
Momsbegrepp skapar förvirring
Vi har tidigare bloggat om hur momsundantag både skapar och förstärker problem i samhället samt sysselsätter domstolar . Den grundläggande orsaken är att – i motsats till vad begreppet antyder – momsfritt inte är fritt från moms . Denna ironi är välkänd bland momsexperter, men begreppet vilseleder både konsumenter och den mediala debatten. En mer rättvisande benämning används bl.a. i Australien, där dessa transaktioner benämns som ”input taxed” (jfr EU:s ”exempt”).
Inte konstigt att debatten blir förvirrad när konsekvensen för företag blir att undantagna transaktioner innebär beskattning samtidigt som skattepliktiga transaktioner är skattefria. För konsumenter, å andra sidan, är både skattepliktiga och undantagna transaktioner belastade med skatt – de förra med synlig moms och de senare med dold moms.[1]
Denna effekt, vilken intuitivt förefaller märklig har nyligen uppmärksammats av en av EU-domstolens generaladvokater, som gjorde följande uttalande:
”förvånansvärt nog finns det situationer då beskattning kan uppfattas som någonting positivt, och till och med eftersträvansvärt. Detta är bland annat fallet vad beträffar [momspliktiga företag]. Så länge som denna verksamhet är föremål för beskattning så är skatten neutral för [företaget] … Om den av [företaget] utförda transaktionen emellertid är undantagen från mervärdesskatteplikt så är det [företaget] som i ekonomiskt hänseende får betala ingående mervärdesskatt i tidigare omsättningsled.”[2]
Avvikelsen mellan den verkliga innebörden av momsundantag och den intuitiva känslan av dess innebörd är välkänd hos sakkunniga men saknas helt i den allmänna skattedebatten. Samstämmighet råder inom akademi och organisationer att momsundantag skapar snedvridningar och komplexa regler och bör därför hållas så få till antalet som möjligt. Färre undantag skulle reducera de oönskade effekterna på samhällsekonomin som följer av dagens regler. Det är dags för en momsreform där undantagen ifrågasätts.
[1] Feria, R & Krever, R, Ending VAT Exemptions: Towards a Post-Modern VAT, 2013, s. 11.
[2] Förslag till avgörande i C-211/18, Idealmed III, p. 1.
Svenskt Näringslivs välkomnar Tax Omnibus men efterfrågar tydligare förenklingar
Svenskt Näringsliv ansluter i sitt remissvar den 5 oktober om EU-kommissionens förslag om Taxation Omnibus till vad Näringslivets Skattedelegation (NSD) har anfört. Förslaget är ett omfattande paket för förenkling av EU:s regler om direkt beskattning.
Kan man vinna på sänkt marginalskatt?
I ett nytt avsnitt av Skattefrågan beskriver Fredrik Carlgren vilka effekter sänkta marginalskatter kan få på kort och lång sikt. Utgångspunkten är en rapport som presenterades under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka och som analyserar olika alternativ för sänkt marginalskatt.
Välkomna men otillräckliga förslag på lättnader i redovisningskraven
Utredningen om vissa frågor om redovisning och granskning av hållbarhetsrapporter har lämnat flera välkomna förslag på regelförenklingar på redovisningsområdet.
Skräm inte bort dem som bygger Sverige
Sverige behöver fler företagare som investerar, bygger bolag och skapar jobb. Då är det svårt att förstå varför somliga akademiker återigen diskuterar en skatt som gör Sverige mindre attraktivt för just dessa människor.
Skatteseminarier under Tillväxtveckan

Under Svenskt Näringslivs tillväxtvecka arrangerades fem seminarier om skattefrågor. Dessutom visades en dokumentärfilm om framgångsrika skattereformer. Här har jag samlat kort information om seminarierna med länkar till artiklar, rapport och i flera fall kan även seminarierna ses i efterhand.
Smygändring utan motivering – Skatteverket måste klargöra momsfrågan

Svenskt Näringsliv har skickat ett brev till Skatteverket med begäran om ett skyndsamt och samlat klargörande om hur moms på förmånsbilar (personbil mot förmån, förmånsbil mot brutto- eller nettolöneavdrag) ska hanteras.