EU-domstolen underkänner tidigare svenska ränteavdragsbegränsningsregler

Ända sedan 2008, då beredningsprocessen avseende den riktade ränteavdrags­begränsnings­lagstiftningen inleddes, har Svenskt Näringsliv ifrågasatt lagstiftningens förenlighet med EU-rätten.[1] Svenskt Näringsliv har inte varit ensamma om detta, och inte minst från akademiskt håll har lagstiftningens förenlighet med EU-rätten kontinuerligt ifrågasatts.

Nu har för första gången lagstiftningens förenlighet med EU-rätten prövats av EU-domstolen – domen, som avsåg lagstiftningens förenlighet med etableringsfriheten, meddelades i går. Avgörandet avser en begäran om förhandsavgörande från Högsta förvaltningsdomstolen.

Frågan i målet avsåg undantaget från den s.k. tioprocentsregeln (24 kap. 10 d § tredje stycket, lagstiftning som var i kraft 2013 t.o.m. 2018); att ränte­utgifter som avser en skuld till ett företag som ingår i samma intressegemenskap inte får dras av om det huvudsakliga skälet till att skuldförhållandet har uppkommit är att intressegemen­skapen ska få en väsentlig skatteförmån.

Skatteverket framhöll i målet att den inskränkning av etableringsfriheten som lagstiftningen kunde medföra kan motiveras med att lagstiftningen ska bidra dels till att motverka skatte­undandragande och skatteflykt, dels till att säkerställa en välavvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna. EU-domstolen konstaterar inledningsvis att undantaget inte begränsar sig till rent konstlade eller fiktiva upplägg varför det förra motivet inte kan godtas. Vidare konstaterar domstolen, efter en genomgång av domstolens praxis, att inte heller det senare motivet här kan godtas. Domstolen fann att inte heller ett gemensamt beaktande av de två behoven kunde motivera inskränkningen av etableringsfriheten. Lagstiftningen fick således underkänt av EU-domstolen.

Det är särskilt olyckligt att Sverige i ett så centralt område som ränteavdragsrätten införde bestämmelser som visat sig inte vara förenliga med EU-rätten. Konsekvenserna av bristfällig lagstiftning av detta slag drabbar inte bara direkt näringslivet utan även Sverige i stort.

Med en mer välfungerande beredningsprocess kan brister av det slag som här uppstått undvikas. Svenskt Näringsliv har vid upprepade tillfällen efterfrågat en förbättrad berednings­process, se exempelvis behov redovisade i rapporten Om beredningsprocessen av skatte­lag, i vilken professor Anders Hultqvist, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, genomfört en för­djupad studie rörande beredningsprocessen. Detta arbete har följts upp med en rapport av Hultqvist där han undersökt vad som händer när skattelagstiftningen är mer eller mindre obestämd, bland annat utifrån de här aktuella reglerna om ränteavdragsbegränsningar.

Gårdagens dom väcker även frågor om dagens riktade ränteavdragsreglers förenlighet med EU-rätten. Regeringen har i den proposition varigenom de riktade ränteavdragsreglerna ändrades och de generella – EBITDA-baserade – reglerna infördes aviserat att en uppföljning av dessa lagändringar ska ske och att den bör påbörjas inom två år från ikraftträdandet – som var den 1 januari 2019, vilket borde innebära att det nu är aktuellt att påbörja denna uppföljning. I detta arbete är det centralt att säkerställa svensk konkurrenskraft[2] och ett slopande av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna, eller i vart fall en inskränkning av dess tillämpningsområde – så att reglernas förenlighet med EU-rätten säkerställs.

Fotnoter:

[1] Se exempelvis remissyttrande från 2008, 2009 års rapport Anti-abuse tax measures och remissyttrandet avseende de senaste förändringarna.

[2] Se rapporten Koncernbeskattning och ränteavdrag: https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/skatter/koncernbeskattning-och-ranteavdrag_1140965.html