Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare
Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.
Syftet med regelverket är att motverka s.k. aggressiv skatteplanering genom att skattemyndigheterna tidigt får kännedom om olika typer av arrangemang med skattemässiga konsekvenser. Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation har varit kritiska till det föreslagna regelverket som är otydligt och förväntas bli betungande och kostsamt att efterleva. Uppgiftsskyldigheten gäller rådgivare men den vida definitionen av begreppet rådgivning gör att många kommer att omfattas av informationsplikt, exempelvis interna skattefunktioner och rättsavdelningar på företag, banker, försäkringsföretag m.fl. Tyvärr innehåller regeringens förslag inte de förtydliganden som behövs för att hindra den omfattande överrapportering som förväntas bli resultatet av det vaga och oprecisa definitionerna. Vissa begrepp, exempelvis vad som utgör ett arrangemang, definieras överhuvudtaget inte alls. Svenskt Näringsliv har även riktat kritik mot de omotiverat höga sanktionsavgifter som utredningen föreslog. Regeringen har i lagrådsremissen valt att sänka nivån på sanktionerna och att differentiera dem med hänsyn till storleken på den rapporteringspliktiges verksamhet. Det är välkommet, men den föreslagna nivån är fortsatt hög och sanktionerna kan lätt landa på höga belopp. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Johan Hörberg
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Sofia Bildstein-Hagberg
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
- Anders Ydstedt
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...
Fredrik Carlgren