Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare
Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.
Syftet med regelverket är att motverka s.k. aggressiv skatteplanering genom att skattemyndigheterna tidigt får kännedom om olika typer av arrangemang med skattemässiga konsekvenser. Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation har varit kritiska till det föreslagna regelverket som är otydligt och förväntas bli betungande och kostsamt att efterleva. Uppgiftsskyldigheten gäller rådgivare men den vida definitionen av begreppet rådgivning gör att många kommer att omfattas av informationsplikt, exempelvis interna skattefunktioner och rättsavdelningar på företag, banker, försäkringsföretag m.fl. Tyvärr innehåller regeringens förslag inte de förtydliganden som behövs för att hindra den omfattande överrapportering som förväntas bli resultatet av det vaga och oprecisa definitionerna. Vissa begrepp, exempelvis vad som utgör ett arrangemang, definieras överhuvudtaget inte alls. Svenskt Näringsliv har även riktat kritik mot de omotiverat höga sanktionsavgifter som utredningen föreslog. Regeringen har i lagrådsremissen valt att sänka nivån på sanktionerna och att differentiera dem med hänsyn till storleken på den rapporteringspliktiges verksamhet. Det är välkommet, men den föreslagna nivån är fortsatt hög och sanktionerna kan lätt landa på höga belopp. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Höjda trösklar för CSRD
EU har nått en politisk överenskommelse om förenklingar för företagen inom ramen för det så kallade Omnibus I-paketet. En central del i överenskommelsen är att kravet på hållbarhetsrapportering enligt CSRD ska begränsas till att omfatta företag/koncerner med fler än 1 000 anställda och minst 450 mil...
Sofia Bildstein-Hagberg
Skatteopinionen - nytt poddavsnitt
En majoritet av svenskarna anser att det totala skattetrycket bör minskas. Det visar de opinionsmätningar som regelbundet görs av Svenskt Näringsliv. I ett nytt avsnitt av podden Skattefrågan berättar René Bongard, som ansvarar för opinionsanalyserna, om hur attityden till skattetrycket har förändra...
Något lägre kommunalskatt men långt till ”hälften kvar”
SCB har nu publicerat data över kommunalskatterna år 2026. I 45 kommuner sänks skatten, i 16 höjs den och i resterande 229 är den oförändrad. Det skattebasviktade riksgenomsnittet sjunker marginellt från 32,41 till 32,38.
Fredrik Carlgren
Strategiska skattereformer brådskar
Det pågår för närvarande intensiva förhandlingar om en ny internationell överenskommelse på skatteområdet. Den kommer försämra konkurrensförutsättningarna för EU:s medlemsländer och därmed även vårt land.
Johan Fall
Europeiskt förhandsbesked
I Sverige har möjligheten att få ett bindande förhandsbesked i skattefrågor funnits sedan 1951. Med hänsyn till skattelagstiftningens komplexitet och betydelse för bland annat investeringsbeslut är förhandsbeskeden viktiga för att trygga rättssäkerhet och en snabb och effektiv utveckling av praxis. ...
EFRAG klar med översynen av ESRS
I månadsskiftet överlämnade EFRAG sitt slutliga förslag på reviderade ESRS-standarder till Kommissionen. Översynen av ESRS är en del av Omnibuspaketet och de regelförenklingar som behövs för att minska regelbördan för företagen och därigenom förbättra EU:s konkurrenskraft. EFRAGs förslag innebär att...