Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare
Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.
Syftet med regelverket är att motverka s.k. aggressiv skatteplanering genom att skattemyndigheterna tidigt får kännedom om olika typer av arrangemang med skattemässiga konsekvenser. Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation har varit kritiska till det föreslagna regelverket som är otydligt och förväntas bli betungande och kostsamt att efterleva. Uppgiftsskyldigheten gäller rådgivare men den vida definitionen av begreppet rådgivning gör att många kommer att omfattas av informationsplikt, exempelvis interna skattefunktioner och rättsavdelningar på företag, banker, försäkringsföretag m.fl. Tyvärr innehåller regeringens förslag inte de förtydliganden som behövs för att hindra den omfattande överrapportering som förväntas bli resultatet av det vaga och oprecisa definitionerna. Vissa begrepp, exempelvis vad som utgör ett arrangemang, definieras överhuvudtaget inte alls. Svenskt Näringsliv har även riktat kritik mot de omotiverat höga sanktionsavgifter som utredningen föreslog. Regeringen har i lagrådsremissen valt att sänka nivån på sanktionerna och att differentiera dem med hänsyn till storleken på den rapporteringspliktiges verksamhet. Det är välkommet, men den föreslagna nivån är fortsatt hög och sanktionerna kan lätt landa på höga belopp. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Kalifornien säger nej till miljardärsskatt

Väljarna i Kalifornien har nu sagt nej till en ny förmögenhetsskatt på miljardärer. Med röstsiffrorna 52,8 mot 47,2 procent konstaterar AP att resultatet nu är klart.
Mer skattekontroll, mindre regelbörda

Skatteverket lyfts ofta fram som en nyckelaktör i arbetet mot ekonomisk brottslighet, oseriösa företag och osund konkurrens. Det är rimligt.
Lättnader i kraven på hållbarhetsrapportering
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på höjda trösklar för krav på hållbarhetsrapportering. Förslagen bygger på ett ändringsdirektiv som EU antog tidigare i år inom ramen för det första Omnibus-paketet (Omnibus I).
Ny fastighetsmoms skapar fler problem än den löser
Förslagen i SOU 2026:24 (Moms vid uthyrning & överlåtelse av fastighet) hade ett viktigt uppdrag i att hantera ett EU-rättsligt problem vid fastighetsöverlåtelser och samtidigt se över den frivilliga lokalhyresmomsen.
Podd - De svenska skatteavtalen
De svenska skatteavtalen spelar en viktig roll för företagens möjligheter att investera och konkurrera internationellt. Genom att förhindra dubbelbeskattning skapar avtalen förutsägbara och långsiktiga spelregler för gränsöverskridande handel och investeringar.
Podd - Konkurrenskraftig bolagsskatt
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan berättar Johan Hörberg om en ny rapport från Svenskt Näringsliv med förslag på hur det svenska bolagsskattesystemet kan stärkas. Bolagsskatten har central betydelse för investeringsviljan och förutsättningarna för långsiktig tillväxt.
