Momsbegrepp skapar förvirring
Vi har tidigare bloggat om hur momsundantag både skapar och förstärker problem i samhället samt sysselsätter domstolar . Den grundläggande orsaken är att – i motsats till vad begreppet antyder – momsfritt inte är fritt från moms . Denna ironi är välkänd bland momsexperter, men begreppet vilseleder både konsumenter och den mediala debatten. En mer rättvisande benämning används bl.a. i Australien, där dessa transaktioner benämns som ”input taxed” (jfr EU:s ”exempt”).
Inte konstigt att debatten blir förvirrad när konsekvensen för företag blir att undantagna transaktioner innebär beskattning samtidigt som skattepliktiga transaktioner är skattefria. För konsumenter, å andra sidan, är både skattepliktiga och undantagna transaktioner belastade med skatt – de förra med synlig moms och de senare med dold moms.[1]
Denna effekt, vilken intuitivt förefaller märklig har nyligen uppmärksammats av en av EU-domstolens generaladvokater, som gjorde följande uttalande:
”förvånansvärt nog finns det situationer då beskattning kan uppfattas som någonting positivt, och till och med eftersträvansvärt. Detta är bland annat fallet vad beträffar [momspliktiga företag]. Så länge som denna verksamhet är föremål för beskattning så är skatten neutral för [företaget] … Om den av [företaget] utförda transaktionen emellertid är undantagen från mervärdesskatteplikt så är det [företaget] som i ekonomiskt hänseende får betala ingående mervärdesskatt i tidigare omsättningsled.”[2]
Avvikelsen mellan den verkliga innebörden av momsundantag och den intuitiva känslan av dess innebörd är välkänd hos sakkunniga men saknas helt i den allmänna skattedebatten. Samstämmighet råder inom akademi och organisationer att momsundantag skapar snedvridningar och komplexa regler och bör därför hållas så få till antalet som möjligt. Färre undantag skulle reducera de oönskade effekterna på samhällsekonomin som följer av dagens regler. Det är dags för en momsreform där undantagen ifrågasätts.
[1] Feria, R & Krever, R, Ending VAT Exemptions: Towards a Post-Modern VAT, 2013, s. 11.
[2] Förslag till avgörande i C-211/18, Idealmed III, p. 1.
Nödvändig städning bland EU:s skatteförslag men stora utmaningar kvarstår
Förra veckan presenterade EU-kommissionen sitt arbetsprogram för 2026, och med det kom beskedet att en rad hårt kritiserade skatteförslag nu dras tillbaka - förhoppningsvis för gott. Samtidigt återstår många obesvarade frågor kring den största och mest akuta skattefrågan för europeiska företags konk...
Tara Muinafshar
Svensk bolagsbeskattning i ljuset av internationell utveckling
Svensk tillväxt är svag. Det är då glädjande att nästan samtliga partier lyfter frågan om ökad tillväxt som en av de mest betydelsefulla frågorna för svenskt välstånd. Men vad krävs för att Sverige skall bli det naturliga valet för de företagsetablering och investeringar som är nödvändiga för att up...
Johan Hörberg
Lennart Ekdal har fel om fler miljardärer
Journalisten Lennart Ekdal skriver på DN debatt att marknadsekonomin är en ”förnämlig drivkraft” men att det är ett problem att Sverige har 700 miljardärer. René Bongard och jag delar den positiva synen på marknadsekonomi, den har lyft miljarder ur fattigdom, men vi anser också att det är bra att Sv...
- Anders Ydstedt
Bokföringsnämnden slås ihop med Revisorsinspektionen
Som ett led i att se över verksamheten i mindre myndigheter har regeringen fattat ett beslut om att Bokföringsnämnden ska införlivas med Revisorsinspektionen. Bokföringsnämnden upphör som egen myndighet vid utgången av 2026. Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed och nämn...
Sofia Bildstein-Hagberg
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
- Anders Ydstedt
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Oscar Brissle