Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare
Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.
Syftet med regelverket är att motverka s.k. aggressiv skatteplanering genom att skattemyndigheterna tidigt får kännedom om olika typer av arrangemang med skattemässiga konsekvenser. Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation har varit kritiska till det föreslagna regelverket som är otydligt och förväntas bli betungande och kostsamt att efterleva. Uppgiftsskyldigheten gäller rådgivare men den vida definitionen av begreppet rådgivning gör att många kommer att omfattas av informationsplikt, exempelvis interna skattefunktioner och rättsavdelningar på företag, banker, försäkringsföretag m.fl. Tyvärr innehåller regeringens förslag inte de förtydliganden som behövs för att hindra den omfattande överrapportering som förväntas bli resultatet av det vaga och oprecisa definitionerna. Vissa begrepp, exempelvis vad som utgör ett arrangemang, definieras överhuvudtaget inte alls. Svenskt Näringsliv har även riktat kritik mot de omotiverat höga sanktionsavgifter som utredningen föreslog. Regeringen har i lagrådsremissen valt att sänka nivån på sanktionerna och att differentiera dem med hänsyn till storleken på den rapporteringspliktiges verksamhet. Det är välkommet, men den föreslagna nivån är fortsatt hög och sanktionerna kan lätt landa på höga belopp. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Skadligt med skatt baserad på gissningar

En av anledningarna att förmögenhetsskatt är en så skadlig skatt är att skattebasen är svår att fastställa. Särskilt svårt är det värdera nya företag som kanske aldrig ens kommer att lyckas. Torun Nilsson skriver klokt i sin nya bok Finansdramat i folkhemmet – 50 år som förvandlade Sverige att ”…ska...
Samtal med AO
Johan Linder Säverman är sedan den 1 februari utsedd av regeringen till allmänt ombud på Skatteverket. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar Johan om sin nya roll, varför det finns ett allmänt ombud och i vilka situationer han kan agera genom att överklaga eller söka förhandsbesked. Med...
Alla har vunnit på avskaffad arvsskatt

En ny omfattande forskningsrapport från Handelshögskolan i Stockholm visar att avskaffandet av arvsskatten ökade tillväxten i privatägda företag med potentiella familjeefterträdare mer än i bolag utan naturliga arvingar. Studien visar även på ökade investeringar och skatteintäkter.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
