
Momsbegrepp skapar förvirring
Vi har tidigare bloggat om hur momsundantag både skapar och förstärker problem i samhället samt sysselsätter domstolar . Den grundläggande orsaken är att – i motsats till vad begreppet antyder – momsfritt inte är fritt från moms . Denna ironi är välkänd bland momsexperter, men begreppet vilseleder både konsumenter och den mediala debatten. En mer rättvisande benämning används bl.a. i Australien, där dessa transaktioner benämns som ”input taxed” (jfr EU:s ”exempt”).
Inte konstigt att debatten blir förvirrad när konsekvensen för företag blir att undantagna transaktioner innebär beskattning samtidigt som skattepliktiga transaktioner är skattefria. För konsumenter, å andra sidan, är både skattepliktiga och undantagna transaktioner belastade med skatt – de förra med synlig moms och de senare med dold moms.[1]
Denna effekt, vilken intuitivt förefaller märklig har nyligen uppmärksammats av en av EU-domstolens generaladvokater, som gjorde följande uttalande:
”förvånansvärt nog finns det situationer då beskattning kan uppfattas som någonting positivt, och till och med eftersträvansvärt. Detta är bland annat fallet vad beträffar [momspliktiga företag]. Så länge som denna verksamhet är föremål för beskattning så är skatten neutral för [företaget] … Om den av [företaget] utförda transaktionen emellertid är undantagen från mervärdesskatteplikt så är det [företaget] som i ekonomiskt hänseende får betala ingående mervärdesskatt i tidigare omsättningsled.”[2]
Avvikelsen mellan den verkliga innebörden av momsundantag och den intuitiva känslan av dess innebörd är välkänd hos sakkunniga men saknas helt i den allmänna skattedebatten. Samstämmighet råder inom akademi och organisationer att momsundantag skapar snedvridningar och komplexa regler och bör därför hållas så få till antalet som möjligt. Färre undantag skulle reducera de oönskade effekterna på samhällsekonomin som följer av dagens regler. Det är dags för en momsreform där undantagen ifrågasätts.
[1] Feria, R & Krever, R, Ending VAT Exemptions: Towards a Post-Modern VAT, 2013, s. 11.
[2] Förslag till avgörande i C-211/18, Idealmed III, p. 1.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...