Justeringen för koncernbidragsspärrade underskott – regeringen fortsatt avvisande till retroaktivitet
Vi har tidigare här på bloggen skrivit om möjligheterna till och behovet av utrymme för retroaktiv tillämpning av regler som föreslås i ärendet Justerade bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto.
Ett flertal remissinstanser har efterfrågat utrymme för retroaktiv tillämpning av föreslagna regler. I såväl lagrådsremissen som den proposition som regeringen i veckan överlämnade till riksdagen anges som stöd för att inte införa någon möjlighet till retroaktiv tillämpning att lagstiftningen kan vara till den skattskyldiges nackdel och därför träffas av retroaktivitetsförbudet.
Av juris doktor Katarina Fast Lappalainen analys av lagrådsremissen, vilken Svenskt Näringsliv tillsände regeringen under dess beredning av propositionen, framgår tydligt och klart att lagstiftaren i det aktuella fallet såväl kan som bör införa en frivillig retroaktivitet.
Det är minst sagt olyckligt att Finansdepartementet inte i något skede av beredningsprocessen berört de möjligheter till retroaktiv tillämpning som Fast Lappalainen lyfter fram. För legitimiteten och kvalitén i det svenska skattesystemet är en väl fungerande beredningsprocess central. Om propositionsbehandlingen nu rullar på i sedvanlig ordning blir resultatet att riksdagen fattar beslut på ett bristfälligt underlag och att svenska företag kan tvingas betala skatt trots att de har underskott som utifrån grundläggande principer ska kunna dras av.
Kvalitativ lagstiftning och företagens administrativa börda måste tas på allvar
Under tisdagen lämnade Niklas Karlsson m.fl. (S) en motion med anledning av Regeringens proposition 2025/26:102 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner. I motionen föreslås att ”regeringen bör genomföra en samlad k...
Johan Hörberg
Halva skattebördan på en femtedel av hushållen
Den femtedel av hushållen med högst ekonomisk standard står för cirka hälften av den slutliga skatten. Det kan jämföras med mindre än fem procent för den femtedel med lägst ekonomisk standard. Det är viktigt att ha med sig i debatten om marginalskatterna, skriver skatteexpert Fredrik Carlgren.
Fredrik Carlgren
Podd om sponsring
Utredningen om skatteincitament för juridiska personers gåvor till ideell verksamhet har lagt fram ett förslag på en ny avdragsregel för utgifter för sponsring. Förslaget är nu på remiss fram till den 4 maj. Men varför behövs det egentligen en ny avdragsregel och hur är den tänkt att fungera? I dett...
Sofia Bildstein-Hagberg
Rätt incitament för FoU
Nytt poddavsnitt där Katarina Bartels och Fredrik Carlgren är med och berättar om de två alternativa lösningar för hur ett system för skatteincitament för företagens investeringar i forskning och utveckling kan utformas som nyligen presenterades av regeringens utredare. Modellen med förhöjt kostnads...
Jantelagen
Svenskt Näringsliv har låtit Ipsos undersöka attityder till förmögenhet i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Anders Ydstedt är med i detta avsnitt av podden Skattefrågan och berättar om resultaten. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka på varandra än vad vi ...
Höjda trösklar för revision - men inte i Sverige
Enligt en färsk studie från den europeiska revisorsorganisationen Accountancy Europe har en majoritet av de europeiska länderna höjt storleksgränserna för revisionsplikt under den senaste femårsperioden. Sedan den förra undersökningen gjordes 2021 har 22 av de 32 europeiska länder som ingått i under...