Lagrådsremiss om rapporteringsplikt för skatterådgivare
Regeringen har idag lämnat en remiss till lagrådet med förslag på införande av en skyldighet för skatterådgivare att lämna uppgifter till Skatteverket om s.k. rapporteringspliktiga arrangemang. Glädjande är att regeringen åtminstone tillfälligt hörsammat den omfattande kritik som framförts av Svenskt Näringsliv och flera andra remissinstanser och inte gå fram med utredningens förslag att utöka rapporteringsplikten till att även omfatta nationella transaktioner och därmed utöka tillämpningsområdet för det direktiv som regelverket är baserat på, det s.k. DAC 6 direktivet (EU/2018/822). Frågan om även inhemska arrangemang ska inkluderas är dock under fortsatt utredning i regeringskansliet.
Syftet med regelverket är att motverka s.k. aggressiv skatteplanering genom att skattemyndigheterna tidigt får kännedom om olika typer av arrangemang med skattemässiga konsekvenser. Svenskt Näringsliv och Näringslivets Skattedelegation har varit kritiska till det föreslagna regelverket som är otydligt och förväntas bli betungande och kostsamt att efterleva. Uppgiftsskyldigheten gäller rådgivare men den vida definitionen av begreppet rådgivning gör att många kommer att omfattas av informationsplikt, exempelvis interna skattefunktioner och rättsavdelningar på företag, banker, försäkringsföretag m.fl. Tyvärr innehåller regeringens förslag inte de förtydliganden som behövs för att hindra den omfattande överrapportering som förväntas bli resultatet av det vaga och oprecisa definitionerna. Vissa begrepp, exempelvis vad som utgör ett arrangemang, definieras överhuvudtaget inte alls. Svenskt Näringsliv har även riktat kritik mot de omotiverat höga sanktionsavgifter som utredningen föreslog. Regeringen har i lagrådsremissen valt att sänka nivån på sanktionerna och att differentiera dem med hänsyn till storleken på den rapporteringspliktiges verksamhet. Det är välkommet, men den föreslagna nivån är fortsatt hög och sanktionerna kan lätt landa på höga belopp. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Hållbara SME-företag
EU:s gröna giv och övergripande klimatmål har lett till att ett antal nya regleringar som ökar kraven på de stora företagens transparens kring hållbarhet i värdekedjan. Två exempel är CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som...
Om vårbudgeten i podden
Regeringen har lagt fram vårbudgeten och Fredrik Carlgren kommenterar förslagen i ett kort avsnitt av Skattefrågan. Det märks att det är valår och några större reformer på skatteområdet är inte att vänta under våren. Ett förslag i budgeten är dock tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel för att...
Lever hotet om förmögenhetsskatt?
Sverige begravde förmögenhetsskatten 2007. Då var vi bland de sista länderna i världen att göra detta. Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt. Slopandet har tjänat Sverige väl. Efter nästan 20 år har den kloka reformen givit liv och vi kan konstatera att den svenska kapitalmarknaden anses at...
Fastighetsmoms – ingen förenkling men högre kostnader & mer komplexitet (SOU 2026:24)
Med höga förväntningar på förenkling och förbättring kan jag tyvärr konstatera att förslaget landar i såväl högre kostnader som mer komplexitet.
Spricker planerna på dansk förmögenhetsskatt?

De danska Socialdemokraterna bedömer att den föreslagna förmögenhetskatten ger 6-7 miljarder i skatteintäkter. I verkligheten kommer det bli långt lägre än så, slår en av Danmarks mest namnkunniga skatteexperter fast, skriver skatteexperten Anders Ydstedt i ett blogginlägg.
Positivt med begränsat förslag om skuldstatistik
Det är välkommet att den nuvarande regeringen valt en mer balanserad väg när ett förslag om skuldstatistik införs. Det är en rimligare avvägning mellan behovet av analysunderlag och skyddet för den personliga integriteten, skriver nationalekonomen Fredrik Carlgren.
