
Momskostnad motarbetar yrkeshögskolan
Till följd av en förändrad tillämpning av momsreglerna beläggs allt fler konsulter som agerar i sin roll som lärare inom yrkeshögskolan med 25 procent moms.
För de som följt frågan om vårdmomsen är problemet välkänt. Är det en momsfri utbildningstjänst eller en momspliktig bemanningstjänst som köps in? Skatteverket anser att det är det senare och då ska 25 procent moms läggas på priset. Eftersom yrkeshögskolorna bedriver ”momsfri” verksamhet kan de inte dra av momskostnaden, utan denna stannar som en kostnad i utbildningsverksamheten. I en rapport anger Myndigheten för yrkeshögskolan att ett möjligt utfall av detta blir att drygt 2 500 årsplatser på utbildningen försvinner. Andra konsekvenser vi erfar är försämrad kvalitet, uteblivna utbildningar och snedvriden konkurrens.
Yrkeshögskolan inrättades i sin nuvarande form 2009 och är mycket uppskattad av näringslivet, facken, politikerna och de studerande. Det är en bra rekryteringskanal med hög andel examinerade som snabbt får anställning. I ljuset av att vart femte rekryteringsförsök misslyckas i Sverige samtidigt som arbetslösheten ökar, är den matchningssuccé som yrkeshögskolan utgör viktig att tillvarata. Yrkeshögskolan förser näringslivet med relevant kompetens, skräddarsydda lösningar för nischade branscher och avancerade specialistutbildningar som efterfrågas av företagen. Den nuvarande utvecklingen med inlåst moms på konsulter hindrar dock en av de bärande grundidéerna med utbildningsformen – lärare med koppling till och erfarenhet från näringslivet. Detta måste åtgärdas.
Vi föreslår därför att regeringen omgående inför en momskompensation i lagen om yrkeshögskolan, liknande den som finns i skollagen. På längre sikt är denna lösning emellertid inte tillfredsställande. I stället behöver de underliggande systemfel som finns i det föråldrade momsregelverket åtgärdas genom att flera av dagens momsundantag slopas och att företag inom välfärdsområdet ges möjlighet att dra av momskostnader. Först då får vi ett system som är förenligt med momsen principer, syften och ändamål.
Svenska skatteavtal fortsätter att tappa i konkurrenskraft
Den 21 september presenterade Svenskt Näringsliv rapporten Konkurrenskraften i Sveriges skatteavtal vid ett seminarium där företrädare för Finansdepartementet, näringslivet och akademin diskuterade rapportens slutsatser och behovet av ökad prioritering av det svenska skatteavtalsarbetet.
Avskaffade ägarskatter fick större positiva effekter än väntat

”Miljardärsskatten” har blivit en het fråga i årets valdebatt. Det handlar om en svensk variant av den franske ekonomen Gabriel Zucmans idé om en förmögenhetsskatt på dollar- eller euromiljardärers tillgångar. I svensk utformning riktas utkasten till förslag mot både miljardärer i kronor och dollar.
Välkommen översyn av beskattningen av styrelsearvoden

Regeringens utredning om beskattningen av styrelsearvoden är ett välkommet initiativ. Frågan har aktualiserats mot bakgrund av en rättsutveckling som försvårat för företag att anlita styrelsekompetens på ett modernt och affärsmässigt sätt.
Skattefrågor till Anders Ekegren
Skattefrågan fortsätter samtala med riksdagsledamöter och denna gång har turen kommit till Anders Ekegren som är skattepolitisk talesperson för Liberalerna. I podden förklarar han varför den statliga inkomstskatten bör halveras.
Skattefrågor till Helena Vilhelmsson
Nytt avsnitt av podden Skattefrågan där Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot från Centerpartiet, berättar om sin syn på vilka skattefrågor som är viktigast i valrörelsen. Som ledamot av skatteutskottet har Helena haft tillfälle att fundera en hel del på vad som utmärker en bra skattereform.
Låt växande företag växa i Sverige

Sverige har goda förutsättningar att vara ett ledande land för startups och scale-ups. Stockholm är redan en av Europas starkaste startup-hubbar, med över 250 miljarder kronor i riskkapitalinvesteringar mellan 2020 och 2024 och en unicorn-täthet i världsklass.