
Momskostnad motarbetar yrkeshögskolan
Till följd av en förändrad tillämpning av momsreglerna beläggs allt fler konsulter som agerar i sin roll som lärare inom yrkeshögskolan med 25 procent moms.
För de som följt frågan om vårdmomsen är problemet välkänt. Är det en momsfri utbildningstjänst eller en momspliktig bemanningstjänst som köps in? Skatteverket anser att det är det senare och då ska 25 procent moms läggas på priset. Eftersom yrkeshögskolorna bedriver ”momsfri” verksamhet kan de inte dra av momskostnaden, utan denna stannar som en kostnad i utbildningsverksamheten. I en rapport anger Myndigheten för yrkeshögskolan att ett möjligt utfall av detta blir att drygt 2 500 årsplatser på utbildningen försvinner. Andra konsekvenser vi erfar är försämrad kvalitet, uteblivna utbildningar och snedvriden konkurrens.
Yrkeshögskolan inrättades i sin nuvarande form 2009 och är mycket uppskattad av näringslivet, facken, politikerna och de studerande. Det är en bra rekryteringskanal med hög andel examinerade som snabbt får anställning. I ljuset av att vart femte rekryteringsförsök misslyckas i Sverige samtidigt som arbetslösheten ökar, är den matchningssuccé som yrkeshögskolan utgör viktig att tillvarata. Yrkeshögskolan förser näringslivet med relevant kompetens, skräddarsydda lösningar för nischade branscher och avancerade specialistutbildningar som efterfrågas av företagen. Den nuvarande utvecklingen med inlåst moms på konsulter hindrar dock en av de bärande grundidéerna med utbildningsformen – lärare med koppling till och erfarenhet från näringslivet. Detta måste åtgärdas.
Vi föreslår därför att regeringen omgående inför en momskompensation i lagen om yrkeshögskolan, liknande den som finns i skollagen. På längre sikt är denna lösning emellertid inte tillfredsställande. I stället behöver de underliggande systemfel som finns i det föråldrade momsregelverket åtgärdas genom att flera av dagens momsundantag slopas och att företag inom välfärdsområdet ges möjlighet att dra av momskostnader. Först då får vi ett system som är förenligt med momsen principer, syften och ändamål.
Franska ”löntagarfonder”
Datumet den 4 oktober har sedan den stora demonstrationen mot löntagarfonder 1983 satt stort avtryck i svensk debatt. Detta har blivit dagen för att fira det fria företagandet (och kanelbullen).
Första stegen på vägen mot ViDA
EU-kommissionen har presenterat de första stegen i implementeringsarbetet av VAT in the Digital Age (ViDA). Syftet med implementeringsstrategin är att underlätta införandet i nationella lagar.
Förbättrade ränteavdragsregler för företag saknas
Två viktiga reformförslag på bolagsbeskattningens område lyser tyvärr med sin frånvaro i den höstbudget regeringen presenterade under måndagen.
Vad saknas i budgeten?
Höstbudgeten är här och glädjande är att det totala skattetrycket förväntas gå ner från 41,4 procent 2025 till 40,7 2026. Lägre matmoms, jobbskatteavdrag och en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga hör till de större nyheterna på skatteområdet som redan tidigare aviserats av regerin...
Nordisk-Baltisk samsyn om ansträngning, skatter och företagande
En ny undersökning från Ipsos för Svenskt Näringsliv visar på en stor samsyn i Sverige, Danmark, Finland, Norge och Estland om allmänhetens attityder till rika, avundsjuka, tillväxt, nollsummespel, vinster, företagande och skatter. Störst samsyn finns i frågor kring företagande och tillväxt.
Flera förbättringar av entreprenörsskatten saknas
De så kallade 3:12-reglerna, ofta benämnda entreprenörsskatten, styr hur över en halv miljon delägare i fåmansföretag beskattas. I förra veckan aviserades att förändringar i detta regelverk kommer finnas med i budgetpropositionen som ska presenteras på måndag. Regeringens förslag lovar förenklingar ...