bort skatten 2018. Det enda landet bland EU:s 27 medlemsstater som ensamt fortfarande har skatten är Spanien, där dock en rad undantag gäller för bland annat onoterade aktier och skattesatsen är noll i vissa regioner (bland annat Madrid).
Skälen till att de flesta länder slopat eller aldrig haft skatten är många. Den påverkade människor att flytta och orsakade stora snedvridningar av investeringsbeslut. Tillämpningen av skatten var också krånglig och den hade många störande effekter. I Sverige påtalade även Skatteverket detta och myndigheten propagerade därför för att slopa skatten. Förmögenhetsskatten genererade aldrig några nämnvärda belopp; de redovisade intäkterna i den svenska statskassan motsvarade endast till några promille av de totala skatteintäkterna. Med tanke på skattens negativa inverkan på skattebaserna var den statsfinansiella betydelsen i praktiken än mindre.
Det faktum att förmögenhetsskatten i Norge på senare tid lett till att hundratals norrmän lämnat landet borde stämma till eftertanke. Förutom de påräknade skatteintäkter som uteblir när personer lämnar landet, förlorar man också kompetens och initiativförmåga från driftiga personer. Därtill torde debatten försämra bilden av Norge som investeringsland och försvaga incitamenten och hålla tillbaka dem som övervägt riskfyllda beslut, investeringar och expansionsplaner.
Egendomligt nog tycks det trots allt finnas en akademisk diskussion i Norge som inte vill kännas vid problematiken i någon större utsträckning och som menar att förmögenhetsskatten inte medför annat än måttliga (norska: moderata) problem. Sådana besynnerliga bedömningar för närmast tankarna till att blunda för den praktiska verkligheten och istället förlita sig till den teoretiska kartan utan att inse att den uppenbarligen är bristfälligt ritad.
Tyvärr innebär den pågående debatten en negativ signal till företagare och investerare även i Sverige. En färsk kartläggning har visat att många redan drar öronen åt sig och minskar sina expansionsplaner när förslaget om ett svenskt förmögenhetsregister kommer på tal. Eventuell ytterligare uppmärksamhet till följd av detta blogginlägg gör förstås inte saken bättre i det avseendet. Men med tanke på hur skev bilden annars riskerar bli, är det ändå angeläget att klarlägga vilken främmande fågel den norska förmögenhetsskatten är i ett internationellt sammanhang och hur märkligt det vore att ta Norge som utgångspunkt. Det blir inget annat än en dålig Norgehistoria.
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer

Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Franska ”löntagarfonder”

Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
